RODRIGO DUTERTE, 71, ledigt klädd i svart skjorta med uppkavlade ärmar och jeans ses här på Manilas flygplats. Han är på väg till sitt relativt enkla hem i Davao, då han vägrar att bo i presidentpalatset. Han är lika omtyckt av folket som han är fruktad av delar av eliten. Bilden illustrerar inte bara hans folkliga stil, utan även hur orädd han verkar vara att vistas i offentligheten, trots att han tagit strid mot både delar av landets tidigare immuna elit och mäktiga knarkkungar med internationella kopplingar.

Ny president i Filippinerna

Många höll andan i önationen när den hårdföre Rodrigo Duterte tillträdde som statschef och undrade om han skulle leva upp till sitt tuffa prat om att ta itu med kriminalitet och korruption. De miljoner fattiga och alltmer desperata filippiner som satt sitt hopp till honom fann dock inga skäl att vara besvikna efter hans första vecka på arbetet.

I Filippinerna svors den omstridde Rodrigo Duterte in som president den 30 juni efter att vunnit presidentvalet med 39 procent av rösterna den 9 maj i år. Vi skrev i NyT v.21/2016 om presidentvalet och den före detta borgmästaren, som kallas ”Bestraffaren” efter en skoningslös och framgångsrik brottsbekämpningskampanj i staden Davao. Hans mest kända vallöfte är att inom tre till sex månader synbart ha hämmat kriminaliteten, droghandeln och korruptionen i hela landet.

Smutskastning slår tillbaka

En förtroendeundersökning som gjordes några dagar innan Dutertes tillträde visade att 84 procent av befolkningen har stort förtroende för honom, trots att knappt hälften så många röstade på honom. Strax före valet var hans förtroendesiffror mer i paritet med valresultatet.

Många förvånades av den höga siffran eftersom filippinsk media, precis som västerländsk, på olika sätt smutskastar och försöker måla upp en negativ bild av Duterte. Men precis som i Sverige är det istället medierna som folket förlorar förtroende för när deras partiskhet blir för tydlig. Kommentarsfälten har de senaste månaderna fyllts av arga men typiskt filippinskt hövliga kommentarer som ifrågasätter om det är ”seriös journalistik” de ofta amerikanskkontrollerade medierna ägnar sig åt.

Skälet till populariteten tros vara att Duterte ger ett genuint intryck och framstår mer statsmannalik efter att ha dämpat övertonerna från valrörelsen, utan att för den skull rubba på sina löften gällande att bland annat skoningslöst och utan hänsyn till makt eller status, ta sig an de statstjänstemän som bidrar till önationens eskalerande korruption och brottslighet, inte minst den närmast epidemiska drogsituationen.

En fingervisning om kommande presidentskap

Det första Duterte gjorde efter att ha avlagt presidenteden och hållit ett kort invigningstal var att signera sin första exekutiva order, gällande att effektivisera arbetet mot fattigdom som flera regeringsorgan är inblandade i. Några av de mest uppmärksammade korruptionsskandalerna i landet, som upprört stora delar av befolkningen, gäller just dessa organisationer.

Den exekutiva ordern ger också två av hans närmaste män från tiden som borgmästare nyckel­roller. Den ena i kampen mot fattigdomen och den korruptionsbekämpning som den inkluderar och den andre som hans stabschef. Politiska bedömare ser Dutertes agerande som ett bevis för att han menar allvar med både sina utfästelser i valrörelsen samt att han vill fortsätta med sin okonventionella men framgångsrika ledarstil han hade som borgmästare, det vill säga att sätta arbete och resultat före allt annat.

Den USA-vänliga liberala oppositionen som kallat Duterte ”ett hot mot demokratin” ser det dock som ett sätt för honom att konsolidera sin makt och några har till och med gjort liknelser med Rysslands ”auktoritäre” president Vladimir Putin, som gjort sig känd för att omge sig med personer han känner väl sedan länge. Anhängare till Duterte konstaterar dock syrligt att det är märkligt att så kallade auktoritära presidenter som ogillas av väst är lika omtyckta av sina befolkningar som västs så kallade demokratiska ledare är avskydda av sina.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Lag och rätt under medeltiden

🟠 HISTORIA De flesta har vid något tillfälle sett en lagbok. Det är en präktig pjäs, fylld med hela rikets lagar. Det finns en enkelhet över den, allting är samlat och gäller för hela landet. Det har dock inte alltid varit så enkelt. Genom historiens lopp har lag och rätt förändrats mycket och detta ska vi nu dyka ner i.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.