Dragan Lukač, i dag Republika Srpskas inrikesminister, är serb och har haft flera olika poster vid Inrikessekretariatet för Socialistiska republiken Bosnien och Herzegovina, Centret för säkerhetstjänst i Sarajevo (CSS) och CSS Bihać. Han föddes 1968 i Krnjeuša, som ligger i kommunen Bosanski Petrovac. Under kriget i början av 1990-talet förde han befäl över polisiära specialenheter och sårades flera gånger. Som resultat fick han ett flertal utmärkelser, bland annat Miloš Obilić-medaljen för tapperhet och Karađorđe-ordens stjärna för framgångsrik befälsutövning. Under sin karriär i polisens tjänst befordrades han till överstes grad och har också tjänstgjort som chef för kommunpolisen i Banjaluka stad. Efter en attack mot polisstationen i Zvornik i april förra året har han varit en stark förespråkare för preventiva åtgärder mot potentiella muslimska terrorister i Republika Srpska. Han är gift och har fyra barn. Foto: Nya Tider

Nya Tider intervjuar Republika Srpskas inrikesminister: Det finns ett ”vitt al-Qaida”

Republika Srpskas inrikesminister Dragan Lukač betonar att den nyligen genomförda folkomröstningen om en nationaldag för enklaven inte ska ses som ett steg mot självständighet, eftersom han är mycket medveten om att en sådan handling skulle kunna leda till ännu ett krig. I en intervju med Nya Tider poängterar han att varje nation har sin nationaldag, och att Republika Srpska därför också bör ha en. Han menar vidare att det finns ett ”vitt al-Qaida”, som består av bosnier som ser ut som européer, men samtidigt är muslimska jihadister.

NyT: Före folkomröstningen varnade medier för ett terrorhot mot Republika Srpska. Folkomröstningen gick lugnt tillväga, men finns det en verklig fara under de kommande kommunalvalen? Hur ser det allmänna säkerhetsläget ut?

– Säkerhetsläget i Republika Srpska är stabilt och tillfredsställande. När det gäller folkomröstningen, var spänningen över hela Bosnien-Hercegovina på den högsta nivån dagen före. Bosniaker i Bosnisk-kroatiska federationen gjorde uttalanden om att folkomröstningen skulle syfta till Republika Srpskas utbrytning, vilket var helt osant och aldrig hade hävdats av republikens företrädare. Vi är ytterst medvetna om att en utbrytning av Republika Srpska på detta sätt troligen skulle leda till ett nytt krig och det är något som ingen i min mening behöver. Vi har alla fått nog av kriget och de förluster som båda sidor led.

Jag tror dock att många har varit medvetna om möjligheten att vissa radikala kretsar, och med det menar jag islamiska radikala grupper, kunde ha utnyttjat denna spänning. Det är känt att över 60 para-jamiyas [muslimska föreningar som samlas utanför officiella strukturer] finns i den wahhabitiska gemenskapen inom Bosnisk-kroatiska federationens gränser. Dessa para-jamiyas står inte under landets islamiska samfunds kontroll och lyder inte under Bosnien-Hercegovinas lagar, utan lever enligt sina egna regler.

NyT: Vad är din kommentar till uppgifterna som sprids i media om ett så kallat “vitt Al-Qaida” som ska finnas i Bosnien, som samarbetar med radikala islamiska grupper i EU och kan kopplas till framför allt senare tids terrordåd?

– Vi måste gå tillbaka till rötterna, det vill säga fientligheterna på Bosnien-Hercegovinas mark [under början av 1990-talet], då landets muslimska myndigheter gjorde det möjligt för jihadister från arabländer att komma hit. Tusentals av dessa fanns i Bosnien-Hercegovina och tjänstgjorde i landets muslimska armé. Många av dem högg huvudena av serbiska krigsfångar på samma sätt som de nu gör i Syrien och Irak.

Dessa jihadister finns fortfarande i Bosnien-Hercegovina. Under kriget smittades många människor här av sjukdomen radikal islam. Nu anses dessa vara del av någon sorts ”vitt Al-Qaida”, vars medlemmar inte ser ut som araber, utan som européer. De kan lätt resa runt i Europa utan att dra någon uppmärksamhet till sig.

NyT: Hur bedömer du riskerna för Europa i efterdyningarna av senare tids terrordåd och inflödet av migranter från Mellanöstern? Har detta ökat risken i stort?

– När det gäller inflödet, var det intensivt förra året, men är mindre i år efter att Ungern har stängt sin gräns och Kroatien försöker stänga sin. Följden är att en betydande del av migranterna blev kvar i läger i Serbien medan de väntar på en chans att ta sig in i Europa.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

En ny gatubild i bosniska städer

En ny gatubild i bosniska städer

🟠 Gatubilden i det ”nya” Bosnien, som uppstod efter kriget i det sönderfallande Jugoslavien, präglas allt mer av investeringarna från oljerika gulfstater. Niqabklädda kvinnor på shoppingrunda är inte bara ett resultat av intensiv turism, utan också permanenta luxuösa bosättningar.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Nedstigning i byråkratins helvete

🟠 BOKRECENSION Paul Carlbark var fram till juli 2023 lärare på högstadiet Ringsjöskolan i Höör, en idyllisk kommun mitt i Skåne. Då blev han avskedad, efter en incident två månader tidigare. Han hade då arbetat i 17 år som legitimerad lärare i engelska och svenska. Vad som hände var att Carlbark blev fysiskt angripen av en 16-årig elev, och agerade genom att hålla fast eleven. Det hela filmades. Skolledningen ansåg att det var Carlbark som hade gjort fel. Han blev avstängd, polisanmäld och sedan avskedad. Efter det följde en två år lång kamp för upprättelse, som nu har utmynnat i nästan total seger för Carlbark. Men jobbet får han ändå inte tillbaka.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.