VID KRASCHPLATSEN utanför byn al-Maqrun, knapp sju mil söder om Benghazi, finns inte mycket kvar av den rysktillverkade Mi-17 transporthelikoptern. Hårda strider pågår söder om byn där islamister ur Benghazis försvarbrigader (BDB) anfaller General Haftars styrkor söderifrån i ett försök att nå fram till sina vapenbröder inne i byn. Kraftiga luftanfall sedan helikoptern sköts ned ledde till att Haftars styrkor (LNA) kunde inta al-Maqrun den 20 juli efter att islamisterna från BDB tvingats retirera. Stillbild: PressTV

Helikopter nedskjuten – Franska elitsoldater bland de stupade

Efter nedskjutningen erkänner nu Frankrike att man har specialstyrkor i det våldsdrabbade landet, något Nya Tider rapporterade om redan för över fyra månader sedan. Libyen har befunnit sig i ett konstant tillstånd av kaos sedan islamister med hjälp av Nato slog sönder landet 2011. Mängder av rivaliserande fraktioner och deras olika miliser strider om makten. Islamiska staten har sedan etablerandet 2014 kraftigt stärkt sin närvaro, något som resulterat i att väst skickat in specialstyrkor och planerar för en större intervention. För en framgångsrik insats krävs dock libysk enighet.

Söndagen den 17 juli dödades tre franska soldater när deras helikopter sköts ned söder om Benghazi i östra Libyen. Uppgifter finns om att fransmännen var fallskärmsjägare och underofficerare samt att även jordanska militärer fanns bland de döda. Samtliga minst sex ombord omkom. Helikoptern tros vara en rysktillverkad Mi-17 ”Hip”, vilket är en förbättrad version av den kända transporthelikoptern Mi-8.

Det oljerika nordafrikanska landet har sedan Gaddafi störtades i oktober 2011 riskerat att falla sönder i de tre historiska delarna Tripolitanien med huvudstaden Tripoli i nordväst, Fezzanöknen med ökenstaden Sabha i sydväst och Cyrenaica med Benghazi i öst.

Motsättningarna är extra tydliga mellan de västra och östra delarna, där båda de två rivaliserande regeringarna i Tripoli och Tobruk sedan 2014 gör anspråk på att vara den enda legitima. Vid sidan av dessa finns två större islamistiska grupperingar, dels de med kopplingar till al-Qaida i företrädelsevis öst och IS som har kontroll över kustterritorium i främst de centrala delarna.

Det finns även många andra grupper, oftast islamistiska, och inte minst klanlojaliteter som ytterligare komplicerar situationen. De slåss mot varandra och även ibland inom grupperna. Allianser kan också skifta över tid. De olika fraktionerna och miliserna åtnjuter stöd från ett flertal olika utländska aktörer.

Paris tvingas erkänna närvaro

Libyens interrimsregering meddelade på tisdagen den 19 juli att islamister skjutit ned helikoptern och dagen efter tvingades Frankrike erkänna närvaron av specialstyrkor i Libyen, vilket Nya Tider redan tidigare rapporterat om. Vi skrev bland annat i NyT v.11/2016 troligen som enda tidning i Sverige att ”15 franska experter på special­operationer har varit i Benghazi sedan december för att hjälpa libyska styrkor i insatser mot extremister”.

PROTESTER I LIBYEN. ”Ingen fransk intervention”, står det på banderollen. Våra källor i regionen anger att protesterna anordnas och leds diskret av Muslimska brödraskapet. Något som de även menar var fallet med det ”folkliga” motståndet mot den misslyckade militärkuppen i Turkiet natten mellan den 15 och 16 juli, där skäggiga män talandes i mobiltelefon sågs skrika, gestikulera och hetsa de växande folkmassorna som inledningsvis närmast uteslutande bestod av islamister. Något som även kunde noteras i Libyen. Se mannen i röd inringning. Stillbild: RT, markering Nya Tider
PROTESTER I LIBYEN. ”Ingen fransk intervention”, står det på banderollen. Våra källor i regionen anger att protesterna anordnas och leds diskret av Muslimska brödraskapet. Något som de även menar var fallet med det ”folkliga” motståndet mot den misslyckade militärkuppen i Turkiet natten mellan den 15 och 16 juli, där skäggiga män talandes i mobiltelefon sågs skrika, gestikulera och hetsa de växande folkmassorna som inledningsvis närmast uteslutande bestod av islamister. Något som även kunde noteras i Libyen. Se mannen i röd inringning. Stillbild: RT, markering Nya Tider

Deras roll är att bygga upp lokala kontaktnät, samla underrättelseinformation, peka ut mål för luftinsatser, fungera som rådgivare och förbereda en större intervention. Vi har tidigare även påvisat att västerländska specialstyrkor från USA, Storbritannien och Italien opererar i Libyen.

Washington tvingades erkänna sina kommandosoldaters närvaro efter att två skadats i maj. Hemlighållandet handlar inte bara om militära hänsyn utan att det bryter mot internationell lag att intervenera utan en suverän nations medgivande eller FN-mandat. USA:s president Barack Obama har också flera gånger lovat krigströtta amerikaner ”no boots on the ground” (inga kängor på marken). Ett skämt i militära kretsar är att han håller sitt löfte eftersom specialstyrkorna bär gymnastikskor, vilket i verkligheten är en sanning med modifikation.

Frankrike har tidigare officiellt bara tillkännagett flygspaning över Libyen, trots att det finns mängder av trovärdiga rapporter att man genomfört flera flyganfall sedan åtminstone förra året. Nya Tiders militära källor meddelar att Frankrike svarade med flyganfall både direkt efter förlusten av fallskärmsjägarna och efter att den offentliggjordes den 20 juli.

Frankrike har även militär närvaro i norra Niger, strax söder om gränsen mot Libyen.

En hund begraven

– Just nu genomför vi farliga under­rättelseoperationer [i Libyen], sade Frankrikes president François Hollande i ett tal. Han fortsatte med att kalla det inträffade ”en olycka”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

Irländare brände ned asylboende – dagen före öppning

🟠 UTRIKES I höstas skakades Irlands politiker av våldsamma nationalistiska upplopp i protest mot flera grova brott som invandrare begått. Ilskan hos det irländska folket har fortsatt att vara hög, och tidigare i år vann folket en jordskredsseger mot etablissemanget i en folkomröstning som handlade om att stryka konservativa formuleringar från grundlagen.

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

Politiker döms till fängelse för skämtbilder – som andra spred

🟠 UTRIKES Den belgiske politikern Dries Van Langenhove från Vlaams Belang har dömts till höga böter på 160 000 kronor och fängelse i ett år för ”hatbrott”. Hans civilrättsliga rättigheter dras dessutom in i tio år, vilket ska hindra honom från att ställa upp i framtida val. Detta efter att andra individer lagt upp ”rasistiska skämtbilder” i en chattgrupp han påstås ha startat.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.