Tomtangården i Klövsjö är ett intressant och sevärt utflyktsmål. Här kan man lära sig hur livet i dessa trakter såg ut mellan 1600- 1700- talet. Gården är numera kulturminnesmärkt och är även en hembygdsgård. Foto: Wikipedia

På fjällvandring i Härjedalen med omnejd

KRÖNIKA
Allt började sommaren 1970 med en artikel i tidningen om ett högfjällshotell på Storhogna i Vemdalsfjällen, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland. Artikeln var trevligt skriven med fina bilder som gjorde att läsaren skulle känna en oemotståndlig lust att åka till fjälls. Den gick hem hos oss och det bokades ett rum med halvpension där middagen ingick i priset. Första veckan i augusti skulle det bära av. Vi hade ingen erfarenhet av fjällvandring.

Det var lång väg och vi stannade i Borlänge för att äta glass och ge bilen vad den behövde. Till slut kom vi i alla fall fram. Sista biten upp till hotellet var en mycket lång och brant backe. När vi äntligen kommit upp på krönet var parkeringen det första man såg. På vänster sida reste sig Storhognas fjällkam och vid foten av fjället låg en gnistrande, iskall tjärn som fick sitt vatten från myrarna. På höger sida låg hotellet vilket var en riktigt trevlig byggnad.

Vi fick rum nummer 9 med utsikt över Storhogna och tjärnen. Rummet var stort och trevligt möblerat. Första kvällen hälsades gästerna välkomna av hotellets värdinna. Hon såg ut som en påfågel, färgsprakande från topp till tå. Hon berättade livfullt om Storhogna, Vemdalen, Klövsjö, som anses vara Sveriges vackraste by, och fjällvärlden som vi kommit för att njuta av. Hon framhöll särskilt onsdagens middag då det serverades specialiteter från bygden samt gav några goda råd inför vandringen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Mordet på Salwan Momika visar att det krävs krafttag för att stoppa extremismen

Mordet på Salwan Momika visar att det krävs krafttag för att stoppa extremismen

🟠 OPINION Islamism, vänsterextremism, klimatextremism och HBTQ-extremism är alla grenar på samma träd, med en rad undergrupperingar som var och en för sig och tillsammans är direkt demokratihotande. Det krävs därför omedelbara och resoluta åtgärder för att komma tillrätta med dem. Det brutala mordet på islamkritikern Salwan Momika visar att ingen som uttrycker sin åsikt i vissa ämnen i Sverige går säker. Det behövs nu omfattande insatser för att upprätthålla demokratin. Det menar journalisten Per Björklund som länge följt extremvänstern och islamismen på nära håll.

Läs även:

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

🟠 KRÖNIKA Efter den andra valomgången söndagen den 1 juni blev det klart att kandidaten utan partitillhörighet Karol Nawrocki blir republiken Polens näste president. Motkandidaten Rafal Trzaskowski från KO (Medborgarkoalition) och Warszawas borgmästare förlorade med en knapp marginal. Vad som emellertid är av intresse är metoderna för att misskreditera eller gynna kandidaterna. För oss med förflutet i Styrelsen för Psykologiskt Försvar är detta av särskilt intresse.

Hur kan man skända nationaldagen?

Hur kan man skända nationaldagen?

🟠 KRÖNIKA Sedan ett antal år verkar man ha som regel att nationaldagen skall förstöras av vedervärdig musik som definitivt inte hör hemma i vårt land, samt att ifrågasätta dagen och hela vår kultur. Detta är väldigt tydligt i firandet på Skansen som sänds i TV. För några år sedan var det en vulgär så kallad rappare som framförde något som hette ”Nån som e som oss”. Det var även en sångerska som beskyllde svenskar för att vara rasister. ”Den här veckan har varit så sjukt tung. Rasismen och förtryck av svarta existerar inte bara i USA, den finns här också.” Detta angående våldsamma upplopp i USA, och demonstrationer här mot något som inte har med Sverige att göra.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.