Under 2015 tog Sverige emot fler migranter än något OECD-land gjort i förhållande till sin folkmängd. Regeringen hoppas att dessa snabbt ska kunna sättas i produktivt arbete och avser att införa ett ”snabbspår” in på arbetsmarknaden. För detta avsätter man 3,5 miljarder kronor som ska gå till Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.
Att omsätta detta i praktiken kan dock visa sig svårt, varnar kritiker. Den 19 september redogjorde arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) för hur situationen ser ut. Det framgick då att en tredjedel av de nyanlända saknar grundskola, och en tredjedel bedöms ha en halvfärdig gymnasieutbildning. Med utgångspunkt från arbetsmarknadens minimikrav där gymnasieexamen utgör lägstanivå, riskerar således en majoritet av de nyanlända i arbetsför ålder att betraktas som oanställbara.
På regeringens hemsida presenteras reformen som ingår i budgetpropositionen under rubriken ”Korta vägarna till arbete”. Där står att tidiga insatser ska prioriteras under den tid då de nyanlända ännu befinner sig i asylprocessen. Det handlar bland annat om att ge den nyanlände kunskaper i det svenska språket och det svenska samhället. I dag ser regelverket ut så att man väntar tills asyl beviljats innan till exempel språkundervisning sätter igång.
Pengarna till de extra åtgärderna för asylsökande ska tas från regeringsbudgetens reformutrymme som totalt omfattar 24 miljarder kronor, men medel kommer även att tas från andra projekt. Bland annat ska det sparas generellt i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin (JUG), där bland annat praktikplatser ordnas, och även i jobbgarantin för ungdomar (JOG).
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
