Möss kan nu styras med en knapptryckning, i alla fall deras aptit och föräldrainstinkt. Det hela kräver ett rätt omfattande maskineri i flera steg. Först skapas nya jonkanaler i mössens hjärnceller. Detta görs genom att dessa celler infekteras med RNA som kodar för just jonkanaler genom ett skräddarsytt virus som transporterar den genetiska koden till rätt celler. Nanopartiklar som känner av magnetfält installeras vid jonkanalerna. Dessa fungerar sedan som strömbrytare: När forskarna utsätter musen för ett magnetfält, slår nanopartiklarna till som en brytare och aktiverar jonkanalerna. Detta leder till en nervimpuls i de manipulerade cellerna. Framtida mediciner för människor med bland annat sociala problem, kan komma att baseras på tekniken. Bilder: Pixabay

Forskare kan nu styra tankar hos möss – människor nästa mål

VETENSKAP OCH TEKNIK
I Sydkorea har forskare lyckats styra tankar hos möss och ändra deras beteendemönster. Detta genom ny neurologisk teknik där bland annat nanopartiklar utgör viktiga beståndsdelar. Den sensationella utvecklingen diskuteras även i kontroversiella alternativa teorier, där det påstås att existerande vaccin redan preparerats med nanoteknik för social styrning av människor i samhället.

Enligt Science Alert, en australisk populärveten­skaplig nättidning med miljoner läsare, har fors­kare vid Institute for Basic Science (IBS) vid Yonseiuniversitetet i Seoul, Sydkorea, lyck­ats styra väldigt mycket av beteenden hos möss. Det uppseendeväckande genombrottet inom vad som brukar kallas ”mind control” publicerades den 2 juli i forskningspublikationen Nature Nanotechnology, som Sci­ence Alert hänvisar till.

Manipulerar drifter

Teknologin som använts kallas Nano- MIND, en förkortning av Magnetoge­netic Interface for NeuroDynamics. Den har utvecklats för att forskare på avstånd ska kunna aktivera nerv­banor inför, som det heter, flera ve­tenskapliga tillämpningsområden. Det hela har åstadkommits genom att installera signalgivare i valda de­lar av hjärnan som styr specifika be­teenden och sedan rikta magnetfält mot dem.

Till exempel har man kunnat slå av och på mössens aptit. En grupp möss i studien kunde fås att äta hälf­ten så mycket mot vad de brukar, medan en annan grupp åt dubbelt så mycket. Det man också kunde reg­lera var mössens grad av ”främlings­fientlighet”, där mössens medfödda vänliga inställning till okända möss kunde höjas. Även föräldrainstinkter har man kunnat aktivera hos möss av honkön som inte fått ungar.

Nanopartiklar i hjärncellernas membran

Beteendeförändringarna åstadkoms genom att kombinera magnetfält, nanopartiklar och genetik. Först in­stallerade forskarna jonkanaler i mössens hjärnceller. En jonkanal är ett protein i cellernas membran som tillåter att joner, alltså partiklar med elektrisk laddning, passerar genom det och får nervcellen att skicka en signal. För att få jonkanalen på plats användes ett specialutformat virus som sprutar in en gen i nervcellen som kodar för denna jonkanal. När genen är inne i cellen börjar dess ma­skineri att tillverka dessa jonkanaler.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Vad är distribuerade beräkningar?

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.