Olle Felten

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Artiklar av Olle Felten

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

🟠 SCB släppte den 14 juni chockbeskedet att inflationstakten i Sverige nu är uppe i 7,3 procent (KPI), den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Risken ökar därmed för en allt snabbare höjning av styrräntan i Sverige, liksom i USA och euroområdet. Det skulle innebära negativa konsekvenser för många högt belånade svenskar och ökad risk för recession. Många frågar sig också varför inflationen rusar just nu och hur Riksbanken skall kunna påverka energipriserna i Sverige med en räntehöjning.

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

🟠 Nu har EU-kommissionen gått ut med information om hur man hade tänkt sig att stoppet av importen av energi från Ryssland ska gå till. Bland annat vill man producera mer ”förnybar” el och biogas i EU-länderna, öka antalet värmepumpar och energieffektivisera i största allmänhet. Kärnkraften är inte med i planen. Förslaget innehåller även förberedelser för att ransonera naturgas, men har givits det stärkande namnet ”RePowerEU”. Kommissionen hävdar att åtgärderna ska göra energi billigare i Europa, vilket mötts med stor skepsis. Även tidplanen har i allmänhet dömts ut som orealistisk. Projektet skall, till största delen, vara genomfört senast i slutet av 2027 och beräknas till dess kosta 210 miljarder euro, och till 2030 är prislappen 288 miljarder euro.

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

🟠 Plikten att blanda in biobränslen i fossila drivmedel uppges syfta till att minska utsläppen av koldioxid. Denna så kal­la­de reduktionsplikt har dock visat sig ha en starkt prisdrivande effekt på hela samhället. Ett avgörande problem är att tillgången på biodrivmedel för inblandning är högst begränsad och därmed gör bränslet dyrt. När jordbrukare ska odla mer grödor till biodrivmedel, minskar det också jordbruksarealerna för matproduktion. Tjeckien slopar nu helt kraven på inblandning av biobränslen för att minska påfrestningarna på sin ekonomi. Sverige har, självpåtaget, de högsta kraven i EU på bioinblandning, långt över EU:s krav, och tänker inte sänka dem.

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

Liberalerna – ett parti med historia och identitetsproblem

🟠 Reportageserie VAL 2022. För att förstå dagens version av det svenska liberala partiet, Liberalerna, behöver man se dess historia, som kantats av växlande parlamentariska framgångar och fiaskon. Från sin storhetstid i början av 1900-talet, då man var i opposition mot kungamakten och lyckades få 46 procent av mandaten i Andra kammaren, har partiet varit inne i en trendmässig nedgång. Dagens parti är mitt inne i en kris, där partiledaren Nyamko Sabuni avgick utan förvarning och den tidigare partisekreteraren Johan Pehrson fick ta över. Politiskt uppfattas partiet som svagt, men självbilden har drag av den forna storhetstiden.

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Är globaliseringen dödsdömd?

Är globaliseringen dödsdömd?

🟠 Blir kriget mot Ukraina – och sanktionerna mot Ryssland – dödsstöten för den globaliserade världsekonomins förutsättningar? Den frågan ventileras i ett poddinslag utgivet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, där man diskuterar hoten mot den globaliserade ekonomin och ”faran med ökad protektionism”. Två engagerade företrädare för global frihandel diskuterar riskerna med de problem som de senaste åren ställt den globaliserade ekonomiska världsordningen på allt svårare prov och leder vissa regeringar i mer nationell riktning. Deras lösning på problemet är dock ännu mer globalisering.

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

🟠 ANALYS Förväntningarna inför Riksbankens penningpolitiska beslut den 28 april var en blandning av förväntan på höjd reporänta nu eller senare i år. I stort sett alla banker och bolåneinstitut hade redan räknat in de förväntade höjningarna i sin räntepolicy för nya lån. I en rad uttalanden under veckorna innan beslutet har flera aktörer pratat upp förväntningarna på en höjning av reporäntan nu. De flesta hade dock väntat sig en avisering om en höjning i juni.

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

🟠 Regeringens förslag till vårbudget omfattar förslag på totalt 35 miljarder kronor – inklusive 10,4 miljarder för mottagande av flyktingar från Ukraina. Förutom flera redan kända förslag, presenterade finansministern nya satsningar på sjukvården och det civila försvaret på totalt 1,3 miljarder kronor. Det är områden som regeringen fått mycket kritik från oppositionen för att inte hantera tillräckligt seriöst under lång tid, inte minst från Sverigedemokraterna. Finansministern poängterade också satsningen på ökad garantipension till de sämst ställda pensionärerna.

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

🟠 Ideliga prishöjningar på nödvändiga varor gräver allt djupare hål i många människors plånböcker och allt fler börjar fundera över hur man skall få vardags­pusslet att gå ihop. Nya Tider kommer därför att i ett antal artiklar lyfta fram goda exempel och idéer kring hur man kan tänja ut sin privatekonomi en bit. I denna artikel tittar vi på vad man kan göra för att minska matkontot, utan att backa på kvaliteten.

Page 1 of 20 1 2 20

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.