En dag då Dunstan höll på att sko en häst, dök djävulen upp med sin häst som behövde skos. Dunstan kände förstås igen vem det var, men låtsades inte om det. Han smidde en hästsko åt djävulens häst. Men när den var klar knep han djävulen i näsan med smidestången och klämde skon på djävulens hov i stället. Djävulen skrek i himmelens sky.
Dunstan gick med på att ta bort hästskon från djävulens fot, men innan dess tvingade han honom att avge ett löfte att han aldrig skulle komma till ett hus som hade en hästsko ovan ytterdörren. Djävulen lovade detta.
Ryktet om Dunstan spreds i landet genom de många historierna om hur han kunde handskas med djävulen, och han blev så småningom ärkebiskop i Canterbury, år 961 till sin död år 980. Han helgonförklarades senare, och blev guldsmedernas skyddshelgon.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
