Vi träffas en lördag i augusti i centrala Helsingfors. På andra sidan gatan reser sig den väldiga Mannerheimstatyn, lite längre bort skymtar det monumentala riksdagshuset i granit. I plenisalen finns 200 platser; Sannfinländarna fick i 2015 års val 38 platser och tog dessutom plats i regeringen för första gången.
Men framgångarna kom av sig. Redan två år senare, när det ordinarie riksdagshuset slog upp sina portar efter en flerårig renovering inför Finlands 100-årsjubileum, var riksdagsgruppen sprängd i två delar. I juni 2017 hade partiets medlemmar valt Jussi Halla-aho till ordförande under kongressen i Jyväskylä. Halla-aho, dåvarande EU-parlamentariker, tillhörde den mer radikala och invandringskritiska falangen som fram till dess hållits på avstånd från partiets centrala funktioner.
Strax efter valet av Halla-aho meddelade över hälften av riksdagsgruppen att de lämnar Sannfinländarna i protest och bildar ett nytt parti, Blå framtid. De tog med sig partiets samtliga fem ministrar, inklusive den avgående partiledaren Timo Soini som då var utrikesminister, och riksdagens talman Maria Lohela.
Kvar var den nyvalde ordföranden Jussi Halla-aho, stämplad av medierna och de politiska motståndarna som ”högerextrem” och ”rasist”, med ett parti som kastats ut ur regeringen under dramatiska former och med ett väljarstöd som sjunkit ner till 7-8 procent från valets 17,6 procent.
Olli Kotro talar flytande svenska genom hela intervjun när Nya Tider träffar honom över en kopp kaffe på klassiska Glaspalatset i Helsingfors. Han menar att för att förstå bakgrunden till konflikten får man gå tillbaka till 2000-talets början.
– År 2003 hade vi bara tre riksdagsmän; Timo Soini, Raimo Vistbacka, och Tony Halme.
Finlandssvensken Halme, numera avliden, var känd för allmänheten som boxare och fribrottare (wrestling).
– Halme sade till de andra partierna i riksdagen, att om ni gör vad jag föreslår, så kommer allt att gå bra. Men om ni inte gör det jag föreslår, så kommer ni att ha 40 likadana personer som oss inom några år. Och det är ju precis det som hände. Vårt stöd steg gradvis, år för år, i början på 2000-talet. Och det hänger ihop med att vi fick allt fler utlänningar och allt mer problem. Steg för steg förändrades samhället. Och många trodde att om man röstar på Sannfinländarna så kan vi kanske undvika det som har hänt i Sverige, Danmark, Tyskland…
Enligt Kotro var det inte bara invandringen utan även kritiken mot EU och euron som drev på partiets stöd.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
