Våra förfäder vikingarna stötte på två motsatta livssyner när de gav sig ut i världen. Den ena var inte helt olik deras egen och är fortfarande en kraft som vill forma världen: den betonade ära, heder och hämnd som viktiga begrepp, våld var inget främmande och rätten satt i ”spjutstångs ände”. Den andra livssynen kallade de för ”vite Krist”, och det var hans budskap som de inbjöd att komma till Sverige och som en del av dem förde med sig hem. Som en följd av deras val har vi många runstenar i Sverige. De flesta innehåller en bön för någon som dött i främmande land. I regel är de dekorerade med kors.
Vite Krists lära om försoning bidrog till att striderna mellan olika svenska landsdelar upphörde och Sverige enades så småningom till ett rike och en nation under en kung. En folkkyrka som ville omsluta alla svenskar med sin omsorg bredde ut sig. Folkkyrkan introducerade en omhändertagande människosyn med skolor, sjukvård och fattigvård. Den svenska kyrkan stod solidariskt på landets sida i motgång och medgång, i krig och i fred, under svåra tider och under framgångens tider.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
