Den 4 februari släppte Delmi, Delegationen för migrationsstudier, en forskarrapport med titeln ”De som inte får stanna: Att implementera återvändandepolitik”. Kortfattat tar rapporten upp att det är ytterst få av dem som har fått avslag på sina asylansökningar som de facto återvandrar till sina hemländer. I rapporten står det exempelvis att cirka 20 000 asylsökande fick avslag på sina ansökningar under 2018, men bara 8 000 av dessa återvandrade frivilligt. Resten avvek från Migrationsverkets boenden eller fick helt enkelt inte sina avvisningsbeslut verkställda, varför de kunde fortsätta att leva tämligen obehindrat i Sverige.
Undantagen som sänder ut dubbla signaler
I Sveriges Radio kommenterar rapportförfattaren Henrik Malm Lindberg att migrationspolitiken präglas av en politisk ryckighet och en stark tendens att vilja göra undantag för den ena eller andra gruppen. Ett aktuellt exempel på dessa dubbla signaler som sätter regelverket i gungning är den så kallade gymnasielagen, som det senaste året gav cirka 7 000 unga afghanska män möjlighet att stanna i Sverige under deras studietid, trots att de redan fått avslag på sina asylansökningar. Gymnasielagen drevs igenom av den rödgröna regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.