Foto: Nya Tider.

Ålderspensionssystemets finansiering – en finansiell kuliss

Det svenska pensionssystemet skall vara självfinansierande och ligger därför utanför den egentliga statsbudgeten. Systemet bygger på två huvudpelare, den allmänna pensionsavgiften, som skall betalas av alla löntagare, och arbetsgivaravgiftens ålderspensionsavgift. Båda redovisas i regeringens budgetproposition och står för vardera cirka 135 miljarder kronor. Den allmänna pensionsavgiften tas dock inte ut, utan betalas med allmänna skattemedel, vilket betyder att närmare hälften av finansieringen av ålderspensionen uteblir. Regeringen redovisar ändå avgiften som om den fanns.

Ålderspensionens underskott döljs

Den allmänna pensionen i Sverige är, grovt sett, uppdelat i två huvuddelar; garantipension och ålderspension. Garantipensionen är en social förmån för de som inte arbetat upp tillräckligt underlag för att få full tillgång till det ordinarie ålderspensionssystemet och finansieras öppet av skattemedel. Ålderspensionssystemet består i sin tur av två olika delar, premiepension och ålderspension. Avgiften till premiepensionen räknas av från arbetsgivaravgifterna, medan finansieringen av den huvudsakliga ålderspensionen presenteras så här av regeringen (miljarder kronor).

Ålderspensionssystemet får alltså, enligt regeringens redovisning i budgetpropositionen, inbetalningar på knappt 301 miljarder kronor från löntagare och arbetsgivare. Prognosen för utbetalningarna ligger på cirka 338 miljarder kronor 2021. Det betyder ett underskott i pensionssystemet på cirka 37 miljarder kronor för 2021, som till största delen täcks med avkastningspengar från AP-fonderna på 32 miljarder kronor. I regeringens redovisning av ålderspensionssystemet ser pensionssystemet därmed ut att ge ett underskott på bara fem miljarder kronor.

Intäkt/avdrag Belopp
Arbetsgivaravgift, ålderspension 137,0
Allmän pensionsavgift 134,0
Statens pensionsavgift 26,0
Övrigt 4,0
Redovisad intäkt 301,0
Utbetalning 2021 338,0
Bidrag från AP-fonderna 32,0
Underskott 5,0

 

Verkligheten är dock en annan. Den så kal­la­de ”allmänna pensionsavgiften” är ingenting annat än en avledningsmanöver. Den finns egentligen inte, utan betalas av allmänna skattemedel. Det sker helt öppet, genom en så kal­lad ”skattereduktion”, men den officiella redovisningen ger sken av att pensionsavgiften finns. Nya Tider har granskat mekanismen bakom detta och intrycket är att systemet skapats för att ge sken av en stabil finansiering av pensionssystemet, när sanningen är att närmare hälften av avgifterna inte tas in. Det faktiska finansiella underskottet i ålderspensionssystemet blir hela 138,8 miljarder kronor 2021. Pengarna kommer från skattesystemet istället för från redovisade avgifter.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.