Mehmet Bora Perinçek (född den 19 september 1978) är en turkisk historiker, statsvetare och professor vid Istanbuls universitet. Han har också studerat i Nizjnij Novgorod i Ryssland. Hans doktorsavhandling skildrade de turkisk-sovjetiska militära relationerna på östfronten baserat på ryska arkiv 1919-1922. Hans böcker har översatts till ryska, tyska, persiska och azerbajdzjanska. Han ger ofta föreläsningar vid internationella symposier och deltar i internationella tv-program. Han talar flytande turkiska, ryska, tyska och engelska, samt översätter poesi och litterära verk från ryska till turkiska. Perinçeks far Doğu Perinçek, som leder det kemalistiska och nationalistiska Patriotiska partiet, dömdes i augusti 2013 till livstids fängelse i fallet med terroristorganisationen Ergenekon, men frigavs i mars 2014. Foto: Privat

Turkiet ger upp drömmar om EU och vänder sig österut

Efter 50 år av fruktlös väntan, befinner sig Turkiet längre från ett tillträde till ”den europeiska familjen av nationer” än någonsin. Landet börjar nu släppa tanken på EU och vänder sig österut mot Ryssland, genom att återskapa brutna band och sikta mot ett medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) eller BRICS. Även South Stream-projektet har återupplivats. Här förklarar professor Mehmet Perinçek vid Istanbuls universitet logiken bakom Ankaras försoning, dess syn på kriget i Syrien och kuppförsöket i juli.

Den 10 oktober undertecknade Rysslands och Turkiets ledare ett avtal om att färdigställa gasledningen ”South Stream”, som lades på is efter nedskjutningen av ett ryskt bombplan som var på uppdrag för att bekämpa terrorister i Syrien. Den 23 november besökte en delegation med högt uppsatta turkiska företrädare Krim, vilket innebar att landet i praktiken erkände Rysslands kontroll av halvön. Besöket möjliggjordes efter att Turkiets president Recep Erdoğan hade framfört en ursäkt för nedskjutningen och lade skulden på amerikanska agenter i Turkiet. Detta blev ett viktigt steg i Turkiets kursändring från väst till öst.

Redan 1963 undertecknade Turkiet ett associationsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till EU. Resultatet har dock blivit magert. Den 9 november i år publicerade EU-kommissionen en årsrapport om Turkiets närmande till EU, där bristen på yttrandefrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet kritiserades, liksom otillräckliga ansträngningar för att anpassa det turkiska rättsväsendet till europeiska normer. Martin Schulz, EU-parlamentets talman, hotade rentav Ankara med ekonomiska sanktioner för fängslandet av oppositionella politiker och journalister. President Erdoğan kritiserade i sin tur EU för dess stöd till PKK, som är förbjudet i Turkiet, och tillkännagav en eventuell folkomröstning om landets inträde till EU.

puton-erdogan-kremlin-press-service_400x257_tn70
Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Erdoğan i samtal. Foto: Kreml

Den turkiske ledaren nämnde också möjligheten att bli medlem av SCO som ett av alternativen till att ansluta sig till EU.
– Brexit kan sprida sig. Sådana tongångar hörs i Frankrike och Italien. I detta läge bör Turkiet avvakta. Man kan inte säga att EU är den enda möjligheten. Varför skulle Turkiet inte bli medlem av SCO? Jag talade om detta med [Rysslands president Vladimir] Putin och [Kazakstans president Nursultan] Nazarbajev. Turkiets medlemskap i SCO kommer att ge oss mer frihet i detta avseende, sade Erdoğan till dagstidningen Sabah den 19 november, efter en officiell resa till Uzbekistan. SCO består av Ryssland, Kina och ytterligare fyra.

Samtidigt antog EU-parlamentet den 24 november en resolution som föreslog en frysning av samtalen kring Turkiets anslutning till EU, på grund av de turkiska myndigheternas oacceptabla agerande. En opinionsundersökning visar dock att 56 procent av Turkiets invånare anser att landet behöver bli medlemmar i EU. När det gäller alternativen, tycker 23 procent att medlemskap i SCO är rimligt, medan 18 procent vill se medlemskap i BRICS. Å andra sidan stöder 22 procent av medborgarna en alliansfri linje.

Samtidigt som de turkisk-europeiska relationerna försämras, förbättras relationen till Ryssland. ”Ryssland blir åter­igen en vän”, skriver den turkiska dagstidningen Milliyet, och påpekar att ”en grupp för vänskap med Ryssland” bildades i det turkiska parlamentet den 19 november. Den 23 november anlände en delegation med turkiska parlamentsledamöter, politiska ledare och affärsmän till Krim, ledd av Turkiska förbundet av eurasiska regeringars ordförande Hasan Cengiz. Han meddelade att en turkisk regeringsdelegation på den högsta nivån skulle komma till Krim inom en nära framtid och lovade att Ankara snart skulle avskaffa sanktionerna mot Ryssland:

– Turkiet återupprättar sin utrikespolitik och påbörjar resan in i den eurasiska familjen. Vi anser att Turkiets ingående i den eurasiska familjen är omöjlig utan att avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Den turkiska regeringens politik syftar till att ändra hållningen i frågan om Krim.

Turkiet har ingen framtid i EU

Vi träffar den turkiske historikern och statsvetaren Mehmet Perinçek, professor vid universitetet i Istanbul, för att få hans syn. Han menar att vägen till EU är blockerad:

– Turkiets anslutning till EU är en stor bluff. Turkiets framtid finns inte i väst, utan i Eurasien. Om Turkiet vill bevara sin territoriella integritet, måste det samarbeta med eurasiska länder och måste bli en del av Eurasien, inte bara av säkerhetsskäl, utan också för att utvecklas ekonomiskt och skapa stabilitet i regionen. Ryssland, Kina och Iran bör vara Turkiets viktigaste partnerländer. Så jag ser inte Turkiets framtid i väst och EU, utan i Eurasien.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Erdoğan hotar Israel – när Israel står på randen av krig mot Hizbollah

Erdoğan hotar Israel – när Israel står på randen av krig mot Hizbollah

🟠 UTRIKES I en allt snabbare eskalerande situation där Israel står på randen av ett fullskaligt krig mot Hizbollah i Libanon kommer Turkiets president Erdoğan, som stödjer Hamas, med uttalanden där han hotar att invadera Israel.I en allt snabbare eskalerande situation där Israel står på randen av ett fullskaligt krig mot Hizbollah i Libanon kommer Turkiets president Erdoğan, som stödjer Hamas, med uttalanden där han hotar att invadera Israel.

Erdogan godkänner Sveriges Natoansökan. Foto: Nato

Turkiska parlamentet godkände Natoansökan

🟠 UTRIKES Efter långa förhandlingar och förseningar har det turkiska parlamentet godkänt Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det återstår nu bara två steg innan Sverige formellt blir medlem – först måste Erdogan skriva under och därefter måste även Ungern godkänna Sveriges ansökan.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.