Alecta och Volvo är vinnarna i den svenska korruptionen mellan stat och storföretag, menar veckans debattör Magnus Stenlund. Foto: Alecta, Volvo
Alecta och Volvo är vinnarna i den svenska korruptionen mellan stat och storföretag, menar veckans debattör Magnus Stenlund. Foto: Alecta, Volvo

Alecta och Volvo vinner varje gång – om staten får välja

Alecta är totalt dominerande vad gäller tjänstepensionsförsäkringar i Sverige. Hur de utnyttjar detta och hur de ser till att få alla lukrativa kontrakt reds ut av veckans debattör, civilekonom Magnus Stenlund. Det är även mycket fuffens med Sveriges klimatmål, något som märktes tydligt när en utredning kom fram till att målen var orealistiska. När regeringen snabbt gick ut och meddelade att klimatmålen står kvar, kunde nog många storföretag andas ut, inte minst Volvo, menar Stenlund.

Naturligtvis är de stora linjerna i världspolitiken vad som händer på krigsskådeplatserna, det som är mest avgörande för vår framtid. Men just eftersom man släppt lös dessa mediemagnetiska stormar, så är vi utsatta för en ekonomisk storm som knappt får rubriker alls.

Det är ett sammanträffande som knappast är helt tillfälligt. Det är så många skumraskaffärer som man kan läsa om i Dagens Industri och i Affärsvärlden, om man bara hinner. De bockas dock snabbt av och dagen därpå är det nya skandaler som vi inte ska komma ihåg de heller, eftersom även de ersätts av andra, snabbt som ögat.

Vad man särskilt noterar är dock att tjänstepensionsföretaget Alecta liksom aldrig lyckas ta sig ut ur skandalrubrikernas värld. Allt fler röster höjs som undrar hur det kommer sig att Alecta har vad som måste beskrivas som ett de facto monopol på tjänstepensionsmarknaden.

Tjänstepension är vad man får via ITP, Industrins och handelns tilläggspension, den avtalsenliga ålders- och sjukpension som man förhandlat fram enligt kollektivavtal inom den privata sektorn, mellan PTK, en samverkans­organisation för fackförbund som organiserar tjänstemän anställda inom den privata sektorn, och Svenskt Näringsliv.

För tjänstemän födda före 1979 så är utfallet bestämt men premien kan ändras. För dessa äldre tjänstemän så är situationen alltså den att man omedelbart kommer att se på lönebeskedet att man får betala mer för det man ska få ut.

För dem som är födda 1979 eller senare så är det tvärtom. Och det innebär alltså att det finns en betydande risk att man får något helt annat för pengarna än man inbillat sig. Det här är den modell förvaltarna föredrar, för då är det få som orkar ifrågasätta.

När Alecta visat sig ha gått på smäll efter smäll, först i USA och sedan i det svenska bostadsföretaget Heimstaden Bostad – det största i Sverige och näst största i Europa, så har alltså alltmer påträngande frågor börjat ställas. För att få klart hur illa man hanterat Heimstaden så tillsattes en utredning ledd av en extern advokatbyrå. Men direktiven var att slutsatserna inte fick offentliggöras.

Det hade ju kunnat få en och annan av ägarna, det vill säga pensionstagarna, att bli upprörd. Och detta kan det finnas flera anledningar till. Det är nämligen så att den myndighetsliknande organisation som heter Collectum är den som ger förvaltningsuppdragen åt Alecta, efter anbudsförfrågan.

Inte bara ett då och då. Utan alla sådana vinns faktiskt av Alecta. Dessutom får Alecta automatiskt alla pengar från tjänstemän som själva inte gör ett aktivt val, vilket är väldigt många faktiskt, cirka 60–70 procent. Och varför gör man så egentligen?

Vi kommer till det. Men som alla kan ana verkar det ha lite med Alectas faktiska kompetens och track record att göra. Alecta är en med svenska mått mätt jättelik förvaltare, totalt har man cirka 1 200 miljarder kronor under förvaltning, det mesta placerat på den svenska börsen.

Men, som sagt, en och annan riktigt olönsam affär vid sidan om har man kostat på sig och fastighetsportföljen hör av allt att döma till de allra sämsta, även om amerikanska politiskt korrekta banker också har lockat.

Alecta är ett så kal­lat ömsesidigt försäkringsbolag, det är alltså formellt försäkringstagarna själva som äger det. Men eftersom dessa utgörs av 2,8 miljoner privatpersoner så är det i vanlig ordning riggat vilka som hamnar i styrelse och ledning.

Varför försäkringstagarna skulle vilja stötta Handelshögskolan i Stockholm är det väl till exempel ingen som riktigt kan svara på, men det har förstås med tjänster och gentjänster att göra. Handelshögskolan får pengar om man sätter in folk i sin styrelse som de som står bakom Alecta gillar. Det här är lite näringslivsgräddhyllan alltså.

Svenskt Näringsliv rattar spakarna och PTK får också vara med lite i bakgrunden. Följaktligen har vi båda organisationernas ordföranden i styrelsen. Så långt kanske inte så mycket att höja på ögonbrynen över.

Det mindre självklara är varför även Collectum, som sköter alla de ”oberoende valen”, i sin styrelse ska råka ha styrelsemedlemmar från samma organisationer: Svenskt Näringsliv respektive PTK. Enbart. Med en sådan uppställning är det ju inte så förvånande vart pengarna styrs.

