Byggnaden har fungerat som ett museum sedan 1935, ett beslut fattat av det moderna Turkiets grundare och förste president Mustafa Kemal Atatürk.
Hagia Sofia utgör ett landmärke för hellenism och ortodox kristendom i världen. Den första byggnaden uppfördes år 330 av den bysantinske kejsaren Konstantin den store i det då nyligen grundade Konstantinopel, dagens Istanbul, som skulle fungera som Östroms (eller Bysans) huvudstad. Nästan 200 år senare byggde den bysantinske kejsaren Justinianus I det storslagna templet på samma plats och lät även byggnaden behålla sitt namn.
Hagia Sofia var en symbol för dominans och det bysantinska imperiet, ortodoxi och hellenism i ungefär tusen år, innan Konstantinopel slutligen föll år 1453, då muslimska osmaner erövrade staden. Denna historiska händelse innebar slutet för det östra romerska imperiet och signalerade framväxten av osmansk dominans i hela regionen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
