Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, antecknar febrilt under finansministerns presentation av Tidöregeringens andra budget i riksdagen den 20 september. SD:s motsvarighet, Oscar Sjöstedt (t.h.), begrundar det som sägs och funderar kanske på vad Damberg skriver. Stillbild: Riksdagens webbsändning

Tidöregeringens andra budgetproposition – satsning på välfärd och försvar

EKONOMI.
Den 20 september offentliggjorde regeringen sin budgetproposition för 2024, som högst sannolikt kommer att gå igenom i riksdagen eftersom regeringen bygger på en riksdagsmajoritet. Det totala reformutrymmet har beräknats till knappt 40 miljarder kronor, varav 16 miljarder går till kommunsektorn. Vid sidan av inriktningen att bekämpa inflationen, stödja hushåll och kommunsektorn, stärka trygghet och säkerhet och en återupprättad arbetslinje, ger Tidöregeringens andra budget inte så många svar på hur den svenska basindustrin eller matproduktionen skall stärkas.

Utgångspunkten för budgetpropositionen är att fördela pengar till de olika statliga verksamheterna och de bidrag som går till övriga sektorer från statens budget. Huvuddelen av den totala budgetomslutningen, som landar på drygt 1 300 miljarder kronor, diskuteras inte i särskilt stor utsträckning i budgetdebatten eller i medias kommentarer. Det som istället får den mesta uppmärksamheten är hur regeringen fördelar de pengar som beräknas finnas att spendera utöver de löpande utgifterna, det så kal­la­de reformutrymmet.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Oppositionspartierna vill generellt höja en rad skatter och öka skattetrycket. Foto: Skattebetalarna

Oppositionens skatteförslag: höjda skatter och mera bidrag

🟠 EKONOMI Samtliga fyra oppositionspartier i riksdagen vill höja skatterna med flera miljarder kronor. Det frejdigaste förslaget kommer från Vänsterpartiet, som vill öka statens skatteinkomster med nästan 74,9 miljarder kronor. Miljöpartiet ligger inte långt efter med 59,3 miljarder kronor, medan Socialdemokraterna vill höja skatterna med 24,4 miljarder kronor 2024. Även Centerpartiet vill höja skatten mer än regeringen, men med mer beskedliga 4,2 miljarder kronor. Det finns dock stora skillnader i vilka skatter de olika partierna vill höja.

Försvarets budget stärks kraftigt

Försvarets budget stärks kraftigt

🟠 INRIKES Sveriges försvar genomgår en kraftig upprustning och budgeten ökar till 119 miljarder nästa år, en ökning med hela 27 miljarder. Av dessa är 700 miljoner öronmärkta för Sveriges Natoavgift och en del av satsningen utgörs av integration i Nato, trots att vårt land ännu inte är medlem i försvarsalliansen.

Läs även:

Aino Bunge, vice riksbankschef, menar att betalsystemet måste fungera för alla och kontanterna spelar en viktig roll till dess att digitala lösningar finns tillgängliga för alla på ett säkert och effektivt sätt. Att framtiden är digital även för betalsystemet framstår som en tydlig inriktning, sade hon i sitt inledningstal vid seminariet. Stillbild: Riksbanken

Riksbanken: Kontanter behöver skyddas på kort sikt, men framtiden är digital

🟠 ”Digitaliseringen skapar väldigt många möjligheter, men den skapar också problem och utmaningar”. Så uttryckte vice riksbankschef Aino Bunge situationen när hon inledde ett seminarium om betalsystemet den 13 november. Bunge menade att staten behöver lagstifta snabbt om att skydda användningen av kontanter för att säkra betalningar på kort sikt. Den mer grundläggande frågeställningen under seminariet var hur man skall kunna säkra framtidens betalsystem med säkra, omedelbara och gränsöverskridande betalningar. Hon menar att digitala centralbankspengar behöver bli en del av den lösningen.

Försäkringskassan är en av de myndigheter som från och med 1 januari 2024 skall börja göra sina utbetalningar genom den nya Utbetalningsmyndighetens transaktionskonton för välfärdsutbetalningar. Samtidigt skall en rad kontroller göras för att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Avsikten är att stoppa de bedrägerier som dränerar de statliga välfärdssystemen och a-kassorna på mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år. Foto: Försäkringskassan

Utbetalningsmyndigheten – lovande sätt att stoppa välfärdsbedrägerier

🟠 EKONOMI Den 1 januari 2024 startar den nya Utbetalningsmyndigheten sin verksamhet med att hantera statliga utbetalningar i välfärdssystemen och stoppa felaktiga utbetalningar. Ambitionen är att komma tillrätta med den mycket stora brottslighet som dränerar välfärden på upp emot 15–20 miljarder kronor varje år. Beslutet om att inrätta en central utbetalningsmyndighet togs i december 2022, med uppgiften att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, utöver att hantera statens utbetalningar.

Barometerindikatorn från Konjunkturinstitutet visar hur olika delar av samhället ser på den ekonomiska utvecklingen och det aktuella läget. Indikatorn visar ett värde som relateras till det historiska medelvärdet, som definierats till 100. Om värdet är över 100 tolkas det som en positiv utvecklingssyn och vice versa. Källa: SCB, Grafik: Nya Tider

Konjunkturbarometern för oktober pekar fortsatt nedåt

🟠 EKONOMI Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för oktober, som presenterades den 26 oktober, visar en fortsatt stark pessimism bland både företag och hushåll. Fortsatt hög, om än något dalande, inflation och smygande effekter av räntehöjningarna för både hushåll, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag med hyresfastigheter håller tillbaka framtidstron, så som den speglas i KI:s barometerindikator. Arbetslösheten fortsätter att öka och Sverige har idag EU:s tredje högsta arbetslöshet, i spåret efter en ökande konkursfrekvens.

Det finns flera planerade projekt för att fånga in och lagra koldioxid från atmosfären, men ingen är ännu i drift. Stockholm Energi har dock en testanläggning klar. Foto: Stockholm Exergi

Tänkta koldioxidinfångare – skatte­befriade elslukare med miljardstöd

🟠 EKONOMI I förra veckans nummer kunde Nya Tider rapportera om att regeringen höjer energiskatten kraftigt på el för konsumenter och företag. Det görs dock undantag för en lång rad företag med extra stor elförbrukning, sånär som den lilla skatt på 1 öre per kWh som utgör EU:s miniminivå. I budgetpropositionen föreslås att också verksamheter som är tänkta att fånga in koldioxid skall beskattas på miniminivån. Effekten blir att ytterligare storförbrukare av el gynnas, samtidigt som tillgången till planerbar elproduktion har minskat.

Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har hamnat i blåsväder efter det att regeringen beslutat att inte stoppa den automatiska höjningen av energiskatten på el, som av de flesta bedömare ses som en skadlig skatt i det läge vi nu befinner oss i med en fortsatt hög, men sjunkande inflation. Regeringen uppger dessutom elektrifieringen av Sverige som ett prioriterat mål, och att höja skatten på el motverkar uppenbart denna ambition. Foto: Teknikföretagen, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Energiskatten höjs med 9,2 procent – trots löfte om pausad automatik

🟠 EKONOMI 900 kronor per år i högre skatt på elen för en genomsnittlig villaägare. Det blir resultatet av att regeringen inte beslutade att avskaffa eller pausa den automatiska höjningsmekanismen, vilket man tidigare aviserat att göra. Beslutet om att låta indexeringen slå igenom fullt ut kom som en stor överraskning, och många har både förvånats och upprörts av kovändningen.

Nyhetsdygnet

Ynglingakonungarna – myt eller verklighet?

🟠 Vår tidiga historia mer detaljerat än någonsin tidigare. Ynglingakonungarna är den tredje och sista boken i Magnus Stenlunds stora historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Den blev så omfattande att den fick delas upp i två band. Projektet inleddes med Blodet och jorden om stenåldern, där den nya genetiska arkeologin får stort utrymme. Sedan följde Svärdet och gudarna om bronsåldern, där metallerna och krigen, men också våra äldsta myter och gudar analyseras med nya metoder och många häpnadsväckande slutsatser som resultat. Det är praktfulla och unika böcker om Sveriges förhistoria som förtjänar sin plats i varje sann patriots bokhylla. För, som Stenlund frågar retoriskt, vem kan med rätta kal­la sig svensk utan att veta vad en svensk är?

Bok: Vietnamkriget i läsbar form

🟠 BOKRECENSION En gång i tiden utkämpades Vietnamkriget. Man tänker då i regel på USA:s inblandning i landet 1965–1973. Vi i västvärlden har alltid bombarderats med allehanda böcker och filmer om denna konflikt. Egentligen var det bara en begränsad konflikt i en avsides del av världen. Men ur USA:s perspektiv var det hela av enorm betydelse. Detta var dessutom det första krig man förlorade. Vietnamkrigets betydelse är överdriven men man kan ändå ha utbyte av att studera det. En ny­utgiven bok ger en osökt anledning till det.

Andlighet, holistisk hälsa och öppna sinnen på Harmoni Expo

🟠 ANDLIGHET Harmoni Expo, eller ”Alternativa hälsomässan” som den ofta kal­las för av besökare, är Sveriges största mässa för kropp och själ. När den gick av stapeln fösta gången år 1996 hade den enbart 50 utställare, men har numera vuxit till att hysa hela 350 utställare, över 100 föredrag och workshops, samt tillhörande scenprogram. Dessutom hålls mässan numera två gånger per år, en helg per gång, traditionsenligt i Solnahallen i Stockholm.

Riksdagen kastar ut Medeltids­museet – Nu växer protesterna

🟠 INRIKES Medeltidsmuseet är uppbyggt kring stadsmuren från Gustav Vasas tid, Helgeandshusets kyrkogård från 1300-talet och andra fasta fornlämningar som inte går att flytta. Historiker beskriver det som ”platsen där Sverige som nation föds”. Nu har museet stängt. Istället vill Riksdagen bygga en extra plenisal att ha som backup för den ordinarie, samt ett besökscentrum. ”Det är helt befängt”, säger den auktoriserade Stockholmsguiden Henrik Scheutz till Nya Tider. Nu engagerar han sig i den växande proteströrelsen: ”Det finns fortfarande möjlighet att rädda museet!”

Den tjuvmjölkande haren

🟠 HISTORIA Inget djur var någonsin helt vanligt inom den svenska folktron och haren var inget undantag. Det finns sägner om en hare som är känd under namnen mjölkhare, trollhare, bjära, bara, bära och puke. Denna hare troddes trollkunniga använda som tjuvmjölkare. Bjäran kunde även se ut som ett nystan eller en katt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online
Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.