Vänsterpartiet satsar på ny väljargrupp: svenska arbetare

I årets val satsar Vänsterpartiet på att bredda sin väljarbas. Utöver det starka stöd man har bland invandrare och studenter, ska man nu satsa på att locka en grupp man haft svårt med: svenska arbetare. Enligt flera bedömare vill V på allvar ge sig in i den strid som länge pågått mellan Socialdemokraterna och Sverige­demokraterna om LO-anslutna och andra arbetare.

Dadgostars strategi är en vidareutveckling av det som Jonas Sjöstedt påbörjade när Sjöstedt lyckades värva väljare från andra vänsterpartier som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ. För Nooshi är utmaningen större, det handlar om att värva en helt annan typ av väljare: de som inte är uttryckligen vänster eller invandrare, utan svenska missnöjda gråsossar som sneglar på Sverigedemokraterna eller som redan proteströstar på SD utan att egentligen vara övertygade sverigedemokrater.

Det är en grupp som V är svagt hos. Partiet har markant högre stöd hos invandrare – enligt SCB:s novembermätning röstar 12-13 procent av utrikes födda män och kvinnor på V, en klar överrepresentation jämfört med det då uppmätta totala stödet på 9,6 procent. Lägst stöd har man hos inrikes födda män med 7,6 procent. Eftersom kategorin ”inrikes födda” även omfattar andra generationens invandrare, är det dock mycket sannolikt att stödet drivs upp av invandrarmän, och i verkligheten är ännu lägre hos etniskt svenska män – den grupp man nu vill locka.

”Rödvinsvänster med huvudet i det blå”

Nooshi Dadgostar har varit öppen med att partiet har siktet inställt på nya väljargrupper, och har själv tagit upp den bild som väljarna har av hennes parti. På den digitala kongressen som hölls tidigare i år blev det tydligt.

– Många av er som tittar på det här kanske aldrig har röstat på oss tidigare. Du kanske aldrig har tänkt tanken, och tycker att ’de där har stora åsikter som aldrig kommer bli verklighet’. Ett slags rödvinsvänster med huvudet i det blå. Så är det inte. Vi har förändrats. Även vi har varit för passiva för länge. Prövar du att lägga din röst på Vänsterpartiet i år kommer vi inte göra dig besviken. Något måste göras. Jag söker ditt mandat att förändra Sverige på riktigt. Din trygghet är politikens ansvar, sade Nooshi Dadgostar.

Att partiets allra starkaste väljargrupp fortfarande är studenter talade hon tyst om. I SCB:s undersökningar noterar de ett stöd på hela 19 procent hos studenter.

Bruksortsturné

Dadgostar har nu i ett års tid rest runt på industribesök i bruksorter som traditionellt fullständigt dominerats av Socialdemokraterna, men där Sverigedemokraterna nu noterar stöd på 20 procent och uppåt. ”Med bruksorten i centrum”, skriver Vänsterpartiet i ett eget reportage om ett av Nooshis besök, till Oxelösunds järnverk där SSAB har verksamhet. Degerfors, Sollefteå och Sandviken är bara några ytterligare orter där hon genomfört industribesök.

Satsningen har fått kritik både internt och externt för att vara mycket posering. Till exempel skriver partiet i sitt pressmeddelande om bruksortsturnén: ”Nooshi kommer också gå på hockey”, vilket tolkats som ett billigt försök att skapa identifikation hos bruksortsväljarna.

Socialdemokraterna har länge varit frustrerade över att en fjärdedel av LO-medlemmarna röstar på SD. Om de som lämnar Socialdemokraterna istället skulle gå till Vänsterpartiet skulle Socialdemokraternas fortsatta regeringsinnehav säkras, vilket det inte gör om de går högerut. I media framträder nu till och med bilden av att Vänsterpartiets nya profil, med tuff kritik mot Socialdemokraterna, kan stödjas av Socialdemokraterna själva.

– Jag är frustrerad över att Vänstern inte har kunnat kanalisera många av de väljarna som strömmar bort till Sverigedemokraterna, det tycker jag är ett misslyckande för Vänsterpartiet. Ju mer inflytande Vänsterpartiet får, desto mer drar man ju politiken åt vänster, och jag vill ju dra hela Sveriges riksdag åt vänster, så jag tycker att det är bra, sade Tobias Baudin, numera parti­sekreterare för Socialdemokraterna, förra året.

