Möss kan nu styras med en knapptryckning, i alla fall deras aptit och föräldrainstinkt. Det hela kräver ett rätt omfattande maskineri i flera steg. Först skapas nya jonkanaler i mössens hjärnceller. Detta görs genom att dessa celler infekteras med RNA som kodar för just jonkanaler genom ett skräddarsytt virus som transporterar den genetiska koden till rätt celler. Nanopartiklar som känner av magnetfält installeras vid jonkanalerna. Dessa fungerar sedan som strömbrytare: När forskarna utsätter musen för ett magnetfält, slår nanopartiklarna till som en brytare och aktiverar jonkanalerna. Detta leder till en nervimpuls i de manipulerade cellerna. Framtida mediciner för människor med bland annat sociala problem, kan komma att baseras på tekniken. Bilder: Pixabay

Forskare kan nu styra tankar hos möss – människor nästa mål

VETENSKAP OCH TEKNIK
I Sydkorea har forskare lyckats styra tankar hos möss och ändra deras beteendemönster. Detta genom ny neurologisk teknik där bland annat nanopartiklar utgör viktiga beståndsdelar. Den sensationella utvecklingen diskuteras även i kontroversiella alternativa teorier, där det påstås att existerande vaccin redan preparerats med nanoteknik för social styrning av människor i samhället.

Enligt Science Alert, en australisk populärveten­skaplig nättidning med miljoner läsare, har fors­kare vid Institute for Basic Science (IBS) vid Yonseiuniversitetet i Seoul, Sydkorea, lyck­ats styra väldigt mycket av beteenden hos möss. Det uppseendeväckande genombrottet inom vad som brukar kallas ”mind control” publicerades den 2 juli i forskningspublikationen Nature Nanotechnology, som Sci­ence Alert hänvisar till.

Manipulerar drifter

Teknologin som använts kallas Nano- MIND, en förkortning av Magnetoge­netic Interface for NeuroDynamics. Den har utvecklats för att forskare på avstånd ska kunna aktivera nerv­banor inför, som det heter, flera ve­tenskapliga tillämpningsområden. Det hela har åstadkommits genom att installera signalgivare i valda de­lar av hjärnan som styr specifika be­teenden och sedan rikta magnetfält mot dem.

Till exempel har man kunnat slå av och på mössens aptit. En grupp möss i studien kunde fås att äta hälf­ten så mycket mot vad de brukar, medan en annan grupp åt dubbelt så mycket. Det man också kunde reg­lera var mössens grad av ”främlings­fientlighet”, där mössens medfödda vänliga inställning till okända möss kunde höjas. Även föräldrainstinkter har man kunnat aktivera hos möss av honkön som inte fått ungar.

Nanopartiklar i hjärncellernas membran

Beteendeförändringarna åstadkoms genom att kombinera magnetfält, nanopartiklar och genetik. Först in­stallerade forskarna jonkanaler i mössens hjärnceller. En jonkanal är ett protein i cellernas membran som tillåter att joner, alltså partiklar med elektrisk laddning, passerar genom det och får nervcellen att skicka en signal. För att få jonkanalen på plats användes ett specialutformat virus som sprutar in en gen i nervcellen som kodar för denna jonkanal. När genen är inne i cellen börjar dess ma­skineri att tillverka dessa jonkanaler.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – mobil säkerhet med Teuton Systems

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.