Handeln med varor och tjänster med omvärlden är viktig för hur Sveriges välstånd utvecklas. EU är ett särskilt viktigt handelsområde för Sverige och då främst våra nordiska grannländer, inklusive Norge som inte är med i EU, och de nordliga länderna på den europeiska kontinenten. Det intressanta är att både varu- och tjänstehandeln med övriga EU-länder går med underskott, även om underskottet i handelsbalansen (det vill säga varuhandeln) har minskat något de senaste åren. Även tjänstehandelns underskott gentemot EU-länderna minskar under kvartal 3 i förhållande till samma period 2022. Data: SCB och Kommerskollegium, grafik: Nya Tider
Handeln med varor och tjänster med omvärlden är viktig för hur Sveriges välstånd utvecklas. EU är ett särskilt viktigt handelsområde för Sverige och då främst våra nordiska grannländer, inklusive Norge som inte är med i EU, och de nordliga länderna på den europeiska kontinenten. Det intressanta är att både varu- och tjänstehandeln med övriga EU-länder går med underskott, även om underskottet i handelsbalansen (det vill säga varuhandeln) har minskat något de senaste åren. Även tjänstehandelns underskott gentemot EU-länderna minskar under kvartal 3 i förhållande till samma period 2022. Data: SCB och Kommerskollegium, grafik: Nya Tider

Handeln med EU-länderna går med fortsatt kraftigt underskott

EKONOMI
EU-området är den enskilt viktigaste marknaden för svenska företags handel med omvärlden. 52 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder och 68 procent av importen kommer från samma område. En av orsakerna till att underskottet är så stort i handeln med EU-länder är att varor som importerats till ett annat EU-land och sedan säljs vidare till Sverige räknas i Sverige som import från EU. En annan viktig faktor är den svaga svenska kronan. Samtidigt kan vi konstatera att Sverige inte gynnats av EU:s inre marknad lika mycket som andra länder.

Tjänstehandeln räddningen?

Handeln med tjänster lyfts ofta fram som en avgörande faktor för den svenska ekonomin och många av de stora företag som sysslar med export har omfattande delar av sin verksamhet i form av tjänster av olika slag. Tjänsteandelen har också vuxit, under en längre tid, i takt med digitaliseringen. Ändå svarar tjänste­exporten till EU-området bara för cirka 35 procent av värdet av varuexporten, vilket är ungefär samma nivå som för tio år sedan. När det gäller importen har tjänstesidan ökat stadigt som andel av den totala importen under tioårsperioden och är nu drygt 45 procent av import­värdet på varor.

Den långsiktiga utvecklingen är något oväntad, eftersom tjänste­sektorn pekas ut som en räddare i nöden när exporten av varor förväntas avta. Det är dessutom framför allt de senaste åren som tjänsteimporten har stigit. Enligt Kommerskollegium, som hanterar den primära statistiken för svensk utrikeshandel, var den totala tjänstebalansen, det vill säga handelsnettot för tjänster, negativ för Sverige 2022 för första gången sedan 2006.

Det är intressant att titta på hur handeln inom den inre marknaden i EU utvecklar sig för svenska intressen, eftersom huvudargumentet för att gå med i EU handlade om att det var avgörande för svensk export att vi skulle vara en del av den framväxande europeiska gemensamma marknaden. Frihandeln skulle bidra till att stärka de svenska företagens förutsättningar och ge oss stora vinster genom ökad export.

Vi kan nu, efter 28 år som medlemmar, konstatera att den positiva bytesbalans som vi hade till dess att vi gick med den 1 januari 1995 med de länder som idag är med i EU förbytts i ett stort och växande underskott. Att vi dessutom är nettobetalare till EU och har tuffare krav än de flesta andra länder i de tvingande omstruktureringar som EU beslutar, lägger extra lök på laxen.

Skiljelinjen: den samlade bytesbalansen

Den totala handeln med andra länder, inom och utom EU, har haft ett relativt stabilt genomsnittligt överskott under hela 2000-talet. År 2022 var det totala handelsöverskottet cirka 190 miljarder kronor. Om Sveriges handel inom den inre marknaden i EU skulle ha utvecklats på samma sätt som gentemot de länder som ligger utanför unionen, skulle Sverige ha haft en betydligt starkare ekonomi, både offentligt och för det privata näringslivet.

Tjänster i handelsstatistiken

Tjänster är ett vitt begrepp, som omfattar en rad olika ekonomiska aktiviteter. I Kommerskollegiums sammanställning av olika grenar av tjänstehandeln delas området upp i följande sektioner:
• Bearbetning av varor (-)
• Reparation och underhåll av varor (-)
• Transporter (-)
• Resor (konsumtion i utlandet) (-)
• Byggtjänster (+)
• Försäkrings- och pensionstjänster (+)
• Finansiella tjänster (+)
• Royalties (-)
• Kommunikation och IT (+)
• Affärstjänster (-)
• Personliga tjänster, kultur m.m. (+)
• Övriga offentliga varor och tjänster (+)

Fem av dessa tjänsteområden har överskott i handeln med andra EU-länder, markerade med (+), och övriga underskott, markerade med (-). Det sammanlagda underskottet i tjänstehandeln med EU-länder år 2022 var 147,8 miljarder kronor.

Bytesbalansen med EU allt sämre. Eftersom ungefär hälften av Sveriges export går till EU:s inre marknad kan man se att den andra hälften av handeln, den med länder utanför unionen, genererar ett överskott på cirka 400 miljarder kronor. Hade handeln med EU varit lika lönsam så skulle det svenska handelsöverskottet, bytesbalansen, ha varit cirka 800 miljarder kronor år 2022, i stället för 190 miljarder. Den mest oroande delen är att handelsnettot gentemot EU-området sjunker med en relativt stabil och snabb takt. Vi har i genomsnitt förlorat ytterligare 10 miljarder varje år sedan millennieskiftet. Källa: Kommerskollegium, Grafik: Nya Tider
Bytesbalansen med EU allt sämre. Eftersom ungefär hälften av Sveriges export går till EU:s inre marknad kan man se att den andra hälften av handeln, den med länder utanför unionen, genererar ett överskott på cirka 400 miljarder kronor. Hade handeln med EU varit lika lönsam så skulle det svenska handelsöverskottet, bytesbalansen, ha varit cirka 800 miljarder kronor år 2022, i stället för 190 miljarder. Den mest oroande delen är att handelsnettot gentemot EU-området sjunker med en relativt stabil och snabb takt. Vi har i genomsnitt förlorat ytterligare 10 miljarder varje år sedan millennieskiftet. Källa: Kommerskollegium, Grafik: Nya Tider

 

I en så kal­lad statistiknyhet från SCB den 1 december sammanfattas det tredje kvartalets sammanlagda tjänstehandel med följande rubrik: ”Stark export präglar tredje kvartalets tjänstehandel”. Man kompletterar med att konstatera: ”Värdet av Sveriges tjänsteexport uppgick till 278 miljarder kronor under årets andra kvartal, medan tjänste­importen uppgick till 287 miljarder kronor. Detta resulterade i ett negativt tjänstenetto på 8 miljarder kronor. Motsvarande siffra för samma kvartal föregående år var ett underskott på 38 miljarder kronor”. Trots ”stark export” dras handeln med tjänster alltså med ett underskott.

SCB:s statistiknyhet avhandlar ett kvartal i taget och man kan ha synpunkten att det riskerar att ge en skev bild av utvecklingen om man använder för snäva tidsaspekter i sina analyser. Det är visserligen utmärkt bra att tjänstehandeln tar sig en del, men som den samlade bilden i diagrammet över tjänstehandeln med EU-länder från 2013 till och med kvartal 3, 2023, visar så återstår det en hel del för att den svenska handeln med EU-länderna skall leverera ett samlat överskott.

Att Sveriges handel med andra EU-länder går så dåligt i förhållande till övrig utlandshandel är något som borde bekymra de som hävdar att EU är en helt avgörande faktor för att svensk utrikeshandel skall kunna utvecklas positivt. Det är ingen tvekan om att bra handelsförbindelser med andra länder, särskilt de i närområdet, bör bygga på en ömsesidig nyttorelation. En sådan relation bör därför resultera i att länder med stora handels­överskott gentemot sina partners successivt minskar detta överskott när motparterna utvecklas. För svensk del har ett relativt stort överskott istället bytts mot ett massivt underskott.

Att man upprepar mantrat om EU:s viktiga roll för svensk handel så ofta, samtidigt som den utpekade ”handelsmotorn” levererar underskott, borde mana till eftertanke och leda till att politikerna började agera mera utifrån ett svenskt perspektiv i förhandlingarna med andra länders företrädare i EU-byråkratin.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Läs även:

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

BRICS toppmöte i ryska Kazan riktar udden mot Väst

🟠 Under parollen ”förstärkning av multilateralismen för global utveckling och säkerhet” möttes de numera nio BRICS-länderna i det årliga toppmötet, som i år hölls i Kazan i Ryssland. Toppmötets agenda innehöll en rad nya och vidareutvecklade områden, vilket indikerar att BRICS-länderna påtagligt har breddat sin bas för samverkan och gemensam utveckling.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Trälarna – de ofria

🟠 Slaveri har existerat sedan urminnes tider. Segrarna i ett krig gjorde det besegrade folket till slavar. De kultursamhällen som växte fram kring Medelhavet och i Orienten under antiken hade slaveriet som en ekonomisk och social grund. Även här i Norden förekom slaveri men här kallades det träldom.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.