Ska tona ned klimataktivismen

Vänsterpartiets försök att värva SD-väljare kommer dock med ett högt pris för partiets hjärtefrågor. Metoden är inte bara att åka ut på bruksbesök, utan att aktivt tona ned klimataktivismen, som anses vara ett rejält sänke när man vill locka arbetarväljare. Partiets strategi är att tona ned typiska livsstilsfrågor, som kritik mot köttätande, bilism och flygresor, och istället bara tala om de påstådda möjligheter som ”klimatomställningen” sägs innebära för bruksorter och landsbygd. Fler arbetstillfällen och bättre villkor ska skapas. Där partiet tidigare talade om att människor själva måste ändra sin livsstil, väljer Nooshi att helt överlåta ansvaret på staten som ska investera i ”grön teknik” och låta arbetare och landsbygdsbor fortsätta äta kött och köra bil – i alla fall ett tag till. En annan viktig metod är att nästan helt sluta prata om invandring. Varken i Dadgostars kongresstal eller förstamajtal i Stockholm omnämndes den massiva invandringen till Sverige.

Det är dock inte partiets nedtonade politik för invandring och folkutbyte som rört upp mest känslor internt, utan den nedtonade klimataktivismen. Under Jonas Sjöstedts tid som parti­ledare anses allmänt många miljöpartister ha gått till Vänsterpartiet. Den tiden tycks nu vara över. Det är inte bara retorik: när partiet godkände undantagslagstiftningen för Cementa så att de kunde fortsätta sin cementproduktion på Gotland sågs det som ett förräderi bland partiets många klimataktivister. Enskilda kommunpolitiker krävde till och med hela verkställande utskottets avgång. På kongressen fortsatte striden mellan ”klimatvänner” och ”industrivänner”, där de senare gick segrande.

Att partiet fortfarande hyser en djup motvilja mot nationalister och konservativa blir tydligt när vi kontaktar tidigare och nuvarande partiföreträdare. Inte ens Vänsterpartiets pressavdelning svarar på vår förfrågan.
En som dock väljer att svara på frågor är en tidigare partihöjdare – vice partiledare under Gudrun Schymans partiledarskap, tillika riksdagsledamot under samma tid, Johan Lönnroth. I årets val kandiderar han till kommunfullmäktige i Göteborg, dock längst ned på listan utan reell chans att bli invald.

Vänstern vill bredda sig och försöker komma bort från bilden av ”rödvinsvänster med huvudet i det blå”.

Han vill till att börja med försäkra sig om att Nya Tider inte har med SD att göra innan han medverkar.

– Hur är det med er inriktning? Är ni närstående SD?

NyT: Oberoende. Vi låter alla partier komma till tals.

– Ja, okej. Kör på.

Sin långa historia i partiet till trots, tillhör han vad man skulle kunna kal­la en förnyare. Han drev länge på för att partiet skulle stryka kravet på ett EU-utträde, något han till slut fick gehör för 2019. Han välkomnar den nya, bredare profilen som Nooshi försöker lansera.

– Jag är nöjd med att de börjar tala om näringspolitik. Vänsterpartiet har alltid varit världsmästare på hur pengarna ska fördelas men inte så mycket om hur de ska genereras. Jag välkomnar starkt att Nooshi Dadgostar talar om näringspolitik, industripolitik och besöker industrier.

Samtidigt tillhör han de som anser att partiet svikit i miljöfrågan.

– Jag är missnöjd med att de tappat miljöfrågan något på senare tid.

NyT: Är det här ett sätt för Vänsterpartiet att värva SD-väljare, tror du?

– Det sägs ju så, men jag tror att det är ett mycket svårt projekt att vinna över SD-väljare. Det är lättare för Socialdemokrater att göra det. Men jag tror att Vänsterpartiet kan inte, utan att tappa sin identitet, flörta för mycket med dem heller.

– Det finns en fördel med Vänsterpartiets nya miljöpolitik, och det är att vi kanske räddar Miljöpartiet kvar i riksdagen, säger Lönnroth halvt på skämt, halvt på allvar. Han åsyftar att Vänsterpartiets klimatfokuserade väljare kan komma att rösta på Miljöpartiet i protest.

