EU stärker sin makt med lån och EU-skatter
Förändringen av hur mycket pengar EU-byråkratin får makt över blir dramatisk om de liggande förslagen går igenom. Enbart återhämtningsfonden ökar EU:s medel med, 750 miljarder euro eller cirka 7 800 miljarder svenska kronor, nästan 70 procent på ett bräde. Det planeras ske genom att EU, inte medlemsstaterna, skall låna upp pengarna på den öppna marknaden, medan medlemsstaterna ytterst får stå som garanter för de nya skulderna. En ny beskattningsrätt för EU föreslås för att finansiera fonden.
Striden om EU:s långtidsbudget, som skall gälla under perioden 2021 till 2027, har varit en het följetong sedan processen startade 2018. Från det första expansiva förslaget till budget har Kommissionen efter stort motstånd från flera av de nettobetalande länderna, däribland Sverige, dragit ned sitt krav på sammanlagd budgetram från 1 135 miljarder euro till 1 100 miljarder euro. Skillnaden är cirka 3 procent, närmast att betrakta som felräkningspengar.
Den nya kreationen från Kommissionen för att skaffa sig ännu större makt över medlemsstaterna är den nämnda återhämtningsfonden. Av de 750 miljarder euro som föreslås till fonden kommer 610 miljarder, det vill säga drygt 82 procent, att användas till den så kallade ”Sammanhållningspolitiken”. Den handlar i stora drag om olika typer av regionalt stöd till olika länder som villkoras till ett medlemslands ekonomiska förmåga i förhållande till övriga, kopplat till coronapandemin. Men vi kan också konstatera att ”värderingar” är en bedömningsgrund för hur pengarna skall användas.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
