Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, var tillsammans med Frankrikes president Manuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel drivande i arbetet med att få igenom den omfattande ökningen av EU:s ekonomi som nu trumfats igenom. Foto: Europeiska rådets pressbild

Sveriges EU-minister byter åsikt om coronapaketet: ”Bra för Sverige”

Som Nya Tider rapporterat om redan förra året, var en stor höjning av EU:s avgift att vänta. Redan före coronavirusets utbrott var EU:s plan att höja den svenska avgiften med 40 procent till 55 miljarder kronor per år. Utöver detta har EU på grund av coronaviruset föreslagit en extraordinär ”återhämtningsfond” på 750 miljarder euro. Finansieringen sker genom att ta upp lån på den internationella kapitalmarknaden, som sedan delas ut som antingen bidrag eller nya EU-lån till medlemsländerna. Den 20 juli, efter fyra dagars förhandlingar mellan EU-ländernas ledare, godkändes paketet. Nya Tider reder ut vad som hänt.

”Det är en bra överenskommelse. Den är bra för Sverige, för EU” sade EU-minister Hans Dahlgren till Sveriges Radio efter att uppgörelsen blev klar.

Så sent som i februari i år hade han emellertid dömt ut den föreslagna avgiftshöjningen med orden: ”Det här är inte bra för Sverige” och tillagt att det var ”oacceptabelt”.

Precis före det utdragna mötet i Bryssel, vidhöll han på regeringens hemsida att Sveriges linje var en helt annan, där avgiften skulle hållas nere och där hela stödpaketet till medlemsländerna skulle ges som lån, inte som bidrag.

– För Sverige är det prioriterat att EU:s budget inte blir för stor, så att vi kan landa i en rimlig svensk avgift. Sverige är en av de största nettobetalarna i EU och det är rätt eftersom vi hör till de rikaste länderna. Men vår avgift kan inte bli hur hög som helst.

– Vad gäller återhämtningsplanen är det viktigt att de pengar som EU skall låna upp förmedlas i form av lån och inte bidrag. På så sätt tror vi att stödet kommer att bli mer effektivt. Och så undviker man att tvinga kommande generationer att stå för återbetalningen i form av ännu högre EU-avgifter.

Sverige övergav sin linje

Men i förhandlingarna övergav Sverige båda ståndpunkterna.

Sverige tillhörde en ensemble av fyra länder med relativt liten storlek i EU-sammanhang (utöver Sverige även Österrike, Nederländerna och Danmark), som i medierna betecknats som de ”sparsamma fyra”. De ville från början att hela paketet skulle ges ut som lån, och inget som bidrag, men samtliga länder vek ner sig när förhandlingarna i Bryssel drog ut på tiden. Till sitt försvar säger den svenska regeringen att bidragen egentligen skulle ha varit 500 miljarder i det initiala förslaget, något som nu alltså minskade till 390 miljarder euro. Resterande 360 miljarder euro i paketet lånas ut från EU till medlemsländerna.

Paketet är kontroversiellt. Finansieringen av de 750 miljarder euro som behövs, tas upp helt och hållet som lån på den internationella kapitalmarknaden. Lånen innebär stora räntekostnader för unionen och skuldsätter framtida generationer. Lånen skall tas upp gemensamt av EU som union, och återbetalas gemensamt, från och med 2028 och fram till och med 2058 – om 38 år. Tanken är att EU, inför återbetalningen av lånen, ska ha drivit in sina egna interna lån från de EU-länder som fått mest. Italien, Spanien och Polen är de tre EU-länder som kommer att få störst lån av unionen – lån som alltså ska återbetalas först till EU, och därefter från EU till externa kreditgivare.

Eftersom de 750 miljarder som EU lånat upp, till stor del delas ut som bidrag (390 miljarder), krävs i vilket fall som helst att EU får in nya inkomster för att ha råd med återbetalningen.

Därför kräver EU nu inte bara höjda medlemsavgifter utan även införandet av flera nya EU-skatter:

”Man enades om en ny plastavgift som ska införas under 2021. Samma år förväntas kommissionen lägga fram ett förslag om en åtgärd för koldioxidjustering och en digital skatt, som båda kommer att införas i slutet av 2022. Andra nya resurser, t.ex. en skatt på finansiella transaktioner, kan också komma på tal”, skriver Europeiska Unionens råd (EU-toppmötet) på sin hemsida.

Sveriges regering uttalade sig nyligen, genom Hans Dahlgren, kritiskt mot att ge EU beskattningsrätt, men ser ut att bli överkörda även på den punkten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

”Vips blev konspirationsteorin till ovedersäglig fakta”

🟠 – Minnesceremonin för Estoniakatastrofens offer blev för mycket för SVT På 30-årsdagen av passagerarfärjan M/S Estonias förlisning hölls en högtidlig minnesceremoni på Djurgården. Bland gästerna återfanns bland andra kungaparet och statsministern. Hela tillställningen sändes av statstelevisionen, men försvann från SVT efter bara en vecka.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.