Orosmolnen hopar sig över den ekonomiska utvecklingen. Alla är inte lika överens om att det finns en egentlig vilja att få ner inflationen snabbt, utan ser snarare en risk i att flera regeringar gärna ser att vi får en hög inflation under ganska många år. Idén med det skulle i så fall vara att med inflationens hjälp trycka ner de problem som den höga skuldbördan idag medför. Bild: Pixabay

Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen

EKONOMI.
Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.

Felaktig bild av räntans normalnivå

Styrräntan är nu högre än vad den varit på 10 år, vilket betyder att vi nu, ur ett historiskt perspektiv, har tagit oss ur en extrem lågränteperiod.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Nya orosmoln efter chockhöjd ränta

Nya orosmoln efter chockhöjd ränta

🟠 EKONOMI. Riksbankens höjning av styrräntan till 1,75 procent innebär en historiskt snabb ökning. Rörliga boräntor väntas snabbt öka till drygt 3,5 procent i genomsnitt. Bankerna ligger typiskt sett cirka 1,5 till 2 procentenheter över styrräntan på sina rörliga bolån. Riksbanken spår också en fortsatt höjning av styrräntan, eftersom inflationen förväntas öka till hela 11 procent i december/januari. Det finns därmed risk för att vi närmar oss den kritiska punkt där många hushåll inte längre klarar av att hantera sin ekonomi.

Läs även:

Den ekonomiska karusellen har uppvisat tydliga brister, när Silicon Valley Bank och ytterligare två banker hamnade på obestånd och tvingade fram enorma garantier från den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Chockvågorna spreds världen över, men lade sig relativt snabbt efter FED:s besked. Utvecklingen visar att banksystemet och hela det finansiella systemet är i behov av en tydlig och robust omstrukturering. Foto: Pixabay

Ekonomi: Bankkrascherna i USA sätter fingret på finansbranschens bräcklighet

🟠 EKONOMI Finansmarknaden skakas av vad en del befarar kan bli starten på en ny finanskrasch. Konkursen för den amerikanska nischbanken Silicon Valley Bank och ytterligare ett par nischbanker, sätter med god precision fingret på en viktig risk i hela det finansiella systemet. Kraven på reella säkerheter för att garantera insättarnas pengar täcker bara några procent av bankernas åtaganden. Resten av tillgångarna är någon annans skuld och kan snabbt bli värdelösa.

Protester skjuter upp EU:s beslut att till 2035 fasa ut explosionsmotorn

Protester skjuter upp EU:s beslut att till 2035 fasa ut explosionsmotorn

🟠 EKONOMI. När EU-parlamentet fattade sitt slutgiltiga beslut om en EU-lag om förbud mot försäljning av nya personbilar och skåpbilar med förbränningsmotor från och med 2035, trodde de flesta att frågan var avgjord. Ministerrådet måste dock godkänna lagen formellt, vilket planerats till den 7 mars. Det förväntade rutinärendet kom dock på skam. Tyskland tvingade den 3 mars rådet att skjuta upp beslutet på obestämd framtid, med kravet på att bilar med förbränningsmotorer som drivs av så kal­la­de ”e-bränslen” skall få säljas i EU även efter 2035. Även italienska politiker rasar mot ”galenskapen”.

Den svenska skogens ekonomiska betydelse utarmas av EU-lagar

Den svenska skogens ekonomiska betydelse utarmas av EU-lagar

🟠 EKONOMI. EU:s skogspolitik är en del av den så kal­la­de ”Gröna given” som EU antagit för att uppfylla FN:s program ”Agenda 2030”. Den Gröna given går ut på att ”EU skall bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050”. Det handlar om att stora arealer skog inte ska få brukas och jordbruksmark som ska bli skog för att agera ”kolsänka”. Målen i skogspolitiken kritiseras för att inte respektera nationella skillnader och att bruka våld mot den nationella bestämmanderätt som medlemsländerna garanteras enligt EU-fördraget. För svensk del riskerar EU:s skogspolitik att bli en ekonomisk katastrof.

Svensk ekonomi på väg utför – konsumtionen fortsätter att minska

Svensk ekonomi på väg utför – konsumtionen fortsätter att minska

🟠 EKONOMI. Många oroar sig över att svensk ekonomi skall tryckas ner av en djup och långvarig lågkonjunktur. Hur det egentligen blir vet ingen med säkerhet. EU-kommissionens prognos för medlemsländernas BNP-utveckling 2023 pekar ut Sverige som sämsta medlemsland, det enda med sjunkande BNP. Även OECD förutspådde sjunkande BNP i Sverige 2023, redan i november 2022. Flera rapporter pekar på lägre privat konsumtion i Sverige. Redan i december sjönk hushållens konsumtion med 1,8 procent jämfört med 2021, enligt SCB.

