Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har hamnat i blåsväder efter det att regeringen beslutat att inte stoppa den automatiska höjningen av energiskatten på el, som av de flesta bedömare ses som en skadlig skatt i det läge vi nu befinner oss i med en fortsatt hög, men sjunkande inflation. Regeringen uppger dessutom elektrifieringen av Sverige som ett prioriterat mål, och att höja skatten på el motverkar uppenbart denna ambition. Foto: Teknikföretagen, Kristian Pohl/Regeringskansliet
Ebba Busch (KD), energi- och näringsminister, har hamnat i blåsväder efter det att regeringen beslutat att inte stoppa den automatiska höjningen av energiskatten på el, som av de flesta bedömare ses som en skadlig skatt i det läge vi nu befinner oss i med en fortsatt hög, men sjunkande inflation. Regeringen uppger dessutom elektrifieringen av Sverige som ett prioriterat mål, och att höja skatten på el motverkar uppenbart denna ambition. Foto: Teknikföretagen, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Energiskatten höjs med 9,2 procent – trots löfte om pausad automatik

EKONOMI
900 kronor per år i högre skatt på elen för en genomsnittlig villaägare. Det blir resultatet av att regeringen inte beslutade att avskaffa eller pausa den automatiska höjningsmekanismen, vilket man tidigare aviserat att göra. Beslutet om att låta indexeringen slå igenom fullt ut kom som en stor överraskning, och många har både förvånats och upprörts av kovändningen.

En kovändning utan förklaring

Automatiska höjningar av skatten, i takt med inflationen, är en populär ordning för staten för att säkra värdet på skatte­intäkterna för de skatter som inte definieras som en procentsats, utan som en fast summa. Problemet är att ett sådant skatterace också pressar upp den allmänna inflationen och på sikt även ytterligare skattehöjningar på de områden där metoden tillämpas. Eftersom lönerna inte är inflationsskyddade, innebär metoden också en automatisk höjning av skattetrycket.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Skatteverket kommer att samla in cirka 13,2 miljarder kronor i skatt mindre på grund av sänkt skatt till låginkomsttagare och pensionärer. Genom att inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknar man med att få in 12,3 miljarder kronor extra. Totalt sett avser regeringen att minska skattetrycket, vilket går på tvärs emot oppositionspartiernas förslag. Foto: Skattebetalarna

Regeringens budgetförslag: skatterna, statsskulden och kostnader för EU

🟠 EKONOMI Skatteförslagen i regeringens budgetproposition presenteras på lite drygt 90 sidor i budgetens finansplan. Förändringarna i skattepolitiken är dock marginella från år till år och de paradigmskiftande åtgärderna som aviserats ger inga stora utslag på skatteområdet i regeringens budgetförslag, utan är till stor del begravda i långsamt arbetande utredningar. Skattesystemets principer gör också budgetdokumenten något svåröverskådliga, när skatter räknas in för att sedan tas bort med skattereduktioner.

Konkurserna ökar – inflation, räntor och en svag krona driver utvecklingen

Konkurserna ökar – inflation, räntor och en svag krona driver utvecklingen

🟠 EKONOMI. Bakom Sveriges sjunkande BNP (se NyT v.32/2023) ligger många olika faktorer som oroar prognosmakare och finansiella bedömare. Det är dock de verkliga företagen som står i fokus och måste hantera situationen, på liv och död. I Upplysningscentralens, UC, statistik över verkliga konkurser för juli och årets första 7 månader, jämfört med 2022, har konkurserna nu börjat öka kraftigt i nästan hela landet och i samtliga redovisade branscher. Man säger att vi nu har den högsta konkursnivån på 10 år.

Läs även:

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

🟠 EKONOMI Ett högre tryck på att stärka kontanternas ställning pekar på ett tydligare fokus på att ett mer realistiskt krismedvetande växer fram. En push för kontanternas vara presenterades av vice riksbankschef Aino Bunge vid ett seminarium anordnat av Riksbanken den 25 april. Riksban¬ken offentliggjorde den 5 juni att man kommer att öppna ytterligare ett kontanthanteringskon¬tor 2025. Verksamheten riktas till värdebolag och banker.

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

🟠 EKONOMI BRICS utvidgning ser ut att fortsätta, trots att två av de tidigare inbjudna länderna dragit tillbaka eller inte fullföljt sina anslutningar 2023. Strategin att fjärma sig från US-dollar fortsätter att spridas och flera länder står på kö för att ansluta sig till BRICS. Argentinas avhopp och Saudiarabiens tystnad påverkar inte intrycket av att BRICS är en faktor att räkna med.

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

🟠 EKONOMI De ekonomiska förutsättningarna drar åt olika håll, när Riksbanken efter två år började sänka räntenivån igen vid sitt penningpolitiska möte den 7 maj. Pressen på Riksbanken att sänka räntan var stor från de stora bankerna och finansiella instituten, när marknaden för nya lån börjat svikta påtagligt både för hushållen och inom företagssektorn. De mest påstridiga krafterna ville att Riksbanken skulle avisera upp till sex eller åtta räntesänkningar redan i år, för att komma ner till styrräntans målnivå, 2 procent.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Det mystiska folket

🟠 HISTORIA Alla känner till romarna och Romarriket. Däremot är etruskerna, vars civilisation föregick romarnas, inte ens hälften så kända. En mycket sannolik orsak till att etruskerna till stor del är ett mysterium idag är att många av deras egna skrifter inte bevarades. Däremot har deras gravfynd och konst bevarats och arkeologiska upptäckter görs än idag.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.