Jag har en gammal hund som tvingar mig till långa morgonpromenader. Övrig tid ligger hon och sover i närheten av mig, där jag sitter vid min dator. Hon heter Jazza, men jag har börjat kalla henne för Journalisten, därför att om det ringer på dörren så blir det ett djävla liv. Hon ylar, skäller och morrar om vartannat. Ibland krockar ljuden i strupen på henne. När jag öppnar dörren och hon gjort det som hon uppfattar som sitt jobb, återvänder hon till sitt mer eller mindre somnabula tillstånd.
En av de nyheter som lite då och då återkommit under den senaste månaden är att Ryssland näst intill avkriminaliserat straffet för våld i hemmet. Det verkar betyda att ryska män kan slå sina fruar utan att riskera några påföljder. Svenska journalister ylar. Det är ju för djävligt! Det tycker jag med, men yla kan jag göra själv, utan deras hjälp. Jag vill ha en förklaring. Hur gick resonemanget i den ryska duman innan politikerna antog strafflindringen?
Eller ta Rumänien, där straffen för korruption ska mildras. Återigen ylas det. Men, hur tänkte politikerna och varför trodde de att de ska gå iland med det, utan folkliga protester? Ingen behöver tala om för mig hur upprörd jag bör vara. Jag vill veta vad som ligger bakom. Går vi vidare till det mer eller mindre permanenta drevet mot Trump, så uj vad det ylas över hans temporära inreseförbud från sju länder. Varför? Det är väl varken första eller sista gången som ett land stänger sina gränser för medborgare från utvalda länder.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
