Plastpåse i havet. Foto: Naturskyddsföreningen

Förslaget på ny skatt på plastpåsar ger få miljöeffekter

Plastpåsar som kostar sju kronor styck är en trolig effekt av en ny skatt som kan införas nästa år och som står under lagrådremiss nu. Förslaget kan generera nästan tre miljarder kronor i skatteintäkter till den allt mer ansträngda svenska ekonomin. Men miljöeffekterna kommer att utebli och det är som vanligt svenskarna som skall betala kalaset.

Från och med nästa år kan en ny, fördubblad skatt på plastpåsar införas. Om skatten införs så innebär det att plastpåsar av standardmodell, som sådana som erbjuds i handeln för att packa och bära varor, kommer att beskattas med tre kronor per påse och att tunnare plastpåsar som fruktpåsar, kan skattas med 30 öre per påse. Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten. Påsar som till exempel soppåsar och fryspåsar omfattas inte heller av skatten. Förslaget finns med i Januariavtalet och står nu under lagrådsremiss som en del av det budgetsamarbete som finns mellan regeringspartierna, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Avfall och energiåtervinning av samtlig plast i Sverige. Illustration: Naturvårdsverket

Målsättningen är att Sverige skall uppnå EU:s mål om maximalt 40 plastkassar per person och år. I nuläget använder vi 102 plastkassar per person och år, något som minskat med 11 procent från föregående år.

– Vi står inför ett akut miljöproblem där människors hälsa och djurs överlevnad står på spel. Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster vilket är en katastrof. En skatt kan hjälpa till att styra mot att antalet plastpåsar som hamnar i naturen minskar, säger finansmarknadsminister Per Bolund i pressmeddelandet.

Plastpåsarna vi använder i landet motsvarar 11 500 ton plast varje år. Det låter mycket men skall sättas i relation till att vi använder 1 747 000 ton plast årligen i Sverige. Bara pantflaskor i sig ligger på 25 000 ton årligen.

Konsumenterna betalar – skapar samtidigt en svart marknad

Enligt förslaget är den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastbärkassar från utlandet skattskyldig. Men detta innebär att dels att kostnaderna enbart kommer att föras över till kunderna, där priserna redan ”klimatkompenseras” av företag som kommit på att de kan ta ett par extra kronor per påse. För en vanlig plastpåse man får i en matbutik kan det röra sig om sju kronor.

I nuläget lägger de flesta butiker redan på en kraftig marginal på påsarna som säljs. För en hyfsat stor butik kostar en påse runt 60-70 öre, inräknat hanteringskostnader innan den kommer ut i butiken. Påslaget ligger då ofta runt 400 procent. Dagligvaruhandeln gör, enligt en uträkning som SVT gjort, en vinst på 431 000 000 kr per år på just plastpåsar.

Vattenströmmar som för med sig havsskräp till bohuskusten. Illustration: Håll Sverige Rent

 

Axfood, som är en av de större aktörerna inom detaljhandeln med kedjorna Willys, Hemköp och Prisextra, säljer ungefär 75 miljoner påsar per år till egenägda butiker. En vinst på närmare 75-80 miljoner kronor.

Med den nya skatten kan affärer som undviker skattade produkter se en marginalvinst på över det dubbla. För många handlare kommer det uppstå ett starkt incitament för att försöka undvika skatten samtidigt som man bibehåller de höga priserna på plastpåsar eftersom dessa plötsligt får ett stort värde sett till deras priser i utlandet. Om skatten införs finns det med andra ord en stor risk att man skapar en ny marknad med stora förtjänstmöjligheter för den oseriösa aktören där man kan omvandla billiga plastpåsar till figurativt guld.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

När konsten talar fritt: Förnimmelsen – Jüri Linas nya film väcker kraften inom oss själva

🟠 RECENSION Den oppositionelle regissören Jüri Linas film Förnimmelsen hade nyligen premiär. Filmen är ovanlig på så sätt att det endast är bilder och musik utan berättarröst, en konstnärlig framställning där betraktaren får lägga pusslet. Det handlar om kontroll över människan, både nu och förr. Trots många bittra öden, bland annat förintelsen av hela folk med framkallade svältkatastrofer och giftiga ämnen, är grundklangen positiv och visar oss den kraft som bor i var och en av oss.

Bävern – Den makalöse byggmästaren

🟠 KULTUR En grupp vandrare är på väg genom de sörmländska skogarna. Då de närmar sig ett vattendrag får de se trädstammar och grenar som ligger huller om buller vid stranden. En av vandrarna konstaterar att här har en något underlig trädavverkning ägt rum. När de kommer närmare förstår de vad det rör sig om. Här har bävrar arbetat flitigt och byggt en hydda.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den viktiga apokryfen

🟠 HISTORIA Alla vet att det finns fyra kanoniska evangelier. Dessa finns i Nya testamentet, som är en del av Bibeln. Det är allmänt känt. Men den kristna konsten och berättartraditionen är en viktigare del av inte bara Sveriges, utan övriga Europas, kulturhistoria än vad många inser. Det finns en kristen apokryf som har varit särskilt betydelsefull för kristen konst och tradition, nämligen Jakobs protevangelium.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.