Elpriskrisen: EU:s inre elmarknad håller inte måttet – ”samråd” om ändringar ett slag i luften

Elpriskrisen: EU:s inre elmarknad håller inte måttet – ”samråd” om ändringar ett slag i luften

🟠 EKONOMI. Elmarknaderna i EU styrs av elmarknadsdirektivet, en tvingande EU-lag som gavs sin nuvarande form 2019. Direktivets regelverk spelar en avgörande roll för utvecklingen av den elpriskris som råder i hela EU och inte minst i Sverige. Elen blir orimligt dyr och elproducenterna skär guld med täljkniv, trots att syftet med direktivet uppges vara det motsatta. Den 13 februari avslutades ett ilsnabbt samråd, som EU-kommissionen genomfört om ett antal ändringsförslag. Intrycket av EU:s förslag är att man vill göra mer av samma sak som skapat problemen, i stället för att gå till botten med de faktorer som orsakat elpriskrisen.

Nyhetsdygnet

Hur är det att driva ett mikroparti?

🟠 Bokrecension. Centerpartiet anses allmänt ha svikit landsbygden, en turkisk muslim som partiledare utan erfarenhet av svensk landsbygd utgör definitivt spiken i kistan. Ett alternativ för vissa tidigare sympatisörer skulle kunna vara det lilla partiet Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Stefan Torssell har skrivit en ny bok om sin korta och stormiga tid som partiledare för LPo. Den ger en inblick i hur det kan vara att verka i ett mikroparti, men säger också något mer allmänt om hur partier fungerar. Även Norrlandsfrågan får en genomlysning.

Houellebecq letar efter hopp i en mörk värld

🟠 Bokrecension. Det här är en roman som man kan ha lite olika åsikter rörande vad den handlar om. Fransmannen Michel Houellebecq är ju en bred samtidsskildrare, alltsedan han romandebuterade med Elementarpartiklarna 1998. Han hyllades tidigt av de franska kritikerna, och har fortsatt vara relevant. I bokens avslutande ”Tack” antyds att detta kanske är hans sista roman.

Tapetmakerskan som skyddade krutet

🟠 Uppfinnerskan Maria Christina Bruhn. I början av sin regeringstid utlyste Gustav III en tävling. Den som kunde utveckla krutkarduser som motstod fukt och brand skulle belönas med 6000 daler kopparmynt. En som skickade in karduser till denna tävling var tapetmakerskan Maria Christina Bruhn. Hon vann dock inte och en annan person tog senare åt sig äran för hennes uppfinning, men hon fick till sist det erkännande hon förtjänade.

Ovanliga polarsken – en varning

🟠 Jordens magnetfält försvagas i allt snabbare takt. I slutet på februari träffades jorden av solstormar som gav upphov till spektakulära norrsken i ovanliga färger på breddgrader där de sällan ses. Solstormarna var starka, men borde inte ha givit upphov till dessa norrsken. Det är en varning till mänskligheten som forskare och systemmedia tiger om. Vi reder i denna analys ut begreppen som en gång bara intresserade sol- och rymdforskare, men som nu kan vara mycket viktigare att förstå för gemene man än vädret. Solen inte bara styr vårt klimat och väder, utan kan också allvarligt påverka eller helt slå ut vårt högteknologiska samhälle. Jordens magnetfält försvagas alltmer och i allt snabbare takt. Tillsammans med vandrande poler och plötsligt kraftig solaktivitet förebådar det en katastrof av ofattbara proportioner.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Solen styr klimatet

🟠 Motarbetad forskning visar på naturliga orsaker till klimatförändringar. Solen och dess cykliska variationer har en stark effekt på jordens klimat. Det har bekräftats både experimentellt och genom att titta på hur jordens medeltemperatur varierat i takt med solens aktivitet genom årtusendena. Ändå är solen inte ens en parameter i de officiella klimatmodellerna som i stället pekar ut människan som ansvarig. Astrofysikern Henrik Svensmark, som forskat i decennier om solen och klimatet, säger till Nya Tider att det finns ett mycket stort motstånd mot all forskning som motbevisar internationella klimatpanelens antropogena klimatteori.

Frun på Årsta

🟠 HISTORIA Märta Helena Reenstierna levde på Årsta gård tillsammans med sin make, Christian Henrik von Schnell. Här skrev hon de dagboksanteckningar som bland historiker kommit att bli mer kända än hon själv. I dessa anteckningar skildrade hon vardagen på Årsta samt noterade samtida händelser.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.