Polismyndigheten har gjort en översyn av polisprogrammet vid fem olika lärosäten i landet, och har då bland annat tittat på nyutbildade polisers kunskaper.
Framför allt lyfts två områden fram som problematiska. Det ena är bilkörningen, där företrädare för olika polisregioner säger att poliser kommer ut i yrket med för lite körkunskaper. Det andra är att många nyblivna poliser har svårt att uttrycka sig i skrift när de ska skriva förhörsprotokoll och rapporter.
Kraven för att bli polis har sänkts successivt och år 2016 sänktes begåvningskravet från en fyra till en trea på en niogradig skala. Rapporten hävdar dock att de nya polisernas dåliga skrivförmåga snarare avspeglar en allmän trend i samhället.
– Vi har en ny generation som är van att skriva i olika appar. Det är vanligt med särskrivningar och man är inte alltid så noga med stavning och meningsbyggnad. Men jag upplever inte att det är någon katastrof bland våra studenter, säger Carina Hansson, polislärare vid Linnéuniversitetet.
Fokus ligger dock på ”ett rättssäkert språk” enligt Hansson, exempelvis att undvika syftningsfel som leder till missförstånd om vem som har sagt vad.
– När Polisen får kritik av JO är det inte för att vi har missat att sätta punkt och stor bokstav i en mening, utan för att vi inte har dokumenterat ett frihetsberövande korrekt till exempel. Stavfel ser fula ut men är inte ett problem för rättssäkerheten så länge de inte förändrar betydelsen av ord eller meningar, säger hon.