Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se
Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se

Traditionens betydelse

JULKRÖNIKA
Julen är en underbar högtid. Vår germanska jultradition, som blandar både hedniskt och kristet, är mycket rikare och djupare än dagens urspårade julhandel och Coca Cola-tomtar. När vi för traditioner vidare till våra barn, rustar vi våra efterkommande med livsuppehållande värderingar. Men för att denna tradering ska inträffa räcker det inte med att bara fira traditionerna. Vi behöver även förklara deras sanna innebörd. Bara på det sättet kan vår civilisation blomstra igen. Det menar civilingenjör Klaus Bernpaintner i veckans opinionsartikel.

Mörker, kyla, gnistrande snö som knarrar under skorna, näsborrar som fryser igen, att titta upp under en gatlykta mot natthimlen, se stora snöflingor falla långsamt och fånga dem på tungan. Alla svenskar känner igen sig i det. Advent med sina fyra ljus och väntan på Ankomsten. Lussebruden med sina många ljus och tärnor. Slutligen alla barns favorithögtid: julafton. Klimax. Därefter går luften ur.

Men håll kvar det. Julen börjar egentligen på juldagen, lämpligen med julotta i närmaste kyrka, och håller sedan på i dagarna tolv, fram till trettondagen. Om det ska vara ordning och reda ska granen kläs på julafton och slängas ut på trettondagen. Men jag får erkänna att jag brukar fuska med det också.

Tyvärr har vi hamnat på avvägar i modern tid. Det har skett i samma omfattning som vi övergett våra traditioner. Tradition är inget man skojar med.

Vår jul är en blandning av hedniska och kristna traditioner. Det är julskinka, sill, tomtar, troll, julgran, vise män och Jesusbarn i en salig röra. En underbar blandning av folktro och kristendom. Vi har en rik germansk jultradition. Som om det inte vore nog har vi också den kommersiella ho-ho-ho-julen, Coca Cola-tomte, flygande renar och urspårad julhandel. Själv har jag ledsnat på det och håller mig till våra grå tomtar och framför allt Jesusbarnet.

Jesusbarnet ja, berättelsen om en gudason som föds till jorden som ett värnlöst barn för att vårdas av en mänsklig mor är udda. I många kulturer återspeglar det som sker på jorden gudarnas maktkamper i himlarna. Det är här deras strider utspelar sig och den som krigar för den mäktigaste guden vinner. I Gamla Testamentet märks det på att Gud ofta kal­­las för Härskarornas Herre, alltså Krigarnas Gud. Om man förlorar en strid gör man klokt i att byta till vinnarnas gud. Det handlar inte om att konvertera till den rätte guden, utan till den mäktigaste. Så föddes Jesus, den lille värnlöse spädbarnsguden.

O helga natt, o helga stund för världen, då Gudamänskan till jorden steg ned!

Det är svårt att föreställa sig en svagare gud än ett spädbarn. Men denne spädbarnsgud har format folk till ofattbar styrka, folk som skapat de bästa nationer och kulturer världen skådat.
Tyvärr har vi hamnat på avvägar i modern tid. Det har skett i samma omfattning som vi övergett våra traditioner. Utifrån bibliskt perspektiv var resultatet förutsägbart. Tradition är inget man skojar med.

Att tradera betyder att överlämna. Ett människoliv är rätt kort. Därför traderar alla goda föräldrar sina förvärvade kunskaper, bittra erfarenheter och livräddande fördomar till sina barn. På det viset slipper varje generation uppfinna hjulet själv, göra samma misstag och utveckling kan äga rum. Om traditionen bryts eller fienden lyckas skjuta in sina giftiga värderingar är det slut. Varje civilisation är bara en generation bort från undergång.

I Gamla Testamentet valde Gud ett folk för ett särskilt uppdrag. Han gav dem tio busenkla levnadsregler som skulle göra dem framgångsrika och mäktiga så länge de levde efter dem. Om de bröt mot reglerna skulle de falla på eget grepp. Till slut förkastade Gud dem.

Av de tio budorden slår det fjärde vakt om just traditionens betydelse. Det kan löst formuleras sålunda: Om du lär av dina förfäder kommer du kunna behålla ditt land, annars blir du utbytt av andra folk.

