Orosmolnen hopar sig över den ekonomiska utvecklingen. Alla är inte lika överens om att det finns en egentlig vilja att få ner inflationen snabbt, utan ser snarare en risk i att flera regeringar gärna ser att vi får en hög inflation under ganska många år. Idén med det skulle i så fall vara att med inflationens hjälp trycka ner de problem som den höga skuldbördan idag medför. Bild: Pixabay

Riksbankens styrränta tillbaka på en mer ”normal” nivå – då slår räntefällan igen

EKONOMI.
Under de senaste tio årens lågräntestrategi har Riksbanken varnat för att den snabbt stigande skuldbördan bland hushåll och fastighetsbolag riskerar att skapa en allvarlig skuldfälla som kan trigga igång en djup lågkonjunktur. Med den senaste höjningen av styrräntan, från 1,75 till 2,5 procent, har vi nått den punkt där problemen börjar realiseras. Flera proffstyckare har kritiserat Riksbanken för att höja för mycket och för snabbt, men också för att inte agera på tvärs mot sitt uppdrag.

Felaktig bild av räntans normalnivå

Styrräntan är nu högre än vad den varit på 10 år, vilket betyder att vi nu, ur ett historiskt perspektiv, har tagit oss ur en extrem lågränteperiod.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

Statens kostnader för ränteavdrag exploderar

🟠 I takt med att räntorna höjs är det inte bara svenska hushåll som får ökade kostnader, utan även svenska staten. I Finland rådde en liknande situation, men där beslutade man för tio år sedan att gradvis minska avdraget för varje år. I år nådde avdraget noll procent och staten slipper därmed alla kostnader för ränteavdrag. För svenska staten väntar dock en smäll på 57 miljarder kronor som måste finansieras med större statsskuld, nedskärningar eller höjd skatt.

Nya orosmoln efter chockhöjd ränta

Nya orosmoln efter chockhöjd ränta

🟠 EKONOMI. Riksbankens höjning av styrräntan till 1,75 procent innebär en historiskt snabb ökning. Rörliga boräntor väntas snabbt öka till drygt 3,5 procent i genomsnitt. Bankerna ligger typiskt sett cirka 1,5 till 2 procentenheter över styrräntan på sina rörliga bolån. Riksbanken spår också en fortsatt höjning av styrräntan, eftersom inflationen förväntas öka till hela 11 procent i december/januari. Det finns därmed risk för att vi närmar oss den kritiska punkt där många hushåll inte längre klarar av att hantera sin ekonomi.

Läs även:

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.