Tjänstehandeln räddningen?
Handeln med tjänster lyfts ofta fram som en avgörande faktor för den svenska ekonomin och många av de stora företag som sysslar med export har omfattande delar av sin verksamhet i form av tjänster av olika slag. Tjänsteandelen har också vuxit, under en längre tid, i takt med digitaliseringen. Ändå svarar tjänsteexporten till EU-området bara för cirka 35 procent av värdet av varuexporten, vilket är ungefär samma nivå som för tio år sedan. När det gäller importen har tjänstesidan ökat stadigt som andel av den totala importen under tioårsperioden och är nu drygt 45 procent av importvärdet på varor.
Den långsiktiga utvecklingen är något oväntad, eftersom tjänstesektorn pekas ut som en räddare i nöden när exporten av varor förväntas avta. Det är dessutom framför allt de senaste åren som tjänsteimporten har stigit. Enligt Kommerskollegium, som hanterar den primära statistiken för svensk utrikeshandel, var den totala tjänstebalansen, det vill säga handelsnettot för tjänster, negativ för Sverige 2022 för första gången sedan 2006.
Det är intressant att titta på hur handeln inom den inre marknaden i EU utvecklar sig för svenska intressen, eftersom huvudargumentet för att gå med i EU handlade om att det var avgörande för svensk export att vi skulle vara en del av den framväxande europeiska gemensamma marknaden. Frihandeln skulle bidra till att stärka de svenska företagens förutsättningar och ge oss stora vinster genom ökad export.
Vi kan nu, efter 28 år som medlemmar, konstatera att den positiva bytesbalans som vi hade till dess att vi gick med den 1 januari 1995 med de länder som idag är med i EU förbytts i ett stort och växande underskott. Att vi dessutom är nettobetalare till EU och har tuffare krav än de flesta andra länder i de tvingande omstruktureringar som EU beslutar, lägger extra lök på laxen.
Skiljelinjen: den samlade bytesbalansen
Den totala handeln med andra länder, inom och utom EU, har haft ett relativt stabilt genomsnittligt överskott under hela 2000-talet. År 2022 var det totala handelsöverskottet cirka 190 miljarder kronor. Om Sveriges handel inom den inre marknaden i EU skulle ha utvecklats på samma sätt som gentemot de länder som ligger utanför unionen, skulle Sverige ha haft en betydligt starkare ekonomi, både offentligt och för det privata näringslivet.
Tjänster i handelsstatistiken
Tjänster är ett vitt begrepp, som omfattar en rad olika ekonomiska aktiviteter. I Kommerskollegiums sammanställning av olika grenar av tjänstehandeln delas området upp i följande sektioner:
• Bearbetning av varor (-)
• Reparation och underhåll av varor (-)
• Transporter (-)
• Resor (konsumtion i utlandet) (-)
• Byggtjänster (+)
• Försäkrings- och pensionstjänster (+)
• Finansiella tjänster (+)
• Royalties (-)
• Kommunikation och IT (+)
• Affärstjänster (-)
• Personliga tjänster, kultur m.m. (+)
• Övriga offentliga varor och tjänster (+)
Fem av dessa tjänsteområden har överskott i handeln med andra EU-länder, markerade med (+), och övriga underskott, markerade med (-). Det sammanlagda underskottet i tjänstehandeln med EU-länder år 2022 var 147,8 miljarder kronor.
I en så kallad statistiknyhet från SCB den 1 december sammanfattas det tredje kvartalets sammanlagda tjänstehandel med följande rubrik: ”Stark export präglar tredje kvartalets tjänstehandel”. Man kompletterar med att konstatera: ”Värdet av Sveriges tjänsteexport uppgick till 278 miljarder kronor under årets andra kvartal, medan tjänsteimporten uppgick till 287 miljarder kronor. Detta resulterade i ett negativt tjänstenetto på 8 miljarder kronor. Motsvarande siffra för samma kvartal föregående år var ett underskott på 38 miljarder kronor”. Trots ”stark export” dras handeln med tjänster alltså med ett underskott.
SCB:s statistiknyhet avhandlar ett kvartal i taget och man kan ha synpunkten att det riskerar att ge en skev bild av utvecklingen om man använder för snäva tidsaspekter i sina analyser. Det är visserligen utmärkt bra att tjänstehandeln tar sig en del, men som den samlade bilden i diagrammet över tjänstehandeln med EU-länder från 2013 till och med kvartal 3, 2023, visar så återstår det en hel del för att den svenska handeln med EU-länderna skall leverera ett samlat överskott.
Att Sveriges handel med andra EU-länder går så dåligt i förhållande till övrig utlandshandel är något som borde bekymra de som hävdar att EU är en helt avgörande faktor för att svensk utrikeshandel skall kunna utvecklas positivt. Det är ingen tvekan om att bra handelsförbindelser med andra länder, särskilt de i närområdet, bör bygga på en ömsesidig nyttorelation. En sådan relation bör därför resultera i att länder med stora handelsöverskott gentemot sina partners successivt minskar detta överskott när motparterna utvecklas. För svensk del har ett relativt stort överskott istället bytts mot ett massivt underskott.
Att man upprepar mantrat om EU:s viktiga roll för svensk handel så ofta, samtidigt som den utpekade ”handelsmotorn” levererar underskott, borde mana till eftertanke och leda till att politikerna började agera mera utifrån ett svenskt perspektiv i förhandlingarna med andra länders företrädare i EU-byråkratin.
