Svenska kyrkans nationella kansli skickade i slutet av november ut en promemoria till ett stort antal enheter inom kyrkan. Nya Tider har tagit del av dokumentet och kan nu avslöja att kansliet arbetar febrilt med att få till stånd en ändring av kyrkoordningen – ofta kallat Svenska kyrkans grundlag – redan före nästa kyrkoval.
Bakgrunden är en motion som lades fram till det första kyrkomöte som sammanträdde efter Alternativ för Sveriges inträde. Den var skriven av Jesper Eneroth, Socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet (tillika son till S-pampen Tomas Eneroth), och AFS största motståndare i valet. Inför valdagen sade Eneroth till den socialdemokratiska tidningen Aktuellt i Politiken att den stora faran inte är SD, utan AFS, och avsaknaden av en spärr.
– Nej, det är Alternativ för Sverige som vi ser försöker skapa sig en plattform för att nå ut med sin politik och eftersom det inte finns en fyraprocentsspärr som i riksdagsval så tror jag egentligen inte människor förstår hur oroade de borde vara för att de här krafterna ska få makt. Det är första gången vi möter den nya brun-blå högern på allvar i ett val.
Flera andra gruppledare skrev under motionen, bland annat från Centerpartiet, Borgerligt alternativ (Moderaternas grupp), Vänstern i Svenska kyrkan (Vänsterpartiets grupp) och den ännu mer kulturmarxistiska vänstergruppen Öppen kyrka för alla. Många kritiker fanns också, i synnerhet från de mindre nomineringsgrupperna, men motionen röstades till slut igenom med siffrorna 145 mot 95.
Förslag: två eller tre procent
Motionens förslag är att en procentspärr ska införas. Kyrkostyrelsen, motsvarande kyrkans regering, fick därefter i uppgift att återkomma med förslag på hur hög spärren ska vara och hur kyrkoordningen ska ändras.
Nu, drygt ett år senare, har detta presenterats i den aktuella promemorian.
Två förslag finns: antingen en spärr på två procent, eller på tre procent, av det totala antal röster som avlagts.
Oavsett vilken av de två spärrarna som kyrkomötet under nästa höst beslutar att införa, kommer ändringarna att träda i kraft redan 1 januari 2025, alltså före nästa kyrkoval som äger rum i september samma år.
Trots att inget förslag röstats igenom än, har Svenska kyrkan börjat utveckla sina system redan nu.
”För att nödvändiga förändringar i valresultatsystemet ska finna på plats till kyrkovalet 2025 krävs att systemutvecklingen påbörjas innan det att kyrkomötet fattat beslut om ändringar i kyrkoordningen”, skriver utredarna.
Officiellt andra argument
Officiellt är argumentet inte att stoppa Alternativ för Sverige, utan att alla nomineringsgrupper som väljs in också bör finnas företrädda i samtliga utskott i kyrkomötet (åtta stycken).
Att detta argument i praktiken bara är ett svepskäl är tydligt i utredningen, som visar att det även med en spärr kommer att vara flera små grupper som inte får tillräckligt många mandat för att kunna ingå i samtliga utskott. Därmed kommer den problematik, som man påstår sig vilja lösa, att råda även efter att en spärr införs. Man föreslår även att lokalt starka partier (som exempel nämns Kyrklig samverkan i Visby stift) utan något nationellt stöd ska kunna ta plats, trots att de då bara får in någon enstaka ledamot.
Att det är Alternativ för Sverige som kyrkomötet har problem med är tydligt. Idag har ledamöter från alla mindre kyrkogrupper – utom en – aktivt bjudits in till utskotten genom så kallade valtekniska samverkningar. Den enda grupp som inte får delta i utskotten är Alternativ för Sverige. Ingen annan grupp har velat ge upp någon av sina platser till dem och heller inte bjudit in dem som observatörer.
”En valteknisk samverkan möjliggör för även mindre nomineringsgrupper att få utskottsplaceringar. Vid det senaste kyrkovalet 2021 fanns alla grupper utom Alternativ för Sverige representerade i utskotten”, skriver kyrkan i sin promemoria.
Flera andra grupper drabbas
Men att konstruera ett valsystem som endast blir av med Alternativ för Sverige är inte möjligt. Därmed kommer även andra nomineringsgrupper att drabbas av den nya spärren.
Kyrkokansliet har presenterat två beräkningsmodeller utifrån det senaste kyrkovalet 2021, som visar att med en spärr på två procent skulle tre grupper åka ut: Himmel och Jord (HoJ), Alternativ för Sverige, och Liberalernas grupp Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK). Hela 34 000 väljare skulle bli orepresenterade.
En spärr på två procent skulle dock innebära betydligt större risk att AFS tar sig in igen, eftersom partiet fick 1,26 procent i förra valet. Den högre spärren på tre procent skulle sannolikt stänga dörren helt för partiet, men då skulle även ett fjärde parti åka ut (baserat på 2021 års resultat): Kristdemokraterna – och Miljöpartiet skulle ligga farligt nära spärren. Hela 60 000 väljare skulle bli orepresenterade.
Kan öka medlemsflykten
Att det skulle vara en sådan nackdel för kyrkomötets funktion att ha med ett antal mindre grupper, så som kyrkomötet påstår, är något som ifrågasätts av utredningen.
”Även om det vore optimalt att samtliga nomineringsgrupper finns företrädda i alla utskott finns det inga konkreta och/eller mätbara omständigheter som tyder på att kyrkomötet inte kunnat fullgöra sitt uppdrag på ett godtagbart sätt även om så inte varit fallet. Tvärtemot kan i stället framhållas att många av de mindre nomineringsgrupperna tar plats i såväl det förberedande arbetet med att skriva motioner som att tala i plenum.”
De lyfter även fram att kyrkomötet endast sammanträder en gång per år (i två sessioner), alltså några dagar, och därmed inte kan jämföras med någon kommun eller Sveriges riksdag.
Utredningen varnar för att införandet av en spärr kommer att leda till minskat valdeltagande och troligen även ökad medlemsflykt från kyrkan.
”Det finns en risk för att väljare som blir orepresenterade väljer att inte rösta nästa gång det är val på grund av att vederbörande känner att rösten inte leder till något. Det kan inte heller uteslutas att väljare som inte känner att de finner hemvist hos någon av de nomineringsgrupper som finns företrädda i kyrkomötet väljer att lämna kyrkan.”
Redan 2006, efter att SD tagit mandat i de två första kyrkovalen, föreslog en särskild demokratiutredning att en spärr skulle införas för att ”hindra främlingsfientliga eller andra mindre demokratiska nomineringsgrupper från att komma in i kyrkomötet”. Den gången infördes inte förslaget.
