Lützendagen den 6 november, eller mer allmänt Gustav Adolfsdagen, som här i Sverige fortfarande firas i avsomnad form med i bästa fall kaffe och bakelse, firas däremot storstilat av Finland som Svenska dagen. Den 6 november är en slags kompletterande nationaldag för den finlandssvenska minoriteten i Finland och redan under den ryska överhögheten inrättades Svenska dagen som officiell flaggdag 1908. Det är en dag då man hyllar finlandssvenskheten och det svenska språket runtom i Finland och utomlands på landets ambassader, konsulat och kultursamarbetspartners. Dock hade Svenska Akademien i Stockholm inte något meddelande eller hyllning till vare sig finlandssvenskarna eller de bakelseätande rikssvenskarna, kanske var de inte inbjudna till Svenska dagen i Finland, men något borde de skriva på sin hemsida – en kontrollsökning efter ordet finlandssvenska visar dock endast fem träffar på Svenska Akademiens hemsida och är ingen nyare än 2015. Däremot engagerar sig Svenska Akademien i projektet intensivsvenska för nyanlända från tredje världen tillsammans med Stockholms universitet och en av Wallenbergstiftelserna.
Initiativet i början av 1900-talet till att fira Svenska dagen i Finland kom ifrån Svenska folkpartiet, ett parti som idag anses lida av global-liberal vilsenhet, men då rådde inget tvivel om att man var ett intresseparti för svensktalande och de önskade verka för den finlandssvenska befolkningens sammanhållning och påminna om Finlands kopplingar till Sverige. Det skedde samtidigt som den hårdnande förryskningspolitiken rådde och många svensktalande flyttade till Sverige undan tsarryskt ökat maktinflytande över Storfurstendömet. En viktig källa till de ökade motsättningarna var att Ryssland ett par årtionden tidigare upplöst den finländska armén och i likhet med andra provinser i ryska riket ersattes de regionala myndighetsspråken av ryska. I Finland skulle svenskan inom myndigheter och utbildning, liksom tyskan i Baltikum, ersättas av ryska, och åtskilliga oppositionella finlandssvenskar, i likhet med polska nationalister, övervakades och fängslades. Svensktalande hade också bytt till finska dels av kulturella och nationalromantiskt ideologiska skäl, men genom språkbytet kunde det också minska rysk misstänksamhet mot dem som individer. Nationalhjälten Carl Gustaf Emil Mannerheim gjorde istället en lysande karriär som rysk tsartrogen militär, medan hans båda bröder känt sig tvingade att flytta till Sverige. En insikt fanns tidigt bland de svensktalande om att vid en framtid som suverän stat skulle finskan som största språk gälla och därför började man verka för olika initiativ till tvåspråkighet och skydd av svenskan på lång sikt. Andra, dystrare bedömare, menade att även finskan kunde trängas undan av ryska. Ett av alla initiativ var att skapa den Svenska dagen och 6 november valdes som datum eftersom det var 6 november 1632 som den svenske kungen Gustav II Adolf dog under slaget vid Lützen i Tyskland. Till saken hör också att de finskspråkiga ryttarna som deltog i 30-åriga kriget blivit omskrivna i historien såväl i musik som i diktning – ett perfekt datum för båda språkgrupperna. När första världskriget börjat var språkgrupperna tidigt eniga om att söka tyskt samarbete för att bryta loss storfurstendömet ur Ryssland och senare slå ner bolsjevikerna i inbördeskriget.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.