”Du är inte svensk förrän du läst Moberg”, hade min far då sagt, när han såg boken vila på datorbordet. Jag läste ut boken, skrev en mindre uppsats och fick ett gott betyg av min lärare.
Det skulle dröja ett tag innan jag på nytt bekantade mig med Moberg, och då var det mest för att studera det svenska språket. Men så kom dagen för inte så länge sedan då jag fick en present av min goda författarkollega. Det var en liten röd bok av Vilhelm Moberg, med titeln Brudarnas källa (1946).
Bokens tematiska idéer är typiskt Moberg; existentiell ångest, grubblerier, det mörkas skönhet och botgöring utgör grunden för de 150 sidor som tar oss genom fyra olika tidsepoker i svensk historia, skildrat genom ögonen på fyra historiskt besläktade spelemän som under midsommaraftonen lider döden. I Mobergs berättelse är döden och dess rike representerat av källan, en hednisk gudom som gömmer sig under en källa av det renaste vatten:
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