Hedersvåld känslig fråga

Till Nya Tider bekräftar han dessutom att en av partiets viktigaste väljargrupper varit invandrare, och att rädslan för att stöta sig med dessa överskuggat partiets ställningstaganden. Det förklarar att ett feministiskt parti inte vågat lyfta frågor om hedersvåld mot kvinnor i förorten.

NyT: Har Vänsterpartiet haft en för liberal inställning till invandringen?

– Jag tycker att man har hittat en ganska balanserad hållning. Sedan är jag kritisk mot att man inte tillräckligt har drivit frågan om hedersförtryck av olika slag. Jag tillhör Amine Kakabavehs vänner i den frågan. Där är jag fortfarande kritisk.

Den kurdiska invandraren Kakabaveh befann sig i flera år i hård strid med partiet i invandringsfrågor. Hon pekade ut flera partikamrater som islamister och menade att partiet duckar frågor om hedersvåld för att värva invandrare. Hon delade även en påstått ”rasistisk” film av Nordisk Ungdom på Facebook där somalier utmålades som våldtäktsmän och tjuvar, vilket ledde till ramaskri i det egna partiet. År 2019 blev hon utesluten och sitter sedan dess i riksdagen som politisk vilde.

Mitt ställningstagande handlar inte om vad som är bäst för Sverige, det handlar om vad som är bäst för världsmedborgarna.

– Johan Lönnroth (V)

Nu innehar hon i praktiken en vågmästarposition där statsminister Magdalena Andersson är beroende av hennes stöd för att kunna regera, vilket under hösten tvingade Andersson att gå med på ett avtal med Kakabaveh om omfattande bistånd och politiskt stöd till kurdiska PYD. När SD-KD-M lämnade in en misstroendeförklaring mot Morgan Johansson öppnade Kakabaveh för att stödja dem, men till slut valde hon att lägga ned sin röst och därmed låta Morgan Johansson sitta kvar. I gengäld fick hon garantier av Socialdemokraterna att de står fast vid det omtvistade ”kurdavtalet”, trots att detta kan stranda förhandlingarna med Turkiets president Recep Erdogan om Sveriges Nato-medlemskap.

Lönnroth talar gott om Kakabaveh och menar att det var hon som fick partiet att sakta börja tala om hedersvåld.

– Det har ändrats lite på senare tid, det är inte så farligt som det var tidigare. Det anser jag vara Amine Kakabavehs förtjänst, men det vill inte partiet erkänna.

NyT: Kakabaveh blev utfryst och utmobbad ur partiet. Var det här huvudorsaken?

– Ja, helt och hållet. Hon är ju en allmänt ”militant” politiker utan den svenska lagomkulturen, så det handlar delvis om hennes person, men huvudfrågan var det här med hedersvåld och hedersförtryck.

NyT: Varför var det så känsligt för partietablissemanget tror du?

– Det har berott på att man har haft väljargrupper i förorterna bland muslimska invandrare, och några partiföreträdare har tillhört den gruppen. Det har varit en känslig fråga.

Förslaget: Könsbyten för barn

Lönnroth säger sig visserligen inte vara emot partiets feminism eller HBTQ-fokus, men menar att det varit för lite fokus på annat och att det därför behövs en breddning – något som går helt i linje med Dadgostars strategi.

Att partiet fortsatt kämpar för att behålla de importerade väljarna och de klassiskt vänsterextrema väljarna, genom att profilera sig som en högljudd motpol till invandringskritiska och konservativa partier, syns dock fortfarande tydligt. Till exempel har ungdomsförbundet Ung Vänster motdemonstrerat vid varje torgmöte som Alternativ för Sverige hållit i år genom att skrika och störa, ofta sida vid sida med ännu mer vänsterextrema element. Tidigare störde de ofta Sverigedemokraternas möten.

Inom HBTQ-politiken driver partiet bland annat att åldersgränsen för så kal­lad ”könskorrigering” (könsbyte) ska avskaffas. Idag krävs att man är 18 år, men partiet vill att även minderåriga barn ska kunna byta kön.

Johan Lönnroth sammanfattar sina tankar om V så här:

– Jag anser att Vänsterpartiet ska driva linjen Ja till HBTQ, antirasism och en generös invandringspolitik. Däremot anser jag att det är för lite av annat också, vi måste prata mer om klassfrågor och om internationella frågor.

