Den 3 juli meddelade Riksbanken att man lämnar styrräntan orörd på minus 0,25 procent. Beskedet var väntat då inflationen rör sig nära målet om 2 procent, men i horisonten tornar allt mörkare moln upp sig.
– Europa är väldigt skakigt just nu, penningpolitiken fungerar dåligt, kommenterade tidigare finansministern Anders Borg läget under ett seminarium i Almedalen.
– Riksbanken måste räkna med att både Fed och ECB uppfattas som duvor.
Med det menar Borg att vi kan vänta oss nya räntesänkningar eller pengatryckande, så kallad kvantitativ lättnad, från de amerikanska och europeiska centralbankerna – något som Sverige skulle behöva svara på genom att följa efter. Men frågan är hur mycket lägre en ränta som redan är negativ kan bli? När finanskrisen utbröt i september 2008 låg den svenska reporäntan på 4,75 procent och när krisen var ett faktum kunde riksbanken snabbt sänka räntan till 0,25 procent – en sänkning med hela 4,5 procentenheter på ett halvår. Den möjligheten har inte Riksbanken igen om vi skulle gå in i ännu en kris.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.