Erik den helige i Uppsala domkyrka mellan S:t Laurentius (till vänster) och S:t Olof (till höger). Detta är bara en av de många statyer av Erik som gjordes under 1300- och 1400-talen då kulten kring honom blomstrade som mest. Foto: Nya Tider

Den halshuggne blev verkligen halshuggen

Erik Jedvardsson (ca 1120-60), i dag mest känd som Erik den helige, är Sveriges nationalhelgon. Han utsågs till kung av svearna år 1150, men den 18 maj 1160 ”avhöggo” den danske prinsen Magnus Henriksson utanför Helga trefaldighets kyrka i Uppsala ”vanvördigt hans [Eriks] vördnadsvärda huvud.” Det är åtminstone så det gick till enligt Erikslegenden (Vita Erici) som skrevs ned omkring 1277. Länge har denna berättelse om nationalhelgonets död varit ifrågasatt av historikerna, men nu har forskare i Uppsala bekräftat att han faktiskt blev halshuggen.

I ett av koren i Uppsala domkyrka står tre statyer föreställande tre helgon: S:t Laurentius, S:t Olof och i mitten S:t Erik, Erik den helige, som håller ett svärd i sin hand. Han är avbildad med axellångt, lätt vågigt hår och krona på huvudet. Så brukar hans staty se ut och på det sättet är han också avbildad på Stockholms stadsvapen. I ett annat kor några meter bort står det förgyllda skrinet i en glasmonter där hans kvarlevor förvaras. Dessa utgörs av kotor, olika ben, ett bäcken och ett tandlöst kranium. Skelettet är således inte intakt och det är dessa kvarlevor som nu har analyserats av osteologerna.

Elva hugg och stick

Genom ålderbestämning med hjälp av kol-14-metoden och DNA-jämförelse av Magnus Ladulås, som var Eriks sonsondotterson, drog de slutsatsen att kvarlevorna med 90 procentig sannolikhet verkligen är Erik den heliges. Forskarna kunde även ha använt Knut Erikssons DNA. Knut, som är begravd i Varnhem klosterkyrka i Västergötland, var Erik den heliges son och därmed en mycket närmare släkting än Magnus Ladulås. Undersökningen visar vidare att skeletten är av en 35-årig man, vilket också stämmer in på Erik, liksom isotopanalyser av svavel som visar att mannen levde i Västergötland de sista 20 åren av sitt liv. Skelettet hade även flera läkta skador, vilket visar att personen levt ett aktivt krigarliv. Att vissa skelettdelar samt alla tänder saknas beror enligt forskarna troligen på att de använts som relikgåvor.

Legenden berättar att Erik visste att Magnus Henriksson, som gjorde anspråk på svearnas tron, var på väg. Ändå bestämde han att man skulle slutföra den pågående mässan i kyrkan i stället för att sätta upp försvar. Han gick sedan modigt ut för att möta fienden.

”När Herrens Smorde [Erik] låg slagen på marken tillfogade de honom sår på sår, de pinade och drevo spe med den redan halvdöde”.

Man har konstaterat elva skador på de bevarade kvarlevorna, varav flera huggskador och en stickskada. Halskotan är genomhuggen. Detta tillsammans med att osteologerna nu mer eller mindre bekräftat att det verkligen är Eriks kvarlevor ger stöd till berättelsen.

Magnus Henriksson var dotterson till den svenske kungen Inge den äldre och kusinbarn till Erik den heliges maka. Faktum är att om Sverige varit ett arvkungadöme på den tiden hade sannolikt Magnus och inte Erik den helige varit kung. Även Eriks maka, Kristina, hade betraktats som en tronarvinge. Redan året därpå miste dock Magnus livet då han blev besegrad och dödad i slaget vid Örebro. Han efterträddes av motståndarsidans ledare Karl Sverkersson, kungen i Östergötland, som därmed blev kung i hela Sverige från år 1161.

 

Erik 2
Helga trefaldighets kyrka i Uppsala. Utanför denna kyrka dödades Erik den helige, enligt legenden. Foto: Nya Tider

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Damen som utvecklade torrmjölken

Damen som utvecklade torrmjölken

🟠 HISTORIA Maria Johanna ”Ninni” Kronberg kom på att man kan göra hållbar torrmjölk genom att torka skummjölk som sedan indunstades med upphettad luft. Genom denna uppfinning, som hon fick patent på, lades grunden för livsmedelsföretaget Semper AB.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

En svensk prins i kejserliga armén

En svensk prins i kejserliga armén

🟠 Hösten år 1814 hade tsar Alexander I blivit prins Gustafs förmyndare. Detta kom att få betydelse för den svenske prinsens framtid, men skrämde den redan rädde Bernadotte ännu mer. Efter studier och en bildningsresa upptogs han i den kejserliga armén.

En svensk prins i exil

En svensk prins i exil

🟠 HISTORIA Gustaf skulle ha blivit kung av Sverige, men efter att hans far, Gustaf IV Adolf, blivit avsatt år 1809 miste han rätten till tronen. Sveriges forna kungafamilj drevs i exil. Gustaf var betydelsefull bland gustavianerna i Sverige och Danmark, men även i Frankrike sågs han som en potentiellt viktig spelbricka.

Två professorer om Sveriges stormaktstid

Två professorer om Sveriges stormaktstid

🟠 Bokrecension. Dick Harrison är aktuell med en bok som tar sig an Sveriges stormaktstid. Historieprofessorn lyckas få med många av de nyanser som nyare forskning kastar över denna period, även om han också tvingas sålla mycket. Tio år tidigare hade finlandssvenske professorn i nordisk historia, Nils Erik Villstrand, givit ut sin version av Sveriges stormaktstid. Båda har sina förtjänster och beskriver delvis olika aspekter av denna för Sverige så intressanta tid.

Nyhetsdygnet

Nya tankar om nordiska och anglosaxiska seder och bruk

🟠 Bokrecension. Nordiska och anglosaxiska seder och bruk är ett ambitiöst verk av knyaz Rikard, som enligt honom själv är avsett att ”användas som ett instrument för att analysera framtiden”. Han betonar även vikten av att kunna historia, men lägger samtidigt fram en rad överraskande tolkningar och slutsatser som han inte belägger, vilket förstås bekymrar en historiker som bryr sig om det vetenskapligt riktiga. Om man väljer att betrakta boken som en myt snarare än fakta, tjänar den dock som inspiration och lyfter fram många visdomar.

Svensk spionhistoria

🟠 Bokrecension. En historik över en gren av den svenska statsförvaltningen, det låter inte så spännande. Men om man säger att det rör sig om underrättelsetjänsten, då spetsar folk öronen. Spioner och förrädare, James Bond i verkligheten...! Så är det onekligen; underrättelsetjänst är i regel tacksamt att skildra i historisk bokform. Och en som kan detta ämne både för svenska och internationella förhållanden är Wilhelm Agrell. Hans senaste verk om spioneriets historia är Sprickor i järnridån – svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Strange World – kan det blir mer PK?

🟠 I november förra året släppte Disney en animerad film, Strange World (En annorlunda värld), som kombinerar element ur Jules Vernes fantastiska teknikskapelser och en fantasivärld som påminner om Avatar. En nästan identisk värld har faktiskt redan visats i ett avsnitt om stenåldersfamiljen Croods.

Så blir världen när bensinbilarna har fasats ut

🟠 EU-parlamentet fattade den 14 februari det slutgiltiga beslutet att efter år 2035 får nybilsförsäljning bara bestå av elbilar. Politiker låter ofta påskina att det ”bara” är att byta ut sin gamla bil mot en elbil. Nya Tider har dock visat att det inte finns nog med metaller på hela planeten för en total elektrifiering – vilket politikerna mycket väl vet. I denna artikel går vi igenom hur det är tänkt att samhället i framtiden ska se ut, med 15-minutersstaden, avfolkad landsbygd och andra radikala förändringar som globalister förordat under lång tid.

Löjtnanten, korpralen, pastorn och kriget

🟠 HISTORIA Mycket har skrivits om Karl XII och det stora nordiska kriget, men de dagböcker som skrevs av de som var i fält med honom är fulla av inblickar in 1700-talets soldatliv. I tre av dessa dagböcker – skrivna av löjtnant Joachim Matthiae Lyth, korpral Erik Larsson Smepust och bataljonspastor Andreas Westerman – skildras nederlag, lidanden och fångenskap, men också en stark förtröstan på Gud.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.