ANKLAGAR USA. President Rodrigo Duterte sade måndagen den 12 september att han ville få bort amerikanska styrkor från sitt lands oroliga södra delar och beskyllde USA för de militanta muslimernas ”bångstyrighet” i regionen. Något han menade tog sin början redan under Spansk-amerikanska kriget 1898 när USA invaderade den dåvarande spanska kolonin och det efterföljande Filippinsk-amerikanska kriget 1899-1902. Han visade upp foton på offren för amerikanska massakrer av filippiner. Sammantaget tros 1,5 miljoner av den dåvarande filippinska befolkningen på sex miljoner ha dödats eller dött av umbäranden under en tidsperiod av 15 år efter att amerikanerna besegrade spanjorerna i Manilabukten 1898. Det är många fler än de döda som kan tillskrivas spanjorernas 377-åriga kolonialstyre mellan åren 1521-1898. Foto: PPD, Toto Lozano

Filippinerna går egen väg: Duterte vill ha bort amerikansk militär

Filippinernas president Rodrigo Duterte anklagar amerikanska soldater för att genom historiska krigsförbrytelser ha startat konflikten med muslimerna i de södra delarna av önationen. Han menar även att amerikanernas närvaro i dag gör mer skada än nytta och vill därför att de omedelbart lämnar området. Presidenten lägger även om utrikespolitiken på ett sätt som troligen förargar Washington mer än tidigare uppseendeväckande verbala utspel.

Filippinernas president Rodrigo Duterte sade måndagen den 12 september att han vill ha bort amerikanska styrkor från sitt lands oroliga södra delar. Duterte beskyllde Washington för den pågående konflikten och säkerhetshotet från militanta muslimer i landets södra delar. Han menade även att USA:s militära närvaro där ökar risken för västerlänningar som befinner sig på Filippinerna.

”De måste bort”

– [De amerikanska] specialstyrkorna, de måste bort, de måste lämna Mindanao, sade en bestämd Duterte. Han påminde om att det finns många västerlänningar där, varav en del är bofasta.

– Om de [terroristerna] ser en ”americano”, kommer de att döda honom. De kommer kräva lösensumma och sedan döda honom, sade Duterte. ”Americano” på filippinska betyder amerikan, men beskriver alla vita människor oavsett varifrån de kommer.

Amerikanska soldater finns i staden Zamboanga och dess omgivningar i västra Mindanao, en stor ö i söder, för att stödja de filippinska säkerhetsstyrkorna i deras operationer mot muslimska terrorister. Eftersom Filippinernas konstitution förbjuder utländska trupper från att delta i direkta stridsinsatser, så ägnar sig de amerikanska soldaterna åt att bistå den filippinska militären med utbildning och underrättelseinformation.

Nya Tiders källor med insyn på plats påpekar att de flesta amerikanska ”soldater” i södra Filippinerna egentligen tillhör olika underrättelseorganisationer, även det civila CIA.

Ny självständig utrikespolitik

Duterte förklarade sig närmare i ett tv-sänt tal dagen efter där han berättade att ett ”paradigmskifte” nu skett av landets utrikespolitik och i hanterandet av önationens allierade.

– Vi kapar inte våra allianser – inte militära heller. Men definitivt kommer vi att följa en självständig hållning och självständig utrikespolitik, förklarade Duterte inför tv-kameror och församlade militärer i samband med en ceremoni där statstjänstemän avlade ed.

Amerikanska krigs­förbrytelser tände gnista

Presidenten visade också bilder från Bud Dajo-massakern, där muslimska Moro-rebeller och civila slaktades av amerikanska styrkor under Moro-revolten som pågick i södra Filippinerna fram till 1913 efter det Filippinsk-amerikanska kriget 1899-1902. Spanjorerna, som tidigare haft Filippinerna som koloni, kallade de muslimska invånarna på önationen för Moros. Dessa var mestadels bosatta på södra Mindanao och i Sulu-arkipelagen.

bud-dajo-massakern_400x282_tntn
Amerikaner poserar i sina karaktäristiska hattar vid högar av dödade filippiner. Bud Dajo-massakern fick sitt namn av vulkanen, i vars krater den ägde rum 1906. Den kände samtida författaren Mark Twain beskrev hur det Filippinsk-amerikanska kriget förvandlade honom från en livslång patriot till anti-imperialist och en britt beskrev kriget med orden ”Detta är inte krig, det är helt enkelt massaker och mordisk slakt”. Foto: Wikipedia

Foton visade amerikanska soldater och högar av döda Moros, inklusive kvinnor och barn. Omkring tusen filippinska muslimer rapporteras ha mer eller mindre avrättats under bara den massakern, som ägde rum 1906 på Jolo – den ö som i dag utgör ett starkt fäste för militanta islamister. Duterte har upprepade gånger påtalat att det var de amerikanska grymheterna där som tände den gnista som ända fram till våra dagar förtärt tiotusentals människoliv i konflikten mellan Manila och muslimska separatister.

USA:s framfart i Filippinerna har av historiker beskrivits som rasistiskt motiverad och mycket grym. Vattentortyr som inte använts sedan medeltiden var en av de metoder de amerikanska soldaterna blev ökända för att använda.

”USA är en hycklare”

Duterte visade upp bilderna från massakern även på Asean-mötet i Laos den 6-8 september, där USA:s president Barack Obama deltog.

– Titta på liken här… Så länge vi är med Amerika, kommer vi aldrig att få fred i den delen av landet. Vi kan lika gärna ge upp, sade en synbart upprörd Duterte.

– Se hur soldaterna trampar på en kvinnas nakna bröst… De gjorde även ett vykort av det, tillade Duterte förargat medan han visade upp en bild på grymheterna.

– Den amerikanska tystnaden i frågan står i kontrast med landets moraliska hållning och mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits i det förflutna av tyskarna som erkänt och gjort gottgörelser för Förintelsen, och Japan som betalat skadestånd för de grymheter de begick mot folken de erövrade, tillade talesmannen Ernesto Abella.

– USA är en hycklare, konstaterade Duterte.

USA ”exporterar terrorism”

Uttalandena väckte stor uppståndelse på Filippinerna och utomlands. Önationen, som närmast betraktats som en modern vasall till USA och dess främsta allierade i Ostasien sedan lång tid tillbaka, har sedan Duterte tillträdde som president den 30 juni i år haft en obekväm relation med USA.

Den filippinske presidenten har upprepade gånger ondgjort sig över att den amerikanska regeringen lagt sig i landets inre angelägenheter och moraliserat om mänskliga rättigheter. Kritiken från Washington har främst gällt Dutertes hårdföra krig mot droger. Sedan Duterte tillträdde har cirka 3 000 misstänkta narkotikabrottslingar dödats utomrättsligt, varav nästan hälften av civila medborgargarden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.