I SVT:s Kulturenkät 2018 fick kulturpolitikerna följande fråga att besvara: Kultur som finansieras av allmänna medel bör spegla Sveriges kultur och historia? Politikerna svarade så här:
29,1 procent tar helt avstånd. 28,5 procent tar delvis avstånd. 32,9 procent instämmer delvis. 5,7 procent instämmer helt. Magnus Aspegren, vd för Riksteatern, är förvånad över att så många politiker från båda blocken svarat att de helt eller delvis instämmer.
Det som fick mig att reagera var en replik i en diskussion om huruvida det överhuvudtaget är på sin plats att presentera svensk kultur för dem som inte känner till svenska traditioner, främst invandrare, vilkas integration av alla svenskar betecknas som en nödvändighet. ”Men de vill ju att alla skall försvenskas, det är ju förskräckligt!” löd yttrandet som fälldes av en kvinnlig kulturredaktör.
Bakom det kan man ana kritiken av Sverigedemokraternas beskrivning om vad integrationen skall omfatta: svenska språket, Sveriges historia och kultur, lagstiftning, samhällsorientering, svenska seder och bruk samt svenska värderingar med mera. En självklar motfråga blir ju då, vilken kultur skall invandrarna invigas i om inte den svenska? Det är ju i det svenska samhället de skall integreras, hur multikulturellt det vid respektive tidpunkt än kan vara.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
