Donald Trump vid tillfället då han annonserade att USA skall dra sig ur Iranavtalet. Foto: Youtube

Politiska och ekonomiska konsekvenser av USA:s beslut att dra sig ur Iranavtalet

Rafiq Baban är SD-medlem och samhällsdebattör från irakiska Kurdistan som är aktiv inom både svensk och kurdisk politik och jobbar som tolk. Han menar att Donald Trumps mål är att störta den islamistiska iranska regimen och att det kan lyckas, men att det också får ekonomiska konsekvenser i Europa.

Följande händelser under 2017–2018 tyder på att USA har bestämt sig att bli av med regimen i Iran:
1) Beslutet att flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem.
2) Beslutet att öppna det största ”konsulatet” i hela världen i Erbil/Irakiska Kurdistan.
3) Beslutet av sätta press på Nordkorea med hot om våld, vilket ledde till att nordkoreanerna skrämts till att acceptera förhandlingar om nedrustning av sin kärnvapenarsenal, vilket också kommer att sätta stopp för samarbetet med att utveckla missiler.
4) Beslutet att dra sig ur Iranavtalet JCPOA.

Iranavtalet har gynnat den islamistiska regimen i Iran och möjliggjort att de kunnat förstärka sin närvaro i flera arabiska länder som Jemen och Syrien, för att på detta sätt kunna utsträcka sitt inflytande till Medelhavet. Rysslands president Putin visste i god tid innan att Trump bestämt sig för att dra sig ur Iranavtalet. Det var därför han började förbereda för starkare relationer med irakiska Kurdistan, vilket kan kompensera för de ekonomiska och strategiska konsekvenserna av USA:s beslut. USA:s ökade närvaro med ”konsulatet” är ett försök att motverka detta.

Iranavtalet, eller Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA) som det formellt heter, är ett avtal mellan Iran och en grupp länder bestående av de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och Tyskland samt EU, som i praktiken bara gynnar Irans strategiska intressen. Ekonomiskt innebar det dock stora fördelar för företag också i andra länder.

Efter att Iranavtalet JCPOA tecknades har Iran kunnat teckna handelsavtal med företag i länder som USA, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Dessa kommer nu inte att kunna fullföljas. Airbus och Boeing  har redan anmält att de inte kommer att kunna leverera de flygplan Iran beställt. Både Storbritannien och Tyskland kommer att drabbas hårt av att inte kunna fullfölja sina affärer med Iran, men kommer onekligen tvingas rätta sig efter det amerikanska beslutet som också är ägnat att straffa Iran ekonomiskt. Det Internationella banksystemet är ju under starkt amerikanskt inflytande, vilket gör det svårt för Europa att motsätta sig USA:s beslut.

För Irans strategiska intressen kommer den försämrade ekonomin att göra att man inte har resurser att verka i Jemen och Syrien på samma sätt som i dag.

Den iranska ekonomin krymper allt hastigare, den iranska valutan har börjat falla fritt mot dollarn, oljeindustrin behöver stora investeringar för att man ska kunna fortsätta producera olja och gas. Dessa investeringar står Ryssland och västvärlden för, men med de nya ekonomiska sanktionerna blir det svårt för dessa länder att fortsätta samarbetet med Iran. Nu strejkar lärarna i flera iranska städer och folket är allt fattigare men har börjat inse att regimen inte kan fortsätta hålla dem i schack. Regimen har nämligen inte pengar längre för att betala sitt folk och sina utländska anhängare.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ryssland markerar sin politiska position med diplomatiska utspel

Ryssland markerar sin politiska position med diplomatiska utspel

🟠 Strax innan den amerikanska raketattacken mot Syrien twittrade den amerikanske presidenten Donald Trump med omväxlande svängningar i sin relation till Ryssland. Såväl hotet ”Get ready Russia” som signaler till försoning kunde avläsas av många länders konfunderade och oroliga medborgare. Nya Tiders Sophie Kielbowska ger en insyn i de ryska reaktionerna på Trumps twittrande.

Läs även:

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

Är den svenska värdegrunden värd att bevara och försvara?

🟠 OPINION: BERTIL MALMBERG När man lyssnar till de politiska högtidstalen och till debatten hör man ofta uttrycket ”den svenska värdegrunden” nämnas. Man kan då få intrycket att den är något viktigt. Om så är fallet borde man vårda den med omsorg och skydda den från alla former av hot. Men det är inte någon ”extremhöger” som hotar dessa, menar debattör Bertil Malmberg, som istället pekar på hur det svenska hotas av de främmande kulturer som importerats hit.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.