Plastpåse i havet. Foto: Naturskyddsföreningen

Förslaget på ny skatt på plastpåsar ger få miljöeffekter

Plastpåsar som kostar sju kronor styck är en trolig effekt av en ny skatt som kan införas nästa år och som står under lagrådremiss nu. Förslaget kan generera nästan tre miljarder kronor i skatteintäkter till den allt mer ansträngda svenska ekonomin. Men miljöeffekterna kommer att utebli och det är som vanligt svenskarna som skall betala kalaset.

Från och med nästa år kan en ny, fördubblad skatt på plastpåsar införas. Om skatten införs så innebär det att plastpåsar av standardmodell, som sådana som erbjuds i handeln för att packa och bära varor, kommer att beskattas med tre kronor per påse och att tunnare plastpåsar som fruktpåsar, kan skattas med 30 öre per påse. Plastbärkassar som är avsedda att användas flertalet gånger omfattas inte av skatten. Påsar som till exempel soppåsar och fryspåsar omfattas inte heller av skatten. Förslaget finns med i Januariavtalet och står nu under lagrådsremiss som en del av det budgetsamarbete som finns mellan regeringspartierna, skriver Finansdepartementet i ett pressmeddelande.

Avfall och energiåtervinning av samtlig plast i Sverige. Illustration: Naturvårdsverket

Målsättningen är att Sverige skall uppnå EU:s mål om maximalt 40 plastkassar per person och år. I nuläget använder vi 102 plastkassar per person och år, något som minskat med 11 procent från föregående år.

– Vi står inför ett akut miljöproblem där människors hälsa och djurs överlevnad står på spel. Miljoner djur får varje år i sig plastpåsar och mikroplaster vilket är en katastrof. En skatt kan hjälpa till att styra mot att antalet plastpåsar som hamnar i naturen minskar, säger finansmarknadsminister Per Bolund i pressmeddelandet.

Plastpåsarna vi använder i landet motsvarar 11 500 ton plast varje år. Det låter mycket men skall sättas i relation till att vi använder 1 747 000 ton plast årligen i Sverige. Bara pantflaskor i sig ligger på 25 000 ton årligen.

Konsumenterna betalar – skapar samtidigt en svart marknad

Enligt förslaget är den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller importerar plastbärkassar från utlandet skattskyldig. Men detta innebär att dels att kostnaderna enbart kommer att föras över till kunderna, där priserna redan ”klimatkompenseras” av företag som kommit på att de kan ta ett par extra kronor per påse. För en vanlig plastpåse man får i en matbutik kan det röra sig om sju kronor.

I nuläget lägger de flesta butiker redan på en kraftig marginal på påsarna som säljs. För en hyfsat stor butik kostar en påse runt 60-70 öre, inräknat hanteringskostnader innan den kommer ut i butiken. Påslaget ligger då ofta runt 400 procent. Dagligvaruhandeln gör, enligt en uträkning som SVT gjort, en vinst på 431 000 000 kr per år på just plastpåsar.

Vattenströmmar som för med sig havsskräp till bohuskusten. Illustration: Håll Sverige Rent

 

Axfood, som är en av de större aktörerna inom detaljhandeln med kedjorna Willys, Hemköp och Prisextra, säljer ungefär 75 miljoner påsar per år till egenägda butiker. En vinst på närmare 75-80 miljoner kronor.

Med den nya skatten kan affärer som undviker skattade produkter se en marginalvinst på över det dubbla. För många handlare kommer det uppstå ett starkt incitament för att försöka undvika skatten samtidigt som man bibehåller de höga priserna på plastpåsar eftersom dessa plötsligt får ett stort värde sett till deras priser i utlandet. Om skatten införs finns det med andra ord en stor risk att man skapar en ny marknad med stora förtjänstmöjligheter för den oseriösa aktören där man kan omvandla billiga plastpåsar till figurativt guld.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Sverige efter 1945, sett från Skåne

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Släck Flamman i Malmö!

Släck Flamman i Malmö!

🟠 KRÖNIKA Organisationen Flamman i Malmö är ett ”socialt förebyggande centrum” som bland annat jobbat med en avhopparverksamhet för IS-återvändare. 2023 fick de över 26 miljoner kronor i bidrag från Malmö stad och olika statliga myndigheter.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Romantikens konstnärliga genombrott

🟠 KULTUR Nationalmuseum visade fram till nyligen Romantiken – ett sätt att se. Det var en imponerande utställning med ett brett grepp över den period under 1800-talet som kommit att ges detta namn. Ämnet tycks ligga i tiden, vilket framgår av att det internationellt pågår, har pågått och kommer att pågå flera utställningar på samma tema.

Den eldrökta

🟠 KULTUR Magnus Stenlund höll den 28 november boksläpp, arrangerat av Frihetsnytt, för den historiska äventyrsberättelsen Den eldrökta. ”Förhistorisk” kanske är en exaktare beskrivning. Berättelsen är givetvis fiktiv men väl förankrad i vad vi kan veta om vår förhistoria, i synnerhet för oss med rötter vid Mälaren och Uppland.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.