Från och med nästa år kan en ny, fördubblad skatt på plastpåsar införas. Om skatten införs så innebär det att plastpåsar av standardmodell, som sådana som erbjuds i handeln för att packa och bära varor, kommer att beskattas med tre kronor per påse och att tunnare plastpåsar som fruktpåsar, kan skattas med 30 öre per påse. Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten. Påsar som till exempel soppåsar och fryspåsar omfattas inte heller av skatten. Förslaget finns med i Januariavtalet och står nu under lagrådsremiss som en del av det budgetsamarbete som finns mellan regeringspartierna, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.
Målsättningen är att Sverige skall uppnå EU:s mål om maximalt 40 plastkassar per person och år. I nuläget använder vi 102 plastkassar per person och år, något som minskat med 11 procent från föregående år.
– Vi står inför ett akut miljöproblem där människors hälsa och djurs överlevnad står på spel. Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster vilket är en katastrof. En skatt kan hjälpa till att styra mot att antalet plastpåsar som hamnar i naturen minskar, säger finansmarknadsminister Per Bolund i pressmeddelandet.
Plastpåsarna vi använder i landet motsvarar 11 500 ton plast varje år. Det låter mycket men skall sättas i relation till att vi använder 1 747 000 ton plast årligen i Sverige. Bara pantflaskor i sig ligger på 25 000 ton årligen.
Konsumenterna betalar – skapar samtidigt en svart marknad
Enligt förslaget är den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastbärkassar från utlandet skattskyldig. Men detta innebär att dels att kostnaderna enbart kommer att föras över till kunderna, där priserna redan ”klimatkompenseras” av företag som kommit på att de kan ta ett par extra kronor per påse. För en vanlig plastpåse man får i en matbutik kan det röra sig om sju kronor.
I nuläget lägger de flesta butiker redan på en kraftig marginal på påsarna som säljs. För en hyfsat stor butik kostar en påse runt 60-70 öre, inräknat hanteringskostnader innan den kommer ut i butiken. Påslaget ligger då ofta runt 400 procent. Dagligvaruhandeln gör, enligt en uträkning som SVT gjort, en vinst på 431 000 000 kr per år på just plastpåsar.
Axfood, som är en av de större aktörerna inom detaljhandeln med kedjorna Willys, Hemköp och Prisextra, säljer ungefär 75 miljoner påsar per år till egenägda butiker. En vinst på närmare 75-80 miljoner kronor.
Med den nya skatten kan affärer som undviker skattade produkter se en marginalvinst på över det dubbla. För många handlare kommer det uppstå ett starkt incitament för att försöka undvika skatten samtidigt som man bibehåller de höga priserna på plastpåsar eftersom dessa plötsligt får ett stort värde sett till deras priser i utlandet. Om skatten införs finns det med andra ord en stor risk att man skapar en ny marknad med stora förtjänstmöjligheter för den oseriösa aktören där man kan omvandla billiga plastpåsar till figurativt guld.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.