År 1648 plundrade svenska armén, ledd av Hans Christoph von Königsmarck, Prag på dess konstskatter och förde med sig en stor samling målningar och skulpturer till Sverige. Vad dessa soldater sannolikt inte hade i tankarna var att detta krigsbyte en dag skulle ställas ut och beskådas av allmänheten. Krigsbytet från Prag utgör nämligen en del av de konstverk som idag finns att beundra i det rödmålade rum där målningar och skulpturer från renässansen står utställda. Konstskatterna från Prag är en påtaglig påminnelse om den tid då Sverige var en framstående stormakt. På så vis kan man komma nära en del av svenska historien på Nationalmuseum.
Dock är det inte bara krigsbyten man kan finna här utan även målningar från olika samlingar samt verk av mästare som Rembrandt Harmenszoon van Rijn, Anders Zorn, Carl Larsson, Alexander Roslin och David Klöcker Ehrenstrahl.
Målning av Gustaf Lundberg, daterad 1761/Wikimedia Commons
Frågan är dock om Nationalmuseum hade kunnat visa upp lika många imponerande konstverk om inte Königsmarck gjort valet att plundra Prag, om inte Carl Gustaf Tessin besökt Parissalongen och om Gustaf III inte tyckt så mycket om just Rembrandts målningar.
Att samla konst
Att några personer i svenska historien samlade konst kan tyckas verka vara irrelevant, men faktum är att deras samlande kom att bli en betydande del av Nationalmuseums historia. Museets äldsta samlingar är från Gustaf Vasas tid. Att samla konstverk som målningar, skulpturer, bystbilder och statyetter var huvudsakligen ett uttryck för både status, makt och bildning, inte minst under den svenska stormaktstiden. I boken Nationalmuseum 1792-1992 skriver Per Bjurström att Gustaf II Adolf var den ”som för svenskt vidkommande introducerade konstvärv genom erövring”. När denne kung och hans armé erövrade München i maj 1632 plundrade de, enligt Bjurström, ”systematiskt såväl bibliotek som konstkammare”. Flera målningar togs, bland annat Lucas Cranach d.ä:s berömda målning Det omaka paret eller betalningen, som idag går att beskåda i renässanskonstens rum på Nationalmuseum där verket ställts ut tillsammans med krigsbytena från Prag.
Konstverk förvärvades dock inte enbart genom krig och erövringar på 1600-talet utan även genom kunglig byteshandel och inköp. Detta resulterade i en mycket omfattande samling konstverk på de kungliga slotten som, enligt Bjurström, inventerades år 1650 av anledningen att Kristina ville ”få ordning på sina tillhörigheter”.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
