Filmen ”The Marshal of Finland” från 2012 skapade kontrovers eftersom Gustav Mannerheim spelades av en svart skådespelare i Kenya. Det finländska tv-bolaget YLE var medproducent. Foto: Stillbild Youtube

”Att kunna svenska hör till allmänbildningen” enligt partiledaren för socialdemokraterna i Finland

En ny film om den finlandssvenska konstnärinnan Helene Schjerfbeck har skapat stor debatt i Finland då filmen spelas på finska. På andra håll i det finska samhället brister det i servicen på svenska. Då proklamerar socialdemokraternas partiledare under partikongressen att svenska språket hör till allmänbildningen att kunna.

När de finska socialdemokraterna i början av november höll kongress efterlyste partiledaren Antti Rinne ett samarbete mellan alla partier i arbetet för den svenska befolkningsgruppens rättigheter. ”Att kunna svenska tillhör allmänbildningen” betonade han vidare inför sina partivänner på kongressen. Antti Rinne lovade också att resurser måste finnas till sjukvården och pekade på den i höst pågående krisen vid Vasa sjukhus som han menade måste kunna drivas utan inskränkningar, också det kan uppfattas som en flört med de finlandssvenska väljarna. Att en partiledare och statsministerkandidat så tydligt markerar kan faktiskt ses som ett viktigt uttalande för att för att bevara svenskans ställning i Finland i globalismens tidevarv. Att det skulle ha en direkt koppling till höstens bråk om den kommande Schjerfbeckfilmen och vara röstfiske inför det kommande valet i april, skulle kunna vara en möjlig orsak, men lika möjligt är att socialdemokraternas interna internationalistiska-globalistiska tendenser behövde begränsas. De svenskspråkigas rättigheter uppfylls långt ifrån alltid och det förekommer incidenter där svensktalande personer ombeds tiga med motiveringen att det är ett finskt land. Under 1800-talets andra hälft bytte många invånare språk och namn från svenska till finska eftersom den ryska förvaltningsmakten började se svenskarna som problematiska självständighetsivrare.

“Självporträtt med svart bakgrund”, Helene Schjerfbeck 1915. Foto: Wikipedia

Tidigare i år har också den borgliga regeringen i Finland aktualiserat vikten av fungerande samhällsservice på svenska. Eller som ledarskribenten Susanna Ginman på Hufvudstadsbladet förklarade saken: ”Regeringen har äntligen insett att grundlagen förutsätter att vården i det tvåspråkiga Finland skall fungera också på svenska i tvåspråkiga landskap”. I ett lagförslag om valfrihet i vården, hade det först hetat att svenskan skulle finnas med i servicen ”i mån av möjlighet”, detta med hänsyn på de många privata vårdcentralerna, men efter grundlagsutskottets behandlingar fastslogs att i den offentliga vården måste det ovillkorligen erbjudas vård på svenska. Ett kortlivat försök med frivillig svenska i några kommuner stoppades snabbt av kommunerna själva. Partiet Sannfinländarna, sedermera Blå framtid, hade 2017 bråkat inom regeringen för att försöka stoppa den obligatoriska skolsvenskan Istället kan det nu bli tidigare start och kanske utökad tid till svenskundervisning. Inte minst näringslivet har börjat tröttna på de antisvenska tilltagen eftersom nordiskt samarbete och handel behöver flerspråkigheten.

Men i Finland rasar då och då kulturbråk där de svenskspråkiga anser att språket är hotat genom nonchalans och otillräckliga resurser. Det florerar även sådana extrema åsiktsinriktningar som kräver avskaffande av ”tvångssvenskan” i skolan. Ibland är det Sannfinländarna och andra finsknationalister, fennomaner, som står för det antisvenska i språkdebatten, men det finns också ett globalistiskt önskemål att styra resurserna till engelska [globalistiska] och ryska [utrikeshandelsmotiverade] språksatsningar. Sannfinländarna och numera Blå framtids minister misslyckades helt med sina ambitioner att avskaffa svenska i grundskolan, istället kan svenskutbildningen komma att påbörjas ett år tidigare.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Inte alltid en klänning i vitt

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.