Filippinernas president Rodrigo Duterte sade måndagen den 12 september att han vill ha bort amerikanska styrkor från sitt lands oroliga södra delar. Duterte beskyllde Washington för den pågående konflikten och säkerhetshotet från militanta muslimer i landets södra delar. Han menade även att USA:s militära närvaro där ökar risken för västerlänningar som befinner sig på Filippinerna.
”De måste bort”
– [De amerikanska] specialstyrkorna, de måste bort, de måste lämna Mindanao, sade en bestämd Duterte. Han påminde om att det finns många västerlänningar där, varav en del är bofasta.
– Om de [terroristerna] ser en ”americano”, kommer de att döda honom. De kommer kräva lösensumma och sedan döda honom, sade Duterte. ”Americano” på filippinska betyder amerikan, men beskriver alla vita människor oavsett varifrån de kommer.
Amerikanska soldater finns i staden Zamboanga och dess omgivningar i västra Mindanao, en stor ö i söder, för att stödja de filippinska säkerhetsstyrkorna i deras operationer mot muslimska terrorister. Eftersom Filippinernas konstitution förbjuder utländska trupper från att delta i direkta stridsinsatser, så ägnar sig de amerikanska soldaterna åt att bistå den filippinska militären med utbildning och underrättelseinformation.
Nya Tiders källor med insyn på plats påpekar att de flesta amerikanska ”soldater” i södra Filippinerna egentligen tillhör olika underrättelseorganisationer, även det civila CIA.
Ny självständig utrikespolitik
Duterte förklarade sig närmare i ett tv-sänt tal dagen efter där han berättade att ett ”paradigmskifte” nu skett av landets utrikespolitik och i hanterandet av önationens allierade.
– Vi kapar inte våra allianser – inte militära heller. Men definitivt kommer vi att följa en självständig hållning och självständig utrikespolitik, förklarade Duterte inför tv-kameror och församlade militärer i samband med en ceremoni där statstjänstemän avlade ed.
Amerikanska krigsförbrytelser tände gnista
Presidenten visade också bilder från Bud Dajo-massakern, där muslimska Moro-rebeller och civila slaktades av amerikanska styrkor under Moro-revolten som pågick i södra Filippinerna fram till 1913 efter det Filippinsk-amerikanska kriget 1899-1902. Spanjorerna, som tidigare haft Filippinerna som koloni, kallade de muslimska invånarna på önationen för Moros. Dessa var mestadels bosatta på södra Mindanao och i Sulu-arkipelagen.
Foton visade amerikanska soldater och högar av döda Moros, inklusive kvinnor och barn. Omkring tusen filippinska muslimer rapporteras ha mer eller mindre avrättats under bara den massakern, som ägde rum 1906 på Jolo – den ö som i dag utgör ett starkt fäste för militanta islamister. Duterte har upprepade gånger påtalat att det var de amerikanska grymheterna där som tände den gnista som ända fram till våra dagar förtärt tiotusentals människoliv i konflikten mellan Manila och muslimska separatister.
USA:s framfart i Filippinerna har av historiker beskrivits som rasistiskt motiverad och mycket grym. Vattentortyr som inte använts sedan medeltiden var en av de metoder de amerikanska soldaterna blev ökända för att använda.
”USA är en hycklare”
Duterte visade upp bilderna från massakern även på Asean-mötet i Laos den 6-8 september, där USA:s president Barack Obama deltog.
– Titta på liken här… Så länge vi är med Amerika, kommer vi aldrig att få fred i den delen av landet. Vi kan lika gärna ge upp, sade en synbart upprörd Duterte.
– Se hur soldaterna trampar på en kvinnas nakna bröst… De gjorde även ett vykort av det, tillade Duterte förargat medan han visade upp en bild på grymheterna.
– Den amerikanska tystnaden i frågan står i kontrast med landets moraliska hållning och mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits i det förflutna av tyskarna som erkänt och gjort gottgörelser för Förintelsen, och Japan som betalat skadestånd för de grymheter de begick mot folken de erövrade, tillade talesmannen Ernesto Abella.
– USA är en hycklare, konstaterade Duterte.
USA ”exporterar terrorism”
Uttalandena väckte stor uppståndelse på Filippinerna och utomlands. Önationen, som närmast betraktats som en modern vasall till USA och dess främsta allierade i Ostasien sedan lång tid tillbaka, har sedan Duterte tillträdde som president den 30 juni i år haft en obekväm relation med USA.
Den filippinske presidenten har upprepade gånger ondgjort sig över att den amerikanska regeringen lagt sig i landets inre angelägenheter och moraliserat om mänskliga rättigheter. Kritiken från Washington har främst gällt Dutertes hårdföra krig mot droger. Sedan Duterte tillträdde har cirka 3 000 misstänkta narkotikabrottslingar dödats utomrättsligt, varav nästan hälften av civila medborgargarden.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.