Patrik Oksanen angrep på omvägar Nya Tider i en ledarartikel i Hela Hälsingland. Speciellt sköt han in sig på mig – Manuel Ochsenreiter – och mitt arbete som chefredaktör för den tyska tidskriften Zuerst!, med grundlösa beskyllningar som han sedan använde för att på ett oärligt sätt försöka misskreditera den svenska nyhetstidningen Nya Tider.
Patrik Oksanens mål är att svärta ned nyhetstidningen Nya Tider, och eftersom det inte finns något i själva tidningen som han kan angripa, inriktar han sig på tidningens internationella samarbete. Artikeln innehåller en blandning av officiella och allmänt kända uppgifter, spekulationer och rena falsarier. Patrik, varför ringde du inte helt enkelt upp mig och frågade om det du inte har kunskap om? Jag hade kunnat berätta vilka som var på konferensen i Teheran, så hade du sluppit göra pinsamma misstag som att Ahmed Rami skulle ha varit där.
Du insinuerar att den polske journalisten och partiledaren Mateusz Piskorski skulle ha varit betald av Ryssland, men du presenterar inga som helst bevis. Eftersom jag är vän med honom hävdar du att även jag skulle vara rysk agent, och eftersom min tidning Zuerst! publicerat artiklar av Vávra Suk och Sanna Hill så har även Nya Tider ”band till Kreml” enligt din logik. Skäms du inte över att publicera något så dåligt underbyggt?
Mateusz Piskorski har suttit fängslad i över ett år nu utan att något officiellt åtal kommit till stånd. Vi vet fortfarande inte vad vår vän anklagas för. Är det värdigt en demokrati? Hans enda brott är att han leder ett parti som vill att Polen går ur Nato, lämnar EU och söker en fredlig samvaro med Ryssland.
Jag vet mycket väl hur en artikel full av lösa anklagelser utan något konkret innehåll över huvud taget hade bemötts om den handlat om en person som dig. Då hade den beskyllts för att vara skriven av ”ryss-troll”, eller hur? Behöver jag nämna att du är uttalad Nato-aktivist som vill dra in Sverige i denna angreppspakt, som utan FN-mandat bombat bland annat Syrien och Serbien?
Så det faktum att Nya Tider har ett brett internationellt nätverk, samarbetar med andra fria medier runt om i världen, citeras av rysk och andra länders media och får statligt presstöd –försöker du få till någon sorts konspirationsteori ”där det övergripande syftet handlar om att bringa Sverige i kaos och stoppa närmandet till Nato”.
Om det är några som bringar Sverige i kaos så är det de politiker som skapar alla de ”utanförskapsområden” som tränger undan det trygga och fungerande Sverige, som skapar grogrund för terrorism och som avvecklar välfärden för att utåt låtsas vara en ”humanitär stormakt” på den egna befolkningens bekostnad. Här har även systemmedias journalister ett stort ansvar för kaoset, som genom att mörka och förneka problemet fört sina läsare och därmed opinionen bakom ljuset.
Jag förstår att det måste svida att svensk regimmedia genomskådats internationellt, så att berömda utländska krigsreportrar hellre tar kontakt med alternativ media eftersom de gjort sig kända för att skriva utan politiskt korrekta skygglappar.
Min tidning Zuerst! är precis som den svenska tidningen Nya Tider oberoende. Vi skriver utan pekpinnar eller hänsyn till särintressen, och det är nog det som retar dig. Enligt SOM-institutets undersökning anser över hälften av Sveriges befolkning att journalisterna ljuger om problem som bottnar i mångkulturen. Även internationellt har svensk systemmedia uppmärksammats för att mest syssla med propaganda. Vi behöver inte gå längre än till grannlandet Norge. DN:s Björn Wiman beskrev i december 2016 sin chock över de norska kollegornas kritik på en konferens i Oslo. Svenska journalister hade bidragit till att göra Sverige till ”ett mentalt förslavat land, vars befolkning var besatt av genusfrågor, flyktingkramande och politisk korrekthet”.
Nya Tider och Zuerst! skriver utan politiskt korrekta skygglappar om det kaos som systemmedia helst vill sopa under mattan. Det är därför Patrik Oksanen känner sig tvingad att lansera långsökta konspirationsteorier, men inte heller det lär lura läsarna.
Länk till det nedkortade genmälet som publicerades på Hela Hälsingland.
