Plastpåse i havet. Foto: Naturskyddsföreningen

Förslaget på ny skatt på plastpåsar ger få miljöeffekter

Plastpåsar som kostar sju kronor styck är en trolig effekt av en ny skatt som kan införas nästa år och som står under lagrådremiss nu. Förslaget kan generera nästan tre miljarder kronor i skatteintäkter till den allt mer ansträngda svenska ekonomin. Men miljöeffekterna kommer att utebli och det är som vanligt svenskarna som skall betala kalaset.

Från och med nästa år kan en ny, fördubblad skatt på plastpåsar införas. Om skatten införs så innebär det att plastpåsar av standardmodell, som sådana som erbjuds i handeln för att packa och bära varor, kommer att beskattas med tre kronor per påse och att tunnare plastpåsar som fruktpåsar, kan skattas med 30 öre per påse. Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten. Påsar som till exempel soppåsar och fryspåsar omfattas inte heller av skatten. Förslaget finns med i Januariavtalet och står nu under lagrådsremiss som en del av det budgetsamarbete som finns mellan regeringspartierna, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Avfall och energiåtervinning av samtlig plast i Sverige. Illustration: Naturvårdsverket

Målsättningen är att Sverige skall uppnå EU:s mål om maximalt 40 plastkassar per person och år. I nuläget använder vi 102 plastkassar per person och år, något som minskat med 11 procent från föregående år.

– Vi står inför ett akut miljöproblem där människors hälsa och djurs överlevnad står på spel. Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster vilket är en katastrof. En skatt kan hjälpa till att styra mot att antalet plastpåsar som hamnar i naturen minskar, säger finansmarknadsminister Per Bolund i pressmeddelandet.

Plastpåsarna vi använder i landet motsvarar 11 500 ton plast varje år. Det låter mycket men skall sättas i relation till att vi använder 1 747 000 ton plast årligen i Sverige. Bara pantflaskor i sig ligger på 25 000 ton årligen.

Konsumenterna betalar – skapar samtidigt en svart marknad

Enligt förslaget är den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastbärkassar från utlandet skattskyldig. Men detta innebär att dels att kostnaderna enbart kommer att föras över till kunderna, där priserna redan ”klimatkompenseras” av företag som kommit på att de kan ta ett par extra kronor per påse. För en vanlig plastpåse man får i en matbutik kan det röra sig om sju kronor.

I nuläget lägger de flesta butiker redan på en kraftig marginal på påsarna som säljs. För en hyfsat stor butik kostar en påse runt 60-70 öre, inräknat hanteringskostnader innan den kommer ut i butiken. Påslaget ligger då ofta runt 400 procent. Dagligvaruhandeln gör, enligt en uträkning som SVT gjort, en vinst på 431 000 000 kr per år på just plastpåsar.

Vattenströmmar som för med sig havsskräp till bohuskusten. Illustration: Håll Sverige Rent

 

Axfood, som är en av de större aktörerna inom detaljhandeln med kedjorna Willys, Hemköp och Prisextra, säljer ungefär 75 miljoner påsar per år till egenägda butiker. En vinst på närmare 75-80 miljoner kronor.

Med den nya skatten kan affärer som undviker skattade produkter se en marginalvinst på över det dubbla. För många handlare kommer det uppstå ett starkt incitament för att försöka undvika skatten samtidigt som man bibehåller de höga priserna på plastpåsar eftersom dessa plötsligt får ett stort värde sett till deras priser i utlandet. Om skatten införs finns det med andra ord en stor risk att man skapar en ny marknad med stora förtjänstmöjligheter för den oseriösa aktören där man kan omvandla billiga plastpåsar till figurativt guld.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Lobbyist blir kommissionär för utvidgning

Lobbyist blir kommissionär för utvidgning

🟠 INRIKES Att utvidgning diskuterades så pass mycket på mötet i Finland är ingen slump. Ursula von der Leyen har anfört att utvidgning är ”nästa steg” i det europeiska projektet, och frågan är högst upp på den nya kommissionens agenda. Nu blir en slovensk kvinna, som arbetat för lobbyjätten Kreab, ansvarig kommissionär för utvidgning.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Drömmen om ett annat USA

🟠 BOKRECENSION Det är lätt att tro att styrande eliter alltid är konservativa. De sitter ju redan på pengarna och makten, så varför skulle de vilja ändra något? Men nuförtiden har vi utopistiska makteliter som försöker genomföra radikala förändringar. Det går inte att ta miste på deras hybris. Eliternas uppror och sveket mot demokratin av den amerikanske historikern Christopher Lasch handlar om detta, och om flera angränsande ämnen. Den kom första gången 1995. Boken har fortsatt väckt intresse och debatt, så nu kommer den i nyutgåva. För dig som vill sätta dig in i en alternativ syn på hur USA skulle kunna vara är detta en intressant bok.

Sagerska palatset

🟠 KULTUR När Sveriges regeringschef vecklade ut Prideflaggor på balkonger till det officiella residenset, som också innehåller hans tjänstebostad, roterade nog Vera Sager i sin grav. Det eleganta stadspalatset, en gång tillhörande paret Vera och Leo Sager, var en symbol för en utsökt elegans, traditioner och europeisk savoir-vivre. Men vad har det blivit av denna tradition?

Naturreservat – Vår värdefulla natur

🟠 KULTUR Tänk om den gamla eken vid stigen kunde tala. Den skulle kunna berätta om allt som tilldragit sig i dess närhet. Den skulle berätta om strålande sol och torka, oväder och stormar, boskap och människor som vistats i dess närhet och varit en del av historiens gång. Naturen är vår historia, vår nutid och framtid. Den är livsnödvändig och måste vårdas och skyddas för kommande generationer. Därför är naturreservaten så betydelsefulla!

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den röda granitön i sundet

🟠 HISTORIA Mitt i Kalmarsund kan man se en kupolliknande silhuett sticka upp ur vattnet. På långt avstånd kan denna kupol se blåaktig ut. Denna kupol är granitön Blå Jungfrun som, sedan 1926, varit en av Sveriges nationalparker. Här finns tallskog, fladdermöss och skogsharar samt stenar som man helst aldrig ska ta med sig från ön.

Hur Hollywood lärde sig tala

🟠 HISTORIA Musikalfilmen utvecklades ur scenmusikalen, som i sin tur har ett ursprung som kan spåras tillbaka till antikens Grekland. Musikalens historia är med andra ord längre än vad man först kan tro. Handlingarna och stilarna har varierat väldigt mycket genom åren, men den röda tråden som löper genom musikalerna är densamma.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.