Det är dessutom så att det är cheferna i Svenskt Näringsliv och PTK, samt Ledarna och Unionen, som sitter i Alectas styrelse. De som sitter i Collectums är underordnade. Vilket gör dem extra känsliga för påtryckningar så klart. Att cheferna sitter där de sitter i Alecta är dessutom genom dessa underställdas beslut, Collectum är nämligen ansvariga för den tillsättningen.
Föga förvånande gillar inte konkurrenterna riktigt den här ”lösningen”. Det gynnar inte pensionsspararen, säger Skandias vd, som tycker att saken borde utredas.

Nej, det kan ju alla konstatera att de här styrelserna har inte gjort ett världsbäst jobb direkt. Men den där utredningen lär vi få titta i stjärnorna efter. I alla fall resultatet av den.
En helt annan utredning som nu i dagarna har lagt sina förslag, helt offentligt, är den som gäller översyn av de svenska klimatmålen. Det är ekonomen John Hassler som gjort denna och det har tydligen skett på ganska fria villkor för en gångs skull.

Hassler hade enligt nätsajten Altinget.se kommit fram till att inget av de nuvarande målen bör vara kvar i sin nuvarande form. Men det dementerades genast från regeringen. ”Samtliga klimatmål kommer att kvarstå, och transportmålet kommer att skärpas”, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Det lät ju rätt så bestämt, utan att klimat- och miljöministern hunnit ens titta på utredningen. Någon ser ut att ha blivit orolig. Och det verkar ha varit näringslivet, som snabbt gått ut och förklarat hur viktigt det var att Sverige inte avvek från sina fina klimatmål.

Tur, eller hur, att vi ha såna miljömedvetna vd:ar och styrelseproffs? De ligger säkert och oroar sig för klimatet hela nätterna i ända. Måste vara jobbigt att ha så stora samveten. Och så stora klimatbudgetar som ju hela tiden kräver skattemiljarder i påfyllnad.

Vid närmare granskning så är det inte så stor dramatik i den föreslagna omläggningen heller. Det är bara de svenska ”bäst i klassen-målsättningarna” som Hassler var ute efter, de blev lite för komplicerade att driva – utom för storföretagens jättelika klimatavdelningar förstås.

Efter sin spontana ”vi kör som vi sagt ändå”-kommentar till utredningen så återkom klimat- och miljöministern med ett löfte om att ändå bläddra igenom det hela för syns skull och se om det kanske till och med skulle gå att klippa och klistra in en del av texten i regeringens fina klimathandlingsplan.

Men att storföretagen lätt blir lite nojiga när utredarna får så här fria direktiv, det kan man ju förstå. Såna här ständigt höjda regelkrav råkar nämligen vara den helt avgörande förutsättningen för deras verksamheter att hitta en efterfrågan på sina produkter.

Sverige ska år 2030 ha minst 63 procent lägre utsläpp av koldioxid än 1990, och år 2040 ska det vara 75 procent. Dessutom ska utsläpp från inrikes transporter ha minskat med 70 procent till år 2030 jämfört med 2010.

Det är liksom specialdesignat för att kunna sälja fler dyra elbilar och även dito lastbilar. Man kan tycka att Volvo borde gnugga händerna. Men tyvärr räcker det ju inte att få statens hjälp att tvinga fram efterfrågan. Man måste ju vara konkurrenskraftiga också.

Teslas tunga lastbil utklassar nu bland annat Volvo i ett stort test. Medan Tesla klarar 92 mil om dagen, så klarar Volvo bara 28 mil i snitt. Men Volvo kanske klarar sig genom monopol på servicenätverk och liknande. Ännu en kostnad som i slutänden drabbar svenska skattebetalare och/eller konsumenter i så fall.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

De kriminella gängens infiltration av samhället

De kriminella gängens infiltration av samhället

🟠 INRIKES Brå har genomfört en studie av vad man kallar ”möjliggörare” (ett nysvenskt ord för vad som tidigare kallades infiltratörer) i legala verksamheter som bistår kriminella nätverk. Rapporten försöker ge en bild av vilka olika uppgifter möjliggörare utför åt kriminella nätverk, hur deras relationer med motparten i nätverken ser ut, vilka följder deras handlingar får och hur arbetsgivare och andra aktörer kan förebygga och motverka möjliggörare. Ett annat syfte hävdas vara att bidra till kunskapen om organiserad brottslighet i Sverige, något som har exploderat i massinvandringens fotspår.

Sverige får ny energipolitisk riktning

Sverige får ny energipolitisk riktning

🟠 INRIKES Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna lagt fram en ny energipolitik för Sverige. Den nya energipolitiska inriktningen ska kunna möta de kraftigt ökade behoven av el, både på kort och lång sikt och lägger en grund för ett alltmer elektrifierat samhälle, enligt regeringen.

Läs även:

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Domedagen inställd – eller?

🟠 Patrick Moore är en av de biologer som var med och startade Greenpeace i början av 1970-talet. På 1980-talet bytte han sida. I sin senaste bok, Osynliga hot och falska hot om jordens undergång, vänder han upp och ner på den samlade globala miljörörelsens berättelser om nära förestående miljökatastrofer på grund av radioaktivitet, plastsopor, skogsskövling, världshavens försurning och inte minst klimatförändringar. Han menar att miljörörelsen blivit en politisk väckelse som lämnat det mesta av vetenskaplig förankring. I sin argumentation använder han dock själv många av de falskgrepp som han anklagar miljörörelsen för.

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.