Alecta och Volvo är vinnarna i den svenska korruptionen mellan stat och storföretag, menar veckans debattör Magnus Stenlund. Foto: Alecta, Volvo
Alecta och Volvo är vinnarna i den svenska korruptionen mellan stat och storföretag, menar veckans debattör Magnus Stenlund. Foto: Alecta, Volvo

Alecta och Volvo vinner varje gång – om staten får välja

Alecta är totalt dominerande vad gäller tjänstepensionsförsäkringar i Sverige. Hur de utnyttjar detta och hur de ser till att få alla lukrativa kontrakt reds ut av veckans debattör, civilekonom Magnus Stenlund. Det är även mycket fuffens med Sveriges klimatmål, något som märktes tydligt när en utredning kom fram till att målen var orealistiska. När regeringen snabbt gick ut och meddelade att klimatmålen står kvar, kunde nog många storföretag andas ut, inte minst Volvo, menar Stenlund.

Naturligtvis är de stora linjerna i världspolitiken vad som händer på krigsskådeplatserna, det som är mest avgörande för vår framtid. Men just eftersom man släppt lös dessa mediemagnetiska stormar, så är vi utsatta för en ekonomisk storm som knappt får rubriker alls.

Det är ett sammanträffande som knappast är helt tillfälligt. Det är så många skumraskaffärer som man kan läsa om i Dagens Industri och i Affärsvärlden, om man bara hinner. De bockas dock snabbt av och dagen därpå är det nya skandaler som vi inte ska komma ihåg de heller, eftersom även de ersätts av andra, snabbt som ögat.

Vad man särskilt noterar är dock att tjänstepensionsföretaget Alecta liksom aldrig lyckas ta sig ut ur skandalrubrikernas värld. Allt fler röster höjs som undrar hur det kommer sig att Alecta har vad som måste beskrivas som ett de facto monopol på tjänstepensionsmarknaden.

Tjänstepension är vad man får via ITP, Industrins och handelns tilläggspension, den avtalsenliga ålders- och sjukpension som man förhandlat fram enligt kollektivavtal inom den privata sektorn, mellan PTK, en samverkans­organisation för fackförbund som organiserar tjänstemän anställda inom den privata sektorn, och Svenskt Näringsliv.

För tjänstemän födda före 1979 så är utfallet bestämt men premien kan ändras. För dessa äldre tjänstemän så är situationen alltså den att man omedelbart kommer att se på lönebeskedet att man får betala mer för det man ska få ut.

För dem som är födda 1979 eller senare så är det tvärtom. Och det innebär alltså att det finns en betydande risk att man får något helt annat för pengarna än man inbillat sig. Det här är den modell förvaltarna föredrar, för då är det få som orkar ifrågasätta.

När Alecta visat sig ha gått på smäll efter smäll, först i USA och sedan i det svenska bostadsföretaget Heimstaden Bostad – det största i Sverige och näst största i Europa, så har alltså alltmer påträngande frågor börjat ställas. För att få klart hur illa man hanterat Heimstaden så tillsattes en utredning ledd av en extern advokatbyrå. Men direktiven var att slutsatserna inte fick offentliggöras.

Det hade ju kunnat få en och annan av ägarna, det vill säga pensionstagarna, att bli upprörd. Och detta kan det finnas flera anledningar till. Det är nämligen så att den myndighetsliknande organisation som heter Collectum är den som ger förvaltningsuppdragen åt Alecta, efter anbudsförfrågan.

Inte bara ett då och då. Utan alla sådana vinns faktiskt av Alecta. Dessutom får Alecta automatiskt alla pengar från tjänstemän som själva inte gör ett aktivt val, vilket är väldigt många faktiskt, cirka 60–70 procent. Och varför gör man så egentligen?

Vi kommer till det. Men som alla kan ana verkar det ha lite med Alectas faktiska kompetens och track record att göra. Alecta är en med svenska mått mätt jättelik förvaltare, totalt har man cirka 1 200 miljarder kronor under förvaltning, det mesta placerat på den svenska börsen.

Men, som sagt, en och annan riktigt olönsam affär vid sidan om har man kostat på sig och fastighetsportföljen hör av allt att döma till de allra sämsta, även om amerikanska politiskt korrekta banker också har lockat.

Alecta är ett så kal­lat ömsesidigt försäkringsbolag, det är alltså formellt försäkringstagarna själva som äger det. Men eftersom dessa utgörs av 2,8 miljoner privatpersoner så är det i vanlig ordning riggat vilka som hamnar i styrelse och ledning.

Varför försäkringstagarna skulle vilja stötta Handelshögskolan i Stockholm är det väl till exempel ingen som riktigt kan svara på, men det har förstås med tjänster och gentjänster att göra. Handelshögskolan får pengar om man sätter in folk i sin styrelse som de som står bakom Alecta gillar. Det här är lite näringslivsgräddhyllan alltså.

Svenskt Näringsliv rattar spakarna och PTK får också vara med lite i bakgrunden. Följaktligen har vi båda organisationernas ordföranden i styrelsen. Så långt kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen över.

Det mindre självklara är varför även Collectum, som sköter alla de ”oberoende valen”, i sin styrelse ska råka ha styrelsemedlemmar från samma organisationer: Svenskt Näringsliv respektive PTK. Enbart. Med en sådan uppställning är det ju inte så förvånande vart pengarna styrs.