Mer globalism och internationalism

Med internationella frågor menar Lönnroth att vänstern i större utsträckning ska ta över befintliga internationella organisationer, eller bygga nya, för att skapa ”demokrati” på överstatlig nivå. Så kal­lad ”globalisering underifrån”. Han hävdar att Vänsterpartiet inte förstått detta fullt ut.

– Den globala kapitalmakten är en enorm kraft. Det gör att demokratin måste byggas överstatligt. Vi måste skapa organisationer över nationsgränserna.

NyT: Kritiker skulle säga att om vi raserar hinder mellan länder, handelshinder och regleringar, så öppnar det upp för en internationell rovdjurskapitalism. Att det har möjliggjorts av en standardiserad och globaliserad värld. Kan inte din idé bli kontraproduktiv och gynna storkapitalet?

– Det är en illusion som odlas inte minst av den extrema högern att det var ett förräderi mot nationalstaten när man släppte valutaregleringarna. Det var helt enkelt så att när Bretton-Woods-systemet och dollarmyntfoten föll i början på 1970-talet så växte den globala finansmarknaden fram. Regleringarna läckte som såll, det gick inte längre. Man försökte införa den så kal­la­de ”valpskatten” på 1980-­talet. Totalt misslyckat, de hade redan lärt sig hur man kringgick den. Därför måste vi helt enkelt bygga motkrafter till den globala kapitalmakten, eller om du så vill rövarkapitalismen, internationellt. Det måste vänstern inse. Om man tittar på Brexit till exempel, varför skedde Brexit? Dels var det invandrarkritik inom inte minst arbetarklassen, men framför allt var det den Londonbaserade storfinansen som ville slippa EU:s ingripanden. De till vänster och höger som drömmer om en återupprättad nationalstat kommer att misslyckas.

NyT: Var Storbritanniens finansvärld verkligen för Brexit?

– Jag håller just på och läser en bok av [premiärminister] Boris Johnson. För honom var det tydligt: ”Jag är för kapitalismen, därför är jag för att lämna”. Det är likadant med Thatcher, hon var ju oerhört EU-kritisk, hon ansåg att de lade sig i den brittiska kapitalmakten.

NyT: Du talar om att bygga demokrati på europeisk och global nivå. Men demokrati, folkstyre, kan det byggas på överstatlig nivå när man inte har valt sina representanter? Kan det betraktas som demokrati?

– Demokrati kommer att ta mycket lång tid, men det måste byggas partier och organisationer över nationsgränser. Precis som vi gör inom ’Demokrati utan gränser’ [en förening som Lönnroth är drivande i].

Lönnroth är öppen med att han inte bryr sig om vad som är bäst för Sverige, utan för världen.

– Mitt ställningstagande handlar inte om vad som är bäst för Sverige, det handlar om vad som är bäst för världsmedborgarna. Och Sverige behövs. Det är klart att vi är svagare nu än vad vi var under Olof Palmes tid, men länder som Sverige, Österrike och Irland behövs som möjliga medlare mellan i första hand stormakterna.

NyT: Ser du dig själv som världsmedborgare mer än svensk medborgare?

– Jag är absolut världsmedborgare i första hand, ja.

NyT: Det är en intressant utveckling eftersom Vänsterpartiet traditionellt varit ganska nationellt orienterade, till exempel genom sitt tidigare hårda EU-motstånd och demonstrationer mot globala toppmöten.

– Jag hoppas och tror att vi kan ändra på Vänsterpartiet så att det blir mer renodlat internationalistiskt.

Högre skatter

Han vill att höga skatter ska införas både på global nivå och på nationell nivå. Vissa grupper som drabbas extra hårt av de skyhöga skatterna ska kompenseras genom bidrag.

– Jag är ju varm anhängare av skatter på europeisk och global nivå, därför att de nationella skattebaserna är för lättflyktiga. Jag anser att miljöskatter ska höjas. Höga bensinskatter! Höga dieselskatter. Och sen får man kompensera glesbygdsbor genom direkta bidrag. Den stora massan av de som tjänar på sänkt bensinskatt är pendlande medelklass- och övre medelklass som bor i förorter i de stora städerna.

