Signalen från de italienska och Nato-ledda styrkorna är uppenbar. Det är inget mysterium att de italienska, franska, grekiska och cypriotiska försvarsmakternas manövrar i territorialvattnen runt ön också har innebörden av en varning till Turkiet, eftersom den italienska flottan själv nämner, i sitt pressmeddelande, «aktiviteter, närvaro och övervakning av havsområden, i enlighet med internationell rätt och för att skydda nationella intressen”.
Det är ett kortfattat men vältaligt uttalande eftersom det i teorin är ett allierat lands territorialvatten, omgivet av Italiens kommersiella och strategiska samarbetspartners. Trots detta skickas fartyg i en ständig ström för att övervaka just denna sjöfartssektor.
Insatsen baseras på två behov. Den första är att övervaka vattnen i det område där det italienska oljebolaget Eni är verksamt, med tanke på att gasen från den cypriotiska havsbotten är oerhört viktig för italienska nationella intressen.
Men det beror framför allt på ett behov av att stävja Turkiets aktiviteter, som under en tid har pågått i cypriotiska vatten. Och östra Medelhavet kommer sannolikt att hetta till när som helst, med tanke på att den turkiske presidenten Erdoğan inte anstränger sig för att dölja sin ambition att utöka sitt lands sjögränser. Detta bekräftades också av den överenskommelse som nåddes mellan Ankara och Tripoli om den nya gränsen för respektive exklusiva ekonomiska zoner.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
