Vissa anser att klorokin och hydroxiklorokin är mirakelbehandlingar för Covid-19, sjukdomen som coronaviruset ger, och som just nu förlamar planeten och dödar tusentals människor. Andra anser att detta är en förhastad slutsats, eller till och med kvacksalveri vad gäller dessa substanser. Detta är vad som i dagsläget är känt:
Klorokin är ett syntetiskt derivat av kinin som har ordinerats i årtionden mot malaria, en parasit som sprids av myggor. Klorokin marknadsförs under flera olika namn beroende på land och läkemedelsföretag: Nivaquine eller Resochin är två exempel.
Det finns ett derivat, hydroxiklorokin, med färre biverkningar, sålt i Frankrike under namnet Platnil. Det används mot systemisk lupus erythematosus (SLE) eller reumatoid artrit (RA).
Vad handlar då debatten om? I väntan på ett hypotetiskt vaccin, förmodligen inte tillgängligt förrän ytterligare ett år eller längre, testar forskare befintliga läkemedel och kombinationer av dessa för att hitta en behandling så snart som möjligt.
Jämfört med andra substanser har klorokin och hydroxiklorokin fördelen att de redan är tillgängliga, billiga och välkända. Redan före SARS-CoV-2-pandemin var deras antivirala egenskaper föremål för ett flertal studier, in vitro eller på djur och på olika virus.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
