Staffanstorp i öppet trots. Trots att tiotusentals invandrare som anvisats ändå fick bo kvar på Migrationsverkets boenden är det först nu som frågan drivs till sin spets. Tidigare skyllde kommuner på att de inte hade bostäder åt alla, men Staffanstorp valde istället ukrainska flyktingar. Foto: Wikipedia

Staffanstorp utmanade invandringskvoterna – nu utreds politikerna för tjänstefel

INRIKES
Sveriges invandringspolitik har sedan 1980-talet orsakat strider mellan staten och kommunerna. I centrum för debatten står två olika intressen: det kommunala självbestämmandet, mot statens invandringsmottagande. Med en mindre uppmärksammad lagändring 2016 fick staten ensamrätt i frågan. Nu, nästan tio år senare, har frågan ställts på sin spets sedan Staffanstorps kommun vägrat följa lagen. Kommunstyrelsen utreds av polisen för grovt tjänstefel. För landets kommuner, som nu tvingas spara in på kaffe och mjölk för att ha råd med invandrarna, kommer en dom att få avgörande betydelse.

När asylinvandringen tog fart på allvar till Sverige i mitten av 1980-talet, valde staten att stärka sin makt över kommunerna. Tidigare hade arbetskraftsinvandringen inneburit att invandraren kom till den kommun där han eller hon hade fått arbete – och därmed nästan alltid också en bostad. Men med den nya typen av invandrare, som saknade både bostad och arbete och istället gick rätt in i välfärdssystemen, aktualiserades frågan hur mottagandet skulle organiseras. Invandringen var nu en uppenbar ekonomisk och social börda, och staten ville att kommunerna skulle ställa upp ”solidariskt”. Arbetsmarknadsnämndernas ansvar togs över av Migrationsverkets föregångare, Invandrarverket, en reform som Nya Tider skildrade i reportaget ”Sjöbo – ett demokratiskt föredöme” (NyT 44 och 45/2023) och som blev upprinnelsen till en hätsk strid om flyktingmottagandet som senare kom att sluta med en folkomröstning.

Pressen från staten var stenhård att alla kommuner skulle ta emot, men fortfarande rådde formellt ett kommunalt självbestämmande i frågan – något som även Högsta förvaltningsdomstolen slog fast 1988. Endast två kommuner i landet tackade nej till asylinvandrare: Sjöbo, genom folkomröstningsbeslut, och Vellinge genom beslut i kommunfullmäktige.

Denna ordning skulle sedan bevaras i över 30 år. Staten (genom länsstyrelserna) tecknade avtal med enskilda kommuner om hur många asylinvandrare som skulle tas emot varje år.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

AstraZenecas covidvaccin återkallas

AstraZenecas covidvaccin återkallas

🟠 INRIKES Det starkt kritiserade Covid-19-vaccinet Vaxzevria som AstraZeneca producerat har kopplats till ett större antal dödsfall och allvarliga biverkningar som drabbat de som tagit vaccinet. Samtidigt som man stäms på miljardbelopp av drabbade i Storbritannien väljer företaget att återkalla vaccinet – men hävdar att det bara är ekonomiska skäl bakom.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.