Det är dessutom så att det är cheferna i Svenskt Näringsliv och PTK, samt Ledarna och Unionen, som sitter i Alectas styrelse. De som sitter i Collectums är underordnade. Vilket gör dem extra känsliga för påtryckningar så klart. Att cheferna sitter där de sitter i Alecta är dessutom genom dessa underställdas beslut, Collectum är nämligen ansvariga för den tillsättningen.
Föga förvånande gillar inte konkurrenterna riktigt den här ”lösningen”. Det gynnar inte pensionsspararen, säger Skandias vd, som tycker att saken borde utredas.

Nej, det kan ju alla konstatera att de här styrelserna har inte gjort ett världsbäst jobb direkt. Men den där utredningen lär vi få titta i stjärnorna efter. I alla fall resultatet av den.
En helt annan utredning som nu i dagarna har lagt sina förslag, helt offentligt, är den som gäller översyn av de svenska klimatmålen. Det är ekonomen John Hassler som gjort denna och det har tydligen skett på ganska fria villkor för en gångs skull.

Hassler hade enligt nätsajten Altinget.se kommit fram till att inget av de nuvarande målen bör vara kvar i sin nuvarande form. Men det dementerades genast från regeringen. ”Samtliga klimatmål kommer att kvarstå, och transportmålet kommer att skärpas”, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Det lät ju rätt så bestämt, utan att klimat- och miljöministern hunnit ens titta på utredningen. Någon ser ut att ha blivit orolig. Och det verkar ha varit näringslivet, som snabbt gått ut och förklarat hur viktigt det var att Sverige inte avvek från sina fina klimatmål.

Tur, eller hur, att vi ha såna miljömedvetna vd:ar och styrelseproffs? De ligger säkert och oroar sig för klimatet hela nätterna i ända. Måste vara jobbigt att ha så stora samveten. Och så stora klimatbudgetar som ju hela tiden kräver skattemiljarder i påfyllnad.

Vid närmare granskning så är det inte så stor dramatik i den föreslagna omläggningen heller. Det är bara de svenska ”bäst i klassen-målsättningarna” som Hassler var ute efter, de blev lite för komplicerade att driva – utom för storföretagens jättelika klimatavdelningar förstås.

Efter sin spontana ”vi kör som vi sagt ändå”-kommentar till utredningen så återkom klimat- och miljöministern med ett löfte om att ändå bläddra igenom det hela för syns skull och se om det kanske till och med skulle gå att klippa och klistra in en del av texten i regeringens fina klimathandlingsplan.

Men att storföretagen lätt blir lite nojiga när utredarna får så här fria direktiv, det kan man ju förstå. Såna här ständigt höjda regelkrav råkar nämligen vara den helt avgörande förutsättningen för deras verksamheter att hitta en efterfrågan på sina produkter.

Sverige ska år 2030 ha minst 63 procent lägre utsläpp av koldioxid än 1990, och år 2040 ska det vara 75 procent. Dessutom ska utsläpp från inrikes transporter ha minskat med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010.

Det är liksom specialdesignat för att kunna sälja fler dyra elbilar och även dito lastbilar. Man kan tycka att Volvo borde gnugga händerna. Men tyvärr räcker det ju inte att få statens hjälp att tvinga fram efterfrågan. Man måste ju vara konkurrenskraftiga också.

Teslas tunga lastbil utklassar nu bland annat Volvo i ett stort test. Medan Tesla klarar 92 mil om dagen, så klarar Volvo bara 28 mil i snitt. Men Volvo kanske klarar sig genom monopol på servicenätverk och liknande. Ännu en kostnad som i slutänden drabbar svenska skattebetalare och/eller konsumenter i så fall.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nu sparkas de högsta spioncheferna i USA

Nu sparkas de högsta spioncheferna i USA

🟠 KRÖNIKA NSA (National Security Agency) är USA:s ledande underrättelseorganisation med fokus på signalspaning (avlyssning av elektronisk kommunikation) och cybersäkerhet. Huvuduppgiften är att samla in och analysera data för att skydda nationella säkerhetsintressen, vilket inkluderar övervakning av såväl egna medborgare som utländska mål. Man påstås även ha sysslat med industrispionage mot europeiska företag – någon som hunnit glömma att Angela Merkels telefon var buggad och avlyssnad av NSA under 10 års tid från 2002?

Lärare i hela skolan, förena er!

Lärare i hela skolan, förena er!

🟠 OPINION: HENRIK PAETAU Skolans tillstånd är en angelägenhet för hela samhället och nationen. Då eleverna inte är myndiga, förväntas det att föräldrarna tar sitt ansvar för barnens fostran. I ett mångkulturellt samhälle är det särskilt viktigt att skolan lyckas försäkra sig om hemmens stöd. Det menar före detta rektor Henrik Paetau.

Ansvaret ligger på oss

Ansvaret ligger på oss

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET ”Lägg ner mångfaldsvurmandet”. Så sammanfattar vi i detta nummer den amerikanska regeringen Trumps budskap till europeiska företag i slutet av mars. Det är glädjande men räcker förstås inte hela vägen. Den som i slutändan kan rädda Europa är bara vi själva.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

Trump liknar nu alltmer Gorbatjov.

🟠 KRÖNIKA Det krävs tyvärr mer än analytisk förmåga och insikt för att exakt förstå vad som hände när Donald Trumps administration bestämde sig för att genomföra en av de mest våghalsiga ekonomiska planerna som världen har skådat. Jag är inte ens säker på att det räcker med att befinna sig i Trumps eget huvud för att få ett säkert svar. För den som så önskar har jag räknat upp de olika alternativen i mina ekonomiprogram på Svea Kanal, men i denna krönika finns det inte plats att upprepa dem. Vi kan bara kortfattat dela upp dem i kategorin att Trump har en annan bakomliggande plan, respektive att Trump hela tiden saknat en sådan.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.