Polska statens förstörelse av Natura 2000-området har mött skarp kritik från EU som dock fortsätter att ge landet 100-tals miljarder i bidrag. Foto: Stillbild Youtube

EU:s infrastruktursatsningar främst till nytta för Nato

De stora satsningarna på gigantiska infrastrukturprojekt i Polen, Litauen, Lettland och Estland förväntas gynna näringslivet och erbjuda snabba resor till, och effektiviserat godsflöde med, övriga EU. Såväl Rail Baltica och nya polska motorvägar innebär avgörande satsningar riktade mot Nato, som sedan 2017 utökat sin närvaro med framskjutna stridsgrupper i länderna. Men EU stöder inte ”Nya kanalen över näset Frische Nehrung”.

Som Nya Tider berättat tidigare så utgör Rail Baltica en del av det europeiska TEN-T, och EU-kommissionens målsättningar att utveckla ett hållbart nätverk av järnvägslinjer, vägar, hamnar och flygplatser. TEN-T är benämningen på de av järnvägarnas huvudlinjer som man avser att utveckla fram till 2030 till en sammanlagd summa av 500 miljarder euro från både medlemsländerna och varierande storlek av gemensamt EU-anslag. I TEN-T innefattas nio multimodalt anpassade huvudtransportkorridorer och en av dessa är North Sea-Baltic Corridor som i sin tur har Rail Baltica som fundamental delkomponent. En pusselbit i ett hållbart Europeiskt transportsystem, men också för de militära behoven. De ofta överdimensionerade vägsatsningarna i det glesbefolkade nordöstra Polen och en helt ny fartygskanal som byggs för att undgå den ryskkontrollerade inseglingsrännan vid Baltisjk till lagunen Frisches Haff, har också militär betydelse. Den ryska marinbasen Baltisjk ligger i den gammalpreussiska staden Pillau, som befästes starkt av Gustav II Adolf när svenskarna besatte den och flera andra preussiska hamnar. Motsvarande problem upplevs i nutid med den skillnaden att det är på Rysslands nåder insegling medges i haffen och exempelvis ligger staden Elbings hamnverksamhet under en våt duk.

Baltisjk Containerhamn (Pillau) är inte stor, men mycket viktig i tysk-rysk handel. Foto: Stillbild Youtube

 

EU-toppar och Nato-höjdare bekräftar avsikterna

Här några utspel från i år som understryker just de militära kraven på infrastrukturen.

Herald Ruijters, investeringsdirektör Generaldirektoratet för transport och rörlighet, inom EU-kommissionen, har i sammanhanget garanterat att TEN-T kommer att fullborda Europas inre marknad genom att säkerställa den fysiska kontakten mellan medlemsstaterna och hantera saknade länkar. Det vill här säga att investeringarna spelar en stor roll för tillväxten särskilt i de baltiska länderna, men utan omsvep medger också Herald Ruijters den militära nyttan:

”TEN-projekten som Rail Baltica är också viktiga på en militär nivå, då 1,5 miljarder euro är särskilt avsatta för militära trupper och materieltillgångar. Vi kommer inte att investera bara i militär rörlighet, det är inte vår uppgift”, sade han. ”Men där denna infrastruktur samtidigt kan gynna såväl civilbefolkningen som militären, bör vi göra det.”

Natos stridsgrupper i Polen och Baltikum kan snabbt frakta pansar med den EU-finansierade järnvägen för att försvara Suwalki-luckan. Bild: Nya Tider

 

General Jörg Vollmers, befälhavare för Allied Joint Force Command i Brunssum (Nato-ort i Nederländerna) intygade även han, den 25 juni, att järnvägsprojektet kommer att förbättra den militära rörligheten avsevärt:

”Det är ett civilt och inte ett militärt projekt, men det kommer att vara gynnsamt för båda ändamålen. Det blir fördelaktigt för båda parterna eftersom projektet är till nytta för både ekonomin och militära styrkor”, förklarade Jörg Vollmers under ett besök i Vilnius. Han beskrev också Rail Baltica som ett nyckelprojekt för att bättra på den militära rörligheten i regionen och manade länderna att gå vidare med att anpassa hela sin infrastruktur till gagn för trupprörelser. Natogeneralen emotser satsningar på både järnvägar, landsvägar, hamnar och flygplaster, men ser även att besluten om specifika projekt måste fattas på nationell nivå. På motsvarande sätt har Litauens försvarsminister Raimundas Karoblis tidigare i maj månad fastslagit Rail Balticas viktiga roll för trupptransporter:

”Den framtida järnvägen bör särskilt uppfylla utfordringarna som förflyttning av militär utrustning motsvarar”, enligt försvarsministern.

Den med EU-finansiering utbyggda och 2016 öppnade flygplatsen Szczytno/Ortelsburg har haft tre dagliga förbindelser med Berlin, samt London, Düsseldorf och Krakow. Förmodligen är den militära nyttan mycket större än den civila – den bär även öknamnet ”CIA:s tortyrflygplats” . 2014 fick polska staten betala ett skadestånd på 100 000 och 300 000 Euro till två fångar som Polen tillåtit CIA att hålla på sin ”Black Site” (hemligt CIA fängelse) på Stare Kiejkuty vid flygplatsen Szczytno, detta efter en dom av Europadomstolen. Trots tortyrfängelset gav EU gärna pengar till att bygga ut flygplatsen som öppnades två år senare under det civila namnet Flughafen Olsztyn-Mazury.

Natos ‘tortyrflygplats’. Bild: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Fransk veteranjournalist gör nedslag i sin unika och spännande karriär

Fransk veteranjournalist gör nedslag i sin unika och spännande karriär

🟠 Som ung datorjournalist fick han uppleva dataålderns begynnelse som helt omformade vår värld Den välrutinerade franske journalisten Pierre Jovanovic berättar om sin tid som datorjournalist när IBM var marknadsledande, datorer var stora som garderober och ikoner som Bill Gates och Steve Jobs var okända för allmänheten. Jovanovic har träffat och intervjuat Bill Gates många gånger, liksom mängder av andra kändisar som han tar upp i intervjun. Den franske veteranjournalisten berättar om varför svenska banker är lönsamma när deras europeiska konkurrenter inte är det och om Sveriges unika roll gällande negativ ränta och vad det har lett till. Avslutningsvis berättar han om den ekonomiska situationen i Libanon och inte minst Turkiet, där han även kommer med en del unika avslöjanden.

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

Fortsatt osäkerhet kring WHO:s pandemifördrag

🟠 UTRIKES Den 27 maj samlas WHO för sin årliga parlamentariska session, och på agendan finns det pandemifördrag som planerats sedan 2020. Förhandlingarna har emellertid stött på patrull under våren och det börjar bli allt mer osäkert om något avtal kan antas – och i så fall med vilket innehåll. Nu samlas förhandlingsorganet en sista gång för att försöka få till stånd ett gemensamt förslag. Nya Tider reder ut de möjliga utfallen.

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.