Collaget visar skillnaden i molnighet över solcykeln. Foto: NASA

Neptunus moln har försvunnit, och det kan bero på solen

VETENSKAP OCH TEKNIK
Efter att ha analyserat 30 års data kom forskare till en överraskande slutsats om klimatet på planeten Neptunus, en isjätte i vårt solsystem. Men underligt nog är motsvarande forskning om jorden nästan frånvarande från debatten om klimatförändringarna.

På torsdagen den 17 augusti meddelade astronomer en observation gällande en av vårt solsystems isjättar, Neptunus: Det verkar som om den azurblå planetens moln nästan har försvunnit.

Efter att ha studerat bilder tagna av planeten mellan åren 1994 och 2022, märkte teamet ett konstigt mönster som började framträda 2019. Runt planetens mellersta breddgrader tycktes molntäckningen börja blekna bort. Så småningom försvann alla synliga moln helt.

”Jag blev förvånad över hur snabbt molnen försvann på Neptunus”, säger Imke de Pater, professor emeritus i astronomi vid University of California, Berkeley och seniorförfattare till en studie om resultaten, i ett uttalande. ”Vi såg i princip molnaktiviteten sjunka inom några månader.”

Fascinerad av denna upptäckt bestämde sig de Pater och andra forskare att gräva djupare i frågan. Och de kom med en ganska fascinerande förklaring. Det är troligt, föreslår forskarteamet, att Neptunus moln är kopplade till hur vår sol beter sig under sin 11-åriga aktivitetscykel.

Solcykeln innebär i huvudsak hur vår sols magnetfält förändras över tiden – mer specifikt över 11 år.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Det våras för kärnkraften

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.