Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se
Ta med barnen på julotta! Traditioner ska inte bara vårdas, utan också förklaras för nästa generation. Det är det viktigaste budskapet i fjärde budet, enligt veckans debattör. Bild från julotta i Agunnaryds kyrka. Foto: hembygd.se

Traditionens betydelse

JULKRÖNIKA
Julen är en underbar högtid. Vår germanska jultradition, som blandar både hedniskt och kristet, är mycket rikare och djupare än dagens urspårade julhandel och Coca Cola-tomtar. När vi för traditioner vidare till våra barn, rustar vi våra efterkommande med livsuppehållande värderingar. Men för att denna tradering ska inträffa räcker det inte med att bara fira traditionerna. Vi behöver även förklara deras sanna innebörd. Bara på det sättet kan vår civilisation blomstra igen. Det menar civilingenjör Klaus Bernpaintner i veckans opinionsartikel.

Mörker, kyla, gnistrande snö som knarrar under skorna, näsborrar som fryser igen, att titta upp under en gatlykta mot natthimlen, se stora snöflingor falla långsamt och fånga dem på tungan. Alla svenskar känner igen sig i det. Advent med sina fyra ljus och väntan på Ankomsten. Lussebruden med sina många ljus och tärnor. Slutligen alla barns favorithögtid: julafton. Klimax. Därefter går luften ur.

Men håll kvar det. Julen börjar egentligen på juldagen, lämpligen med julotta i närmaste kyrka, och håller sedan på i dagarna tolv, fram till trettondagen. Om det ska vara ordning och reda ska granen kläs på julafton och slängas ut på trettondagen. Men jag får erkänna att jag brukar fuska med det också.

Tyvärr har vi hamnat på avvägar i modern tid. Det har skett i samma omfattning som vi övergett våra traditioner. Tradition är inget man skojar med.

Vår jul är en blandning av hedniska och kristna traditioner. Det är julskinka, sill, tomtar, troll, julgran, vise män och Jesusbarn i en salig röra. En underbar blandning av folktro och kristendom. Vi har en rik germansk jultradition. Som om det inte vore nog har vi också den kommersiella ho-ho-ho-julen, Coca Cola-tomte, flygande renar och urspårad julhandel. Själv har jag ledsnat på det och håller mig till våra grå tomtar och framför allt Jesusbarnet.

Jesusbarnet ja, berättelsen om en gudason som föds till jorden som ett värnlöst barn för att vårdas av en mänsklig mor är udda. I många kulturer återspeglar det som sker på jorden gudarnas maktkamper i himlarna. Det är här deras strider utspelar sig och den som krigar för den mäktigaste guden vinner. I Gamla Testamentet märks det på att Gud ofta kal­­las för Härskarornas Herre, alltså Krigarnas Gud. Om man förlorar en strid gör man klokt i att byta till vinnarnas gud. Det handlar inte om att konvertera till den rätte guden, utan till den mäktigaste. Så föddes Jesus, den lille värnlöse spädbarnsguden.

O helga natt, o helga stund för världen, då Gudamänskan till jorden steg ned!

Det är svårt att föreställa sig en svagare gud än ett spädbarn. Men denne spädbarnsgud har format folk till ofattbar styrka, folk som skapat de bästa nationer och kulturer världen skådat.
Tyvärr har vi hamnat på avvägar i modern tid. Det har skett i samma omfattning som vi övergett våra traditioner. Utifrån bibliskt perspektiv var resultatet förutsägbart. Tradition är inget man skojar med.

Att tradera betyder att överlämna. Ett människoliv är rätt kort. Därför traderar alla goda föräldrar sina förvärvade kunskaper, bittra erfarenheter och livräddande fördomar till sina barn. På det viset slipper varje generation uppfinna hjulet själv, göra samma misstag och utveckling kan äga rum. Om traditionen bryts eller fienden lyckas skjuta in sina giftiga värderingar är det slut. Varje civilisation är bara en generation bort från undergång.

I Gamla Testamentet valde Gud ett folk för ett särskilt uppdrag. Han gav dem tio busenkla levnadsregler som skulle göra dem framgångsrika och mäktiga så länge de levde efter dem. Om de bröt mot reglerna skulle de falla på eget grepp. Till slut förkastade Gud dem.

Av de tio budorden slår det fjärde vakt om just traditionens betydelse. Det kan löst formuleras sålunda: Om du lär av dina förfäder kommer du kunna behålla ditt land, annars blir du utbytt av andra folk.

Det allra första budordet är också intressant, ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”. Det är i praktiken ett förbud mot mångkultur och främmande religioner. Religionsfrihet är ingen dygd för den som vill bevara sin nation. Av alla misstag Gamla Testamentets folk gjorde var det värsta att de släppte in främmande kulturer och gudar.

Innan de slutligen gick under fick de många chanser att bättra sig. De gjorde faktiskt det emellanåt. Då fick de åter leva i trygghet från sina fiender och i materiellt välstånd. Det var aldrig svårare än så.

Jag vill nu vara så fräck att påstå att det är samma för oss. Det är för våra synders skull som vi som nation har kört i diket och terroriseras av fiender och förrädare. Det är på grund av vår ovilja att hålla oss till samma enkla levnadsregler. Det vore lika lätt för oss att ta oss upp igen som det var för Bibelns folk. Genom att bättra oss och få förlåtelse. Det var just därför spädbarnsguden lät sig korsfästas.

För att försona världens brott och synder, för oss han dödens smärta led.

Det är inte svårare än så. Vi behöver bara som folk följa de tio livsreglerna. Och det gör vi först och främst i våra familjer, för att tradera korrekta livsuppehållande värderingar till våra barn. Vi gör det genom att fira jul, påsk, midsommar (”och andra såna töntiga grejer”). Inte bara fira dem, utan också förklara dem för våra barn. Vi behöver tradera våra insikter till våra barn så de inte skolas till att bli naiva och låter sig luras av charlataner.

Vad sägs om att skippa ”sitta i tomtens knä” i köpcentret och istället besöka en kyrka och se en julkrubba? Kanske sätta upp ett traditionellt julspel i familjen med Josef, Maria, fåraherdar och vise män. Eller åtminstone läsa julevangeliet (Lukas evangelium kapitel 2) tillsammans. Eller läsa andra julberättelser för barnen. Selma Lagerlöf har skrivit flera fina julberättelser. Min personliga favorit är ”Den heliga natten” som handlar om märkliga saker som hände natten då Jesus föddes. Våra grå tomtar och bocken kan vi gott ha med också. Läs gärna Viktor Rydbergs Tomten och fundera över orden. Den handlar om de eviga frågorna varifrån vi kommer och vart vi går, och hur kunskaper traderas över generationerna.

Det spelar ingen roll hur hårt och ofta vi röstar om vi inte står på korrekta värderingar. Vi reparerar inte vårt folk och vårt land genom ideologi. Vi gör det genom att hålla oss till några få enkla regler baserade på Guds ord, evidens och beprövad erfarenhet. Vår civilisation är en dyrbar frukt på kristendomens träd. Vill vi ha tillbaka samma civilisation måste vi sluta misshandla trädet. Vi måste vårda det. Och då kommer vi att blomstra igen. Det är inte svårare än så.

Och hoppets stråle går igenom världen, och ljuset skimrar över land och hav.

Julen är en underbar tradition. Allra bäst har mina jular varit när jag varvat ner, funderat över julens sanna innebörd och förklarat den för mina barn. På så sätt gör man inte bara sin egen familj en tjänst utan hela vårt folk.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Julgranen och träden i tro och myt

Julgranen och träden i tro och myt

🟠 För många hör julgranen till ett av de viktigaste inslagen i julfirandet. Den kan vara överdådigt pyntad eller enkelt med enbart ljus. Den kan stå ute eller inne. Oavsett var den står sprider den alltid en mycket speciell stämning omkring sig. Olika sorters träd har en framskjuten plats i traditioner runt om i världen, inte minst i Norden.

Fira jul på estniska och lettiska

Fira jul på estniska och lettiska

🟠 Det är bara Östersjön, cirka 40-45 landmil, som skiljer Sverige från våra baltiska grannar Estland och Lettland. Trots denna närhet är det få genomsnittssvenskar som vet något om julfirandet i dessa länder. Istället är det film och annan populärkultur som överöser oss med amerikanska influenser i julfirandet, vilket är synd. Därför ska Nya Tiders läsare få en översiktlig bild av julfirandet hos våra baltiska grannar, både det som förenar och det som skiljer.

Läs även:

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Boeings Starliner har äntligen skjutit upp en NASA-besättning i rymden

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Efter sju svåra års försening, och efter två misslyckade försök förra månaden, har det problemtyngda Boeing äntligen skickat två astronauter till rymden på ett uppdrag för NASA i sin rymdfarkost Starliner. Men företaget har fortfarande en lång väg att gå. Samtidigt går Elon Musks SpaceX från klarhet till klarhet och har nyligen gjort ett lyckat försök med sin Starship.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.