<strong>Roparrörelsen</strong> var aktiv under mitten av 1800-talet då främst barn och unga ställde sig upp och predikade. En del ansåg att predikningarna och synerna var ett resultat av Mjöldrygeförgiftning, en svampparasit som kunde förekomma i rågen och som är halucinogen.

Roparrörelsen

Märkliga händelser utspelade sig under några år på 1840-talet, framför allt i Småland och Västergötland, men även i Närke och Värmland. En säregen religiös rörelse som kom att bli kallad Roparrörelsen växte fram, där framför allt barn fick syner och började predika. Ett gudomligt tecken, menade en del – mjöldrygeförgiftning, hävdade de mer skeptiska.

Människor har predikat i alla tider. Det som gjorde Roparrörelsen så annorlunda var att de flesta ”predikanter” var barn och ungdomar, mestadels flickor och kvinnor. Det var fattiga och olärda människor och nästan alla kom från skogs- och landsbygden. Gemensamt för dem var att de upplevde att de inte kunde tiga, de kände ett inre tvång att ropa ut sitt budskap (därav namnet Roparrörelsen). De beskrev det själva som en ”oemotståndlig drift” att ”predika bättring och omvändelse genom att avstå från en flärdfull livsstil och alkohol”. Det var inte ovanligt att talen åtföljdes av skakningar och andra fysiska yttringar.

Man kan läsa i Klas Olofssons bok Folkliv och folkminne att ”små barn, som nätt och jämt kunde tala, klängde sig upp på stolar och pallar, på tuvor och stenar… På långt håll hörde en små barn stå uppe på kullarna och skallra och ropa”.

En smittande rörelse

Hur började då det hela? Det första kända ”roparefallet” är förmodligen Lisa Andersdotter från Hjälmseryd socken i Småland. Aftonbladet skrev den 3 maj 1842: ”Den 29 september… började hon frivilligt att sjunga, vilket sedan varade hela dagarna igenom, att hon, som hon själv säger, knappt fick äta därför… Ett par veckor senare påkom det henne en gång att hålla andeligt tal… men predikade aldrig när hon var ensam”.

Den då 16-åriga flickan predikade för större och större folksamlingar, men slutade som ropare sex månader senare. En nära granne till henne, den 13-åriga Maria Svensdotter, tog då vid. På det sättet spred sig Roparrörelsen, som även kallades predikosjukan, bland byarna.

Bland myndigheter och präster beskrevs rörelsen som ”smittosam”. När den mattades av i Småland spred den sig till Västergötland och senare även till Värmland och Närke.

Bland allmogen var roparna omtyckta, många kom och lyssnade till deras budskap som även innefattade profetiska budskap om Kristi snara ankomst och den ”yttersta domen”. Hundratals, ibland tusentals, kunde samlas kring en ”smittad” ropare. Människor tog sig till fots långa sträckor för att höra barnens predikningar.

Man uppskattar att det under tidsperioden 1841-1843 fanns många tusen ropare. Bara i Västergötland vet man att det fanns 2 000-3 000 personer som ropade ut sitt budskap.

Så här kunde det låta när en fyraårig flicka från Rydaholms socken predikade: ”Kära själar, gören bättring, tiden är kort. Kära själar, gån upp på Golgata berg, där ligger våra bröllopskläder… Tron I icke Bibeln så tron I icke våra rop. Om Jesus inte sagt mig vad jag skulle ropa, vad skulle jag kunna säga? Säg mig det?”

Barnens predikningar sades ha fått många positiva konsekvenser, det finns flera vittnesskildringar som berättar om att ”sederna förbättrats, synder, svärjande, supande, liderlighet övergivits”. Folk började tänka på sina levnadsvanor och tänkte lite extra när det kom till hur de behandlade sin nästa. Bäst att ta det säkra före det osäkra!

Ansågs sinnessjuka

Myndigheterna och prästerskapet var dock inte lika positiva. De smittade skulle till lasarettet för att botas. Yngre barn skulle behandlas med blodiglar och äldre barn skulle åderlåtas. I vissa fall utsattes roparna för ren tortyr, då de ansågs sinnessjuka och skulle behandlas därefter.

Tidningen Aftonbladet skriver den 23 februari 1842 att till och med militär skulle kunna komma att rekvireras för att ”ordna upp förhållandena”.

Skeptiker ansåg att barnen var förgiftade av svampparasiten mjöldrygan som kunde förekomma i rågen, särskilt under kalla och våta somrar som följde efter kalla vintrar och vid mulen och regnig väderlek under rågens blomningstid. Sådana väderförhållanden rådde just under dessa år. Det skulle förklara barnens syner och de fysiska symptomen, såsom skakningar och liknande, menade man. En del ansåg att kombinationen av mjöldrygeförgiftning och ett allmänt religionssvärmeri som florerade i Småland och Västergötland vid denna tiden utlöste roparrörelsen. Roparnas budskap handlade dock främst om Domedagen och att ”tiden är nära”, en förkunnelse som ännu knappt existerade vid denna tid.

Kristna grupper, exempelvis Sjundedagsadventisterna, förklarar i dag rörelsens uppkomst med att tiden var inne för detta budskap att förkunnas. Barnen var helt enkelt budbärare, som hade ett himmelskt budskap.

Startskott för väckelserörelser

Vilken förklaring man än har till hur och varför denna rörelse uppstod, så är det tydligt att den fick stor uppmärksamhet och bidrog till ett uppvaknande som fick betydelse för folkrörelsers och väckelserörelsers framfart. Det var folkets rörelse, pigornas, drängarnas och böndernas rörelse. Den uppstod i en tid när Sverige var fattigt. Alkoholmissbruket var utbrett, vilket förmodligen var en av de främsta orsakerna till fattigdomen. Det var husbehovsbränningens mörka tid. En stor del av årets gröda förvandlades till spritdrycker.

En utländsk diplomat yttrade dessa ord i början av 1800-talet: ”Söndrat, viljelöst, försupet och grundligen förödmjukat var Sverige, föraktat av sina grannar.”

Roparna predikade krafttag mot superiet och detta skapade nykterhet framför allt bland allmogen. Man kanske ska se deras budskap som ett svar på det som fanns djupt inne i folksjälen på den tiden: Hur ska vi komma bort från den här hopplösheten?

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Slaktaren från Plainfield

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Läs även:

Ingen rättegång för Marilyn Manson i maj

Ingen rättegång för Marilyn Manson i maj

🟠 KULTUR Den senaste uppdateringen i fallet Brian Warner (Marilyn Manson) vs Evan Rachel Wood et al är att rättegången, som skulle ha inletts den första maj i år, inte blir av. Orsaken till detta beslut är att Warner överklagar anti-SLAPP domen som innebar att en stor del av hans anmälan ströks av domstolen.

En av våra största poeter jubilerade

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Påsken – mer än bara ägg

Påsken – mer än bara ägg

🟠 KULTUR Påsken är den största helgen för alla kristna och påskens händelser utgör centrum i den kristna tron. Vi ska följa Iris, hennes man Henning och barnbarnet Tor tillsammans med kompisen Staffan genom denna högtid.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.