Det allra första budordet är också intressant, ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”. Det är i praktiken ett förbud mot mångkultur och främmande religioner. Religionsfrihet är ingen dygd för den som vill bevara sin nation. Av alla misstag Gamla Testamentets folk gjorde var det värsta att de släppte in främmande kulturer och gudar.

Innan de slutligen gick under fick de många chanser att bättra sig. De gjorde faktiskt det emellanåt. Då fick de åter leva i trygghet från sina fiender och i materiellt välstånd. Det var aldrig svårare än så.

Jag vill nu vara så fräck att påstå att det är samma för oss. Det är för våra synders skull som vi som nation har kört i diket och terroriseras av fiender och förrädare. Det är på grund av vår ovilja att hålla oss till samma enkla levnadsregler. Det vore lika lätt för oss att ta oss upp igen som det var för Bibelns folk. Genom att bättra oss och få förlåtelse. Det var just därför spädbarnsguden lät sig korsfästas.

För att försona världens brott och synder, för oss han dödens smärta led.

Det är inte svårare än så. Vi behöver bara som folk följa de tio livsreglerna. Och det gör vi först och främst i våra familjer, för att tradera korrekta livsuppehållande värderingar till våra barn. Vi gör det genom att fira jul, påsk, midsommar (”och andra såna töntiga grejer”). Inte bara fira dem, utan också förklara dem för våra barn. Vi behöver tradera våra insikter till våra barn så de inte skolas till att bli naiva och låter sig luras av charlataner.

Vad sägs om att skippa ”sitta i tomtens knä” i köpcentret och istället besöka en kyrka och se en julkrubba? Kanske sätta upp ett traditionellt julspel i familjen med Josef, Maria, fåraherdar och vise män. Eller åtminstone läsa julevangeliet (Lukas evangelium kapitel 2) tillsammans. Eller läsa andra julberättelser för barnen. Selma Lagerlöf har skrivit flera fina julberättelser. Min personliga favorit är ”Den heliga natten” som handlar om märkliga saker som hände natten då Jesus föddes. Våra grå tomtar och bocken kan vi gott ha med också. Läs gärna Viktor Rydbergs Tomten och fundera över orden. Den handlar om de eviga frågorna varifrån vi kommer och vart vi går, och hur kunskaper traderas över generationerna.

Det spelar ingen roll hur hårt och ofta vi röstar om vi inte står på korrekta värderingar. Vi reparerar inte vårt folk och vårt land genom ideologi. Vi gör det genom att hålla oss till några få enkla regler baserade på Guds ord, evidens och beprövad erfarenhet. Vår civilisation är en dyrbar frukt på kristendomens träd. Vill vi ha tillbaka samma civilisation måste vi sluta misshandla trädet. Vi måste vårda det. Och då kommer vi att blomstra igen. Det är inte svårare än så.

Och hoppets stråle går igenom världen, och ljuset skimrar över land och hav.

Julen är en underbar tradition. Allra bäst har mina jular varit när jag varvat ner, funderat över julens sanna innebörd och förklarat den för mina barn. På så sätt gör man inte bara sin egen familj en tjänst utan hela vårt folk.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Julgranen och träden i tro och myt

Julgranen och träden i tro och myt

🟠 För många hör julgranen till ett av de viktigaste inslagen i julfirandet. Den kan vara överdådigt pyntad eller enkelt med enbart ljus. Den kan stå ute eller inne. Oavsett var den står sprider den alltid en mycket speciell stämning omkring sig. Olika sorters träd har en framskjuten plats i traditioner runt om i världen, inte minst i Norden.

Fira jul på estniska och lettiska

Fira jul på estniska och lettiska

🟠 Det är bara Östersjön, cirka 40-45 landmil, som skiljer Sverige från våra baltiska grannar Estland och Lettland. Trots denna närhet är det få genomsnittssvenskar som vet något om julfirandet i dessa länder. Istället är det film och annan populärkultur som överöser oss med amerikanska influenser i julfirandet, vilket är synd. Därför ska Nya Tiders läsare få en översiktlig bild av julfirandet hos våra baltiska grannar, både det som förenar och det som skiljer.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.