Dragan Lukač, i dag Republika Srpskas inrikesminister, är serb och har haft flera olika poster vid Inrikessekretariatet för Socialistiska republiken Bosnien och Herzegovina, Centret för säkerhetstjänst i Sarajevo (CSS) och CSS Bihać. Han föddes 1968 i Krnjeuša, som ligger i kommunen Bosanski Petrovac. Under kriget i början av 1990-talet förde han befäl över polisiära specialenheter och sårades flera gånger. Som resultat fick han ett flertal utmärkelser, bland annat Miloš Obilić-medaljen för tapperhet och Karađorđe-ordens stjärna för framgångsrik befälsutövning. Under sin karriär i polisens tjänst befordrades han till överstes grad och har också tjänstgjort som chef för kommunpolisen i Banjaluka stad. Efter en attack mot polisstationen i Zvornik i april förra året har han varit en stark förespråkare för preventiva åtgärder mot potentiella muslimska terrorister i Republika Srpska. Han är gift och har fyra barn. Foto: Nya Tider

Nya Tider intervjuar Republika Srpskas inrikesminister: Det finns ett ”vitt al-Qaida”

Republika Srpskas inrikesminister Dragan Lukač betonar att den nyligen genomförda folkomröstningen om en nationaldag för enklaven inte ska ses som ett steg mot självständighet, eftersom han är mycket medveten om att en sådan handling skulle kunna leda till ännu ett krig. I en intervju med Nya Tider poängterar han att varje nation har sin nationaldag, och att Republika Srpska därför också bör ha en. Han menar vidare att det finns ett ”vitt al-Qaida”, som består av bosnier som ser ut som européer, men samtidigt är muslimska jihadister.

NyT: Före folkomröstningen varnade medier för ett terrorhot mot Republika Srpska. Folkomröstningen gick lugnt tillväga, men finns det en verklig fara under de kommande kommunalvalen? Hur ser det allmänna säkerhetsläget ut?

– Säkerhetsläget i Republika Srpska är stabilt och tillfredsställande. När det gäller folkomröstningen, var spänningen över hela Bosnien-Hercegovina på den högsta nivån dagen före. Bosniaker i Bosnisk-kroatiska federationen gjorde uttalanden om att folkomröstningen skulle syfta till Republika Srpskas utbrytning, vilket var helt osant och aldrig hade hävdats av republikens företrädare. Vi är ytterst medvetna om att en utbrytning av Republika Srpska på detta sätt troligen skulle leda till ett nytt krig och det är något som ingen i min mening behöver. Vi har alla fått nog av kriget och de förluster som båda sidor led.

Jag tror dock att många har varit medvetna om möjligheten att vissa radikala kretsar, och med det menar jag islamiska radikala grupper, kunde ha utnyttjat denna spänning. Det är känt att över 60 para-jamiyas [muslimska föreningar som samlas utanför officiella strukturer] finns i den wahhabitiska gemenskapen inom Bosnisk-kroatiska federationens gränser. Dessa para-jamiyas står inte under landets islamiska samfunds kontroll och lyder inte under Bosnien-Hercegovinas lagar, utan lever enligt sina egna regler.

NyT: Vad är din kommentar till uppgifterna som sprids i media om ett så kallat “vitt Al-Qaida” som ska finnas i Bosnien, som samarbetar med radikala islamiska grupper i EU och kan kopplas till framför allt senare tids terrordåd?

– Vi måste gå tillbaka till rötterna, det vill säga fientligheterna på Bosnien-Hercegovinas mark [under början av 1990-talet], då landets muslimska myndigheter gjorde det möjligt för jihadister från arabländer att komma hit. Tusentals av dessa fanns i Bosnien-Hercegovina och tjänstgjorde i landets muslimska armé. Många av dem högg huvudena av serbiska krigsfångar på samma sätt som de nu gör i Syrien och Irak.

Dessa jihadister finns fortfarande i Bosnien-Hercegovina. Under kriget smittades många människor här av sjukdomen radikal islam. Nu anses dessa vara del av någon sorts ”vitt Al-Qaida”, vars medlemmar inte ser ut som araber, utan som européer. De kan lätt resa runt i Europa utan att dra någon uppmärksamhet till sig.

NyT: Hur bedömer du riskerna för Europa i efterdyningarna av senare tids terrordåd och inflödet av migranter från Mellanöstern? Har detta ökat risken i stort?

– När det gäller inflödet, var det intensivt förra året, men är mindre i år efter att Ungern har stängt sin gräns och Kroatien försöker stänga sin. Följden är att en betydande del av migranterna blev kvar i läger i Serbien medan de väntar på en chans att ta sig in i Europa.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

En ny gatubild i bosniska städer

En ny gatubild i bosniska städer

🟠 Gatubilden i det ”nya” Bosnien, som uppstod efter kriget i det sönderfallande Jugoslavien, präglas allt mer av investeringarna från oljerika gulfstater. Niqabklädda kvinnor på shoppingrunda är inte bara ett resultat av intensiv turism, utan också permanenta luxuösa bosättningar.

Läs även:

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

Mordförsök mot Slovakiens premiärminister

🟠 UTRIKES Slovakiens premiärminister Robert Fico, 59, utsattes för ett mordförsök efter ett regeringsmöte idag. Det var när han lämnade Kulturhuset i staden Handlova, nordöst om Bratislava och gick fram för att skaka hand med väntande människor utanför avspärrningar som en ensam gärningsman öppnade eld.

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

EU-valet 2024: Etablissemanget bävar för ”skarp högersväng”

🟠 – Men i Sverige är ”klimatet” den viktigaste valfrågan Den 6–9 juni hålls val till Europaparlamentet. Totalt 720 mandat ska fördelas varav 21 från Sverige. Opinionsmätningar tyder på att valets stora vinnare kommer att bli högern – och då i synnerhet den nationalistiska och EU-skeptiska högern som kommer att kräva mer inflytande. Den troliga utvecklingen är enligt flera bedömare en ”skarp högersväng” – men om det blir några verkliga politiska förändringar är svårt att förutse. Nya Tider tar en titt på EU-valet och de svenska politiska partier som ställer upp i det.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.