<strong>DAN ROODT ÄR EN MÄNNISKORÄTTSAKTIVIST</strong> med ett särskilt intresse för den afrikandiska kulturen i Sydafrika. Afrikander är en minoritet med europiska rötter som kom till Sydafrika på 1700-talet, innan de svarta bantu-stammarna invandrade norrifrån. Roodt menar att attityderna gentemot den vita befolkningen har hårdnat efter Nelson Mandelas död. Foto: Nya Tider

”Hårdare attityd efter Mandelas bortgång”

Nyligen gick ett splittrat Sydafrika till val. Det vänsterradikala partiet Economic Freedom Fighters erhöll över 6 procent av rösterna i sitt första val och spås nå stora politiska framgångar i framtiden. Partiledaren Julius Malema gjorde sig känd för en bredare publik efter att ha sjungit om att döda vita farmare. Nya Tider har talat med Dan Roodt, en sydafrikansk människorättsaktivist som kämpar för afrikandernas rättigheter i landet. Hur ser Sydafrika ut efter valet?

Economic Freedom Fighters, EFF, deltog i sitt första val och fick 6,4 procent av rösterna. Hur påverkar detta sydafrikansk politik? Kommer de att få något inflytande?

Economic Freedom Fighters hävdar att de är ”det sanna ANC”, genom att de följer de socialist-kommunistiska principerna från 1955 års Freedom Charter. Detta dokument upprättades av Rusty Bernstein från det sydafrikanska kommunistpartiet. Dokumentet stipulerade om nationalisering av all jordbruksmark och kollektivisering av jordbruket som i Sovjetunionen på 1930-talet.

Den effekt EFF har är att det driver allt i Sydafrika längre vänsterut. För att inte förlora röster till vänstern är ANC-SACP-alliansen nu tvungen att införa fler radikala socialistförslag, såsom landreform och nationalisering av jordbruks- och andra fastigheter. Allt som allt är detta inte positivt för Sydafrika.

EFF åtnjuter stor täckning i etablerad media, så deras inflytande och stöd kommer att öka. Media, både här och utomlands, har alltid fascinerats av idén om en stor, radikal revolution i Sydafrika som skulle innebära slutet för den vita befolkningen, så de ser EFF som den potentiella aktören för att fullborda den berättelsen.

Om Julius Malema skulle få mer inflytande i sydafrikansk politik, hur skulle detta påverka den afrikandiska minoriteten?

Naturligtvis skulle detta vara väldigt dåligt för den vita befolkningen. Han är en svart nationalist som betraktar vita som ”bosättare” i Sydafrika, trots att de funnits i detta land i 360 år, längre än vissa svarta stammar, längre än indierna, kineserna etc.

I en TV-intervju har Malema sagt att han är ”marxist-leninist”. Han beundrar dessutom Zimbabwes president Robert Mugabe, som har konfiskerat nästan alla tillgångar som ägdes av vita i det landet. Så om det någonsin blir en EFF-regering i Sydafrika kommer det att betyda slutet för Sydafrika så som vi i dag känner det. Landet skulle kastas in i en ekonomisk och etnisk kris från vilken den kanske aldrig hämtar sig, som Zimbabwe.

“Men vi kan också processa internationellt gällande den diskriminering och det våld som vi får utstå under den nuvarande regeringen.”

Mångkulturella Democratic Alliance hävdar att man är ett parti som ser efter ”allas intressen”, inklusive afrikandernas. Skulle du hålla med om det?

Jag betvivlar det i hög grad. Vi såg ju nyss hur Democratic Alliance har manövrerat sig in i ANC-politikens kölvatten. I de tre viktigaste frågorna i Sydafrika så håller de faktiskt med ANC-regeringen. Dessa frågor är: positiv särbehandling, landreform och namnbyten.

DA håller med om att vita måste hållas borta från arbeten i både den privata sektorn och i regeringen genom raskvoter. De stödjer också nationaliseringen eller rättare sagt konfiskeringen av mark som ägs av vita. För det tredje har DA bytt namn på en rad historiska afrikandergator i Kapstaden, som de styr. Ytterst vill både DA och ANC etniskt rensa ut afrikandernas historia och namn från Sydafrika, inklusive namn på gator, samhällen och städer.

Du är själv aktiv i ett politiskt parti. Kan du berätta om det?

Jag blev involverad i ett parti vid namn Front National, samma namn som det franska partiet. Men vi fick bara 5 000 röster i valet och därför förlorade vi vår deposition. De flesta väljare röstar på partier med väldigt tydliga ”varumärken” och som får mest publicitet. Enligt en undersökning är det bara en procent av väljarna som verkligen läser programmet för det parti de röstar på! Så de flesta av våra potentiella väljare röstade på DA baserat på deras starka varumärke och bättre mediatäckning.

I dag är jag väldigt pessimistisk gällande någon som helst förändring i Sydafrika genom parlamentariska val. Jag tycker att vi bör använda andra metoder, såsom protester eller domstolsärenden. Domstolarna fungerar ännu rätt bra även om regeringen har tillämpat positiv särbehandling där också. Vi kan också processa internationellt gällande den diskriminering och det våld som vi får utstå under den nuvarande regeringen.

Efter Nelson Mandelas död uppfördes denna nio meter höga staty av den forne ANC-presidenten utanför parlamentet i Pretoria.  Foto: Nya Tider
Efter Nelson Mandelas död uppfördes denna nio meter höga staty av den forne ANC-presidenten utanför parlamentet i Pretoria. Foto: Nya Tider

Har Sydafrika förändrats något sedan Nelson Mandelas död? Vi har läst om ett ökande antal farmattacker sedan han avled förra året.

Ja, jag tror att attityderna har hårdnat sedan Mandelas död. Och du har rätt, mord på farmare och våld ökar generellt. Enligt rapporter vi får har dessutom Kapstaden blivit väldigt våldsamt och anarkistiskt, med väpnade inbrott som sker hela tiden. Vissa av offren tror att polisen och de kriminella agerar i samförstånd.

Med detta i minne kunde man tro att det nu skulle ha skett några afrikanderuppror eller någon stark proteströrelse. Men folk lider ännu av en känsla av nederlag och de är rädda för att utmana den liberala, politiskt korrekta ideologin som på andra håll råder i västvärlden. Likt självplågare accepterar de allt detta och försöker få saker att gå ihop på det individuella planet, med hoppet att de inte ska bli nästa offer.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bävern – Den makalöse byggmästaren

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Den största stenåldersgraven i Halland

Den största stenåldersgraven i Halland

🟠 HISTORIA I Snöstorps socken, som är belägen öster om Halmstad, kan den som besöker Halland finna detta landskaps största gånggrift. Gånggrifter är vad stenkammargravarna från stenåldern är kända som. Denna stenkammargrav är känd som Tolarpsgraven och Tolarps gånggrift.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.