Räntan på Greklands nödlån gör återhämtningen ännu svårare för det krisdrabbade landet. Den brittiska organisationen Jubilee Debt har räknat ut att Internationella valutafonden (IMF) sedan 2010 tjänat närmare 24 miljarder kronor på sina lån till Grekland. Om det skuldsatta landet klarar av att betala alla skulderna enligt planen till år 2024 blir IMF:s vinst 40 miljarder kronor.
IMF lånar ut till Grekland med en effektiv ränta på 3,5 procent, men enligt Jubilee Debt är IMF:s omkostnader bara 0,9 procent av lånebeloppet. IMF menar dock att man också måste få in reservkapital för att täcka eventuella framtida förluster.
Även Europeiska centralbanken (ECB) och andra centralbanker inom Eurozonen väntas tjäna minst 100 miljarder kronor, enligt Jubilee Debt. ECB:s vinst kommer främst inte från räntor, utan uppkommer genom att centralbanken köpt upp lån från andra långivare till ett lägre värde än den egentliga skulden som Grekland har, och ECB kräver nu in hela lånebeloppet.
ECB har tidigare sagt att man tänker betala tillbaka en del av denna vinst till Grekland, och 2013 betalade man tillbaka 19 miljarder kronor, men sedan dess har ingen återbetalning skett.
– ECB agerar som en gamfond som köper upp skulder billigt, vägrar delta i skuldavskrivningar och kräver full betalning. Vinsten är ett resultat av ojuste handel och ska inte användas som ett påtryckningsmedel, menar Tim Jones, ekonom på Jubilee Debt.
Jones har räknat ut att mindre än 10 procent av nödlånen kommer det grekiska folket till godo. Resten går till att betala ränta på tidigare lån.