Pandemilagen – därför röstade politikerna ja

Så fort den kontroversiella pandemilagen började gälla bröt polisen upp en liten demonstration utanför riksdagen. Nya Tider intervjuar tre politiker som röstade ja, som bland annat hävdar att svenskars fri- och rättigheter behöver begränsas för att ”rädda liv”.

Den 8 januari 2020 röstade en gles riksdag – de flesta ledamöter var fortfarande på semester – för den kontroversiella pandemilagen. Nya Tider var på plats.

Redan ett par dagar senare blev Nya Tider vittne till hur polisen bröt upp en manifestation med fler än åtta deltagare. Deltagarna fick order att stoppa undan skyltar som kritiserar pandemilagen, eftersom skyltarna gör det till en allmän sammankomst som nu är förbjuden.

Nya Tider har fått tala med tre av de politiker som yrkat bifall till regeringens lagförslag och som menar att lagen behövs för att hindra smittspridning: Linda Nordquist (L), Camilla Waltersson Grönwall (M) och Linda Modig (C).

Några av de frågor vi söker svar på är:

● Strider inte pandemilagens restriktioner mot den svenska grundlagen och EU-lagen om bland annat fri rörlighet?

● Bromsar verkligen restriktioner smittspridningen?

● Är begränsningar av medborgerliga rättigheter motiverade av en sjukdom med hittills så låg dödlighet som 0,08%?

● Enligt WHO finns det inga dokumenterade fall där asymptomatiska personer fört smittan vidare, även om laboratorieresultat tyder på att det ”kan” vara så, och för pre-symptomtiska personer finns endast ett mycket litet antal bekräftade fall. Är det då rimligt att stänga ned samhället för andra än de som uppvisar symptom?

Uppdatering: WHO skriver även: ”Laboratorieresultat tyder på att infekterade personer verkar vara som mest smittsamma just innan de utvecklar symptom (2 dagar innan symptomen uppträder) och tidigt i sjukdomsförloppet.”

Linda Nordquist (L) säger till Nya Tider att man inte ska underskatta risken att lagen kan få Sverige att utvecklas till en diktatur, men menar att det är rimligt att göra inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter, som demonstrationsrätt och mötesfrihet, om det sker i demokratisk anda för att ”skydda liv och hälsa”.

Nordquist menar vidare att jurister har gjort bedömningen att pandemilagen inte kommer att inskränka i grundlagsskyddade rättigheter. Man får helt enkelt finna sig i att besöka parken eller badplatsen vid ett annat tillfälle eller gå till en annan park, resonerar hon.

Nordquist har bakgrund som apotekare och forskare. Hon menar att processen att mångdubbla en gensekvens i tester kan ha brister, men vill inte förtydliga om hon som folkvald har säkerställt att de testresultat som ligger till grund för det lagförslag hon bifallit, är tillförlitliga.

Linda Modig (C) är talesperson i konstitutionella frågor. Hon försvarar pandemilagen och menar att begränsningarna inte får gälla mer än absolut nödvändigt och att det är riksdagens uppgift att utkräva ansvar av regeringen att detta följs. Hon säger att hon är ”ödmjuk” inför att det finns mycket frågetecken kring viruset och att informationsunderlaget kan ändras, men menar att politikerna måste ha ”vassare och mer träffsäkra verktyg” för att kunna begränsa smittspridning.

Till Nya Tider säger hon att det inte alls är säkert att restriktioner verkligen hjälper för att hindra smittspridning, vilket man inte minst kan se när man tittar på andra länder.

Camilla Waltersson Grönwall (M) är ledamot i socialutskottet och är kritisk till att den socialdemokratiska minoritetsregeringen inte föreslagit kraftigare restriktioner i Sverige tidigare. Under debatten har hon hänvisat till WHO, och vi påminner därför om att WHO även i sina riktlinjer uppger att det inte finns något bekräftat fall i världen där Covid-19 smittat asymptomatiskt, och frågar om det verkligen är rimligt att införa begränsningar även för människor som inte uppvisar symptom. Hon svarar att vi idag inte kan veta hur viruset fungerar, men tillägger att staten ändå ”behöver verktyg som andra länder har”.

Länk till videon på Bitchute:

Bitchute: Pandemilagen

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bävern – Den makalöse byggmästaren

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.