Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, var tillsammans med Frankrikes president Manuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel drivande i arbetet med att få igenom den omfattande ökningen av EU:s ekonomi som nu trumfats igenom. Foto: Europeiska rådets pressbild

Sveriges EU-minister byter åsikt om coronapaketet: ”Bra för Sverige”

Som Nya Tider rapporterat om redan förra året, var en stor höjning av EU:s avgift att vänta. Redan före coronavirusets utbrott var EU:s plan att höja den svenska avgiften med 40 procent till 55 miljarder kronor per år. Utöver detta har EU på grund av coronaviruset föreslagit en extraordinär ”återhämtningsfond” på 750 miljarder euro. Finansieringen sker genom att ta upp lån på den internationella kapitalmarknaden, som sedan delas ut som antingen bidrag eller nya EU-lån till medlemsländerna. Den 20 juli, efter fyra dagars förhandlingar mellan EU-ländernas ledare, godkändes paketet. Nya Tider reder ut vad som hänt.

”Det är en bra överenskommelse. Den är bra för Sverige, för EU” sade EU-minister Hans Dahlgren till Sveriges Radio efter att uppgörelsen blev klar.

Så sent som i februari i år hade han emellertid dömt ut den föreslagna avgiftshöjningen med orden: ”Det här är inte bra för Sverige” och tillagt att det var ”oacceptabelt”.

Precis före det utdragna mötet i Bryssel, vidhöll han på regeringens hemsida att Sveriges linje var en helt annan, där avgiften skulle hållas nere och där hela stödpaketet till medlemsländerna skulle ges som lån, inte som bidrag.

– För Sverige är det prioriterat att EU:s budget inte blir för stor, så att vi kan landa i en rimlig svensk avgift. Sverige är en av de största nettobetalarna i EU och det är rätt eftersom vi hör till de rikaste länderna. Men vår avgift kan inte bli hur hög som helst.

– Vad gäller återhämtningsplanen är det viktigt att de pengar som EU skall låna upp förmedlas i form av lån och inte bidrag. På så sätt tror vi att stödet kommer att bli mer effektivt. Och så undviker man att tvinga kommande generationer att stå för återbetalningen i form av ännu högre EU-avgifter.

Sverige övergav sin linje

Men i förhandlingarna övergav Sverige båda ståndpunkterna.

Sverige tillhörde en ensemble av fyra länder med relativt liten storlek i EU-sammanhang (utöver Sverige även Österrike, Nederländerna och Danmark), som i medierna betecknats som de ”sparsamma fyra”. De ville från början att hela paketet skulle ges ut som lån, och inget som bidrag, men samtliga länder vek ner sig när förhandlingarna i Bryssel drog ut på tiden. Till sitt försvar säger den svenska regeringen att bidragen egentligen skulle ha varit 500 miljarder i det initiala förslaget, något som nu alltså minskade till 390 miljarder euro. Resterande 360 miljarder euro i paketet lånas ut från EU till medlemsländerna.

Paketet är kontroversiellt. Finansieringen av de 750 miljarder euro som behövs, tas upp helt och hållet som lån på den internationella kapitalmarknaden. Lånen innebär stora räntekostnader för unionen och skuldsätter framtida generationer. Lånen skall tas upp gemensamt av EU som union, och återbetalas gemensamt, från och med 2028 och fram till och med 2058 – om 38 år. Tanken är att EU, inför återbetalningen av lånen, ska ha drivit in sina egna interna lån från de EU-länder som fått mest. Italien, Spanien och Polen är de tre EU-länder som kommer att få störst lån av unionen – lån som alltså ska återbetalas först till EU, och därefter från EU till externa kreditgivare.

Eftersom de 750 miljarder som EU lånat upp, till stor del delas ut som bidrag (390 miljarder), krävs i vilket fall som helst att EU får in nya inkomster för att ha råd med återbetalningen.

Därför kräver EU nu inte bara höjda medlemsavgifter utan även införandet av flera nya EU-skatter:

”Man enades om en ny plastavgift som ska införas under 2021. Samma år förväntas kommissionen lägga fram ett förslag om en åtgärd för koldioxidjustering och en digital skatt, som båda kommer att införas i slutet av 2022. Andra nya resurser, t.ex. en skatt på finansiella transaktioner, kan också komma på tal”, skriver Europeiska Unionens råd (EU-toppmötet) på sin hemsida.

Sveriges regering uttalade sig nyligen, genom Hans Dahlgren, kritiskt mot att ge EU beskattningsrätt, men ser ut att bli överkörda även på den punkten.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

Minnen av merovingerna

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Läs även:

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

🟠 INRIKES Folkhälsomyndigheten varnar för ett nytt utbrott av den mycket smittsamma och smärtsamma sjukdomen apkoppor, numera av politiskt korrekta skäl omdöpt till mpox, har konstaterats i Stockholm. Risken för en större spridning under sommaren är samtidigt stor – på grund av de många dekadenta och homosexuella evenemangen i väst och eftersom sjukdomen närmast uteslutande sprids just bland ”män som har sex med män”.

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

Socialsekreterare talar ut om kravlösheten

🟠 Ville följa lagen och ställde krav för att bevilja bidrag – då fick hon utskällning av chefen Maria Rennerstam arbetade i flera år på ett stort antal kommunala socialkontor, som handläggare för försörjningsstöd. Det hon fick se var ett välfärdssystem som utnyttjas maximalt: ibland snillrikt i form av förfalskade läkarintyg och felaktig information till myndigheterna, andra gånger i form av förtäckta hot och utpressning. ”Om jag hade 60 klienter så var det tio som var svenskar”, berättar hon för Nya Tider. När Maria valde att ställa krav på bidragstagarna om att aktivera sig, i enlighet med lagens bestämmelser, fick hon en tillsägelse av sin chef och blev till slut också tvingad att lämna jobbet. Nu skildrar hon sin väg in i, och ut ur, svensk socialtjänst i form av sin bok En socialsekreterares bekännelser.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.