NyT: Även de har det väl ganska tufft ekonomiskt? Det är ganska höga bränslekostnader.

– Det är höga bränslekostnader nu ja. Men klimatfrågan är överordnad annat. Vi måste rädda klimatet.

NyT: Du bor centralt i Göteborg…

– Jag vet. Jag vet, jag vet. Gamla argument.

NyT: Kan det vara så att det är väldigt enkelt att då tycka att and­ra ska sluta köra bil?

– Absolut, men du ska komma ihåg att jag har drivit denna linje ända sedan jag blev kommunpolitiker på 1980-talet. Det är ingen ny linje för mig.

NyT: Många av våra läsare skulle säga att det är fullständig hysteri att Sverige med 0,1 procent av världens utsläpp ska bestraffa sig själva så mycket när det inte ger någon effekt.

– Jag vet att det finns sådana argument, ja. De argumenten förs över hela världen. Folk vill inte veta av den dramatiska situation som världen befinner sig i. Det är därför jag är så starkt emot den här framväxande högeropinionen som gör sig gällande i Trump, Brexit, Le Pen, Åkesson & Co i Sverige.

NyT: Kanske den nu har letat sig in lite även i ert parti?

– Tyvärr så har partiledningen fallit undan på ett för mig svårsmält sätt. Jag har skrivit på ett upprop i denna fråga.

Huruvida det alls kommer gå att lyckas behålla sina kärnväljare samtidigt som man gör inbrytningar hos svenska arbetare tycks vara oklart. Hittills har ingen opinionseffekt synts. Partiet nådde tillfälliga rekordnoteringar på 11 procent i juni för ett år sedan när man fällde regeringen Löfven – och snart släppte fram den igen efter att de backat från marknadshyror vid nyproduktion – men sedan dess har partiets stöd dalat och befinner sig nu i linje med valresultatet från 2018, på åtta procent. I SCB:s stora partisympatiundersökning i juni fick man 7,8 procent, en statistiskt säkerställd minskning från höstmätningen. Och istället för att ta väljare från Socialdemokraterna, är det just dit man nu förlorar väljare.

”Vänsterpartiet har jämfört med november 2021 en statistiskt säkerställd nettoförlust på cirka 1,6 procent till Socialdemokraterna”, skriver SCB i sin analys.

Förstamaj­talade i Kungs­trädgården

Trots det fallande väljarstödet talade Nooshi Dadgostar med starkt självförtroende när partiet samlades i Kungsträdgården i Stockholm den 1 maj. Inför evenemanget deltog olika invandrargrupper i förorten som hade offerkoftan på.

– Förorten har länge varit en syndabock för Sveriges problem. Vi har länge varit de kriminella, invandrarna, svartskal­larna, extremisterna, bidragstagarna. Folk har hatat oss så pass mycket att vi nu har partiledare och partier som uppmanar polisen att skjuta skarpt i förorten! Människor med makt som inte ser förorten som ett ställe där vanliga människor bor. Vi ser samma dehumanisering, nonchalans för våra liv, men de glömmer att de ungdomar som dör är vår framtid, skrek en talare med invandrarbakgrund.

Strax därefter, i Nooshis tal, syntes dock den nya strategin med nedtonad HBTQ- och invandringsaktivism tydligt. Istället var fokus på klassiska vänsterfrågor. Nej till Nato, avveckla marknadsskolan, höj pensionerna. Och när klimatfrågan togs upp, var det med löften om att svenska arbetare ska tjäna på den så kal­la­de omställningen.

– Det är inte ett hot mot vår ekonomi. Fler anställda betyder nya bostäder. För varje byggnadsarbetare skapas nya jobb.

Den gamla skolans socialdemokrater som Per Albin Hansson och Gustav Möller hyllades, med deras respektive citat ”Gärningen är den bästa agitatorn” och ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från det svenska folket”.

Trots att partiet ser ut att stampa i höstens val, så är man fast besluten att villkora stödet till en ny regering med omfattande inflytande.

– Ingen styr på våra mandat efter höstens val utan att Sveriges pensionärer får det bättre, sade Dadgostar.

Johan Lönnroth vill inte gissa hur det går i valet.

– Nej du, gissa valresultat har jag aldrig